Värdegrund i förändring

Så formulerar förre ärkebiskopen KG Hammar sin reflektion över värdegrundsarbetet. Hans tankar finns återgivna i flera av Skolverkets publikationer, bland annat Med demokrati som uppdrag, från 2000.

Den svenska skolan har strävat efter en integrering mellan klass och kön sedan grundskolan infördes. I höst sker för första gången den riktigt stora förändringen i denna strävan, menar David Lifmark.

– Visserligen hände förstås en del i samband med skolans kommunalisering och friskolornas införande, men nu sker en ännu större förändring. Det nya gymnasiet gör en tydligare skillnad mellan teoretiska inriktningar och yrkesprogram. Men det är en uttalad politisk vilja att skapa tydliga skillnader, utan att de möjliga nackdelarna med denna reform tillräckligt har diskuterats.

Han anser att lärare som arbetar i olika program har mycket att lära av varandra. Här finns olika syn på kunskap, värderingar och vad som kan vägas och mätas.

Gymnasietiden har hittills också varit elevernas chans att lära av varandra och lära känna varandra över programgränserna. Sedan väntar ett segregerat Sverige utanför.

För lärarna finns ett uttalat uppdrag i värdegrundsarbetet. De värden som skolan ska gestalta är ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med de svaga och utsatta”.

Kerstin är gymnasielärare och ingår i Davids forskningsgrupp. I hennes undervisning låter hon eleverna använda sin fantasi och inlevelseförmåga, bland annat genom att uppmana dem att gruppvis föreställa sig hur deras drömsamhälle skulle se ut, om det skapades från grunden. Kerstin själv drömmer om ett samhälle där olika grupptillhörighet har minskat i betydelse, att man kan riva alla gränser, så om hundra år eller två hundra år, då är det ”Muhammed” och ”David”.

Lärares personliga etik tänks fungera som en inspiration till och gestaltning av vad som är gott i elevers ögon. Men vilka andra aspekter av den personliga etiken bör hänföras till lärarens privatliv utanför skolan, då de kanske rymmer värderingar som strider mot värdegrundsuppdraget?

– Vad i en lärares personliga etik, där hennes erfarenheter och idéer om det goda ryms, och vad som strider mot det, bör bedömas som en tillgång i värdegrundsarbetet? frågar sig David Lifmark, göteborgare från Hammarkullen som blivit bofast i Falun efter ett förflutet som gymnasielärare i Borlänge.

Finns det stöd hos eleverna för Kerstins tankar i ett land där Sverigedemokraterna tagit plats i riksdagen och har många ungas stöd? Får andra värderingar komma till tals under Kerstins lektioner?

– Jag ser två problem om konflikter döljs i värdegrundsarbetet. Det ena är att lärare och elever då konstruerar en delvis låtsad social värld, där man tror sig överens om företeelser som egentligen, om de tas upp till ytan, är omtvistade. Det andra är att låtsad konsensus i värdefrågor riskerar att missgynna människor som i olika sociala sammanhang har mindre makt än andra. Värdegrundsfrågorna etnicitet, religiositet och sexualitet rymmer sådana maktaspekter.

Det finns många som är kritiska till undervisning som inriktar sig på elevers känsloliv. Sådan undervisning kan användas i en moraliskt tvivelaktig maktutövning, om än vänligt avsedd och framställd, och riskerar att bidra till icke önskvärd sårbarhet hos elever. David vill därför se en undervisning som syftar till att stimulera elevers kunskapsutveckling, och att individers autonomi och demokratiska och etiska förmågor utvecklas.

– Ökade kunskaper om andras emotioner behöver inte leda till några bestämda slutsatser om vad som är moraliskt rätt. Empati är amoralisk. Men denna förmåga, att så gott som möjligt förstå andra, är ett viktigt första steg i värdegrundsarbetet.

Han menar att lärare behöver planera och noga överväga arbetet med värdegrundsfrågorna. I sin modell utgår han från den aristoteliska dygden praktisk klokhet, eller fronesis. Då innebär värdegrundsarbetet en förmåga att tänka och handla gott eller rätt i specifika situationer.

Davids Lifmarks fyra nödvändiga överväganden är:

1) Värdegrundsarbetets legitimitet i relation till andra delar av lärares arbete.

– Det är en ytterst allvarlig och viktig fråga. Gymnasieutbildningens instrumentella värden, som att den kan öka individens konkurrensförmåga om anställningar och utbildningsplatser, och nationens ekonomiska välstånd, betonas mer på bekostnad av annat som kan ingå i andra bildningsideal. Dilemmat är därför för läraren att ta ställning till med vilken rätt jag som lärare ägnar tankekraft och tid åt värdegrundsarbetet, om arbetet riskerar att försämra elevers möjligheter att konkurrera med andra i framtiden?

2) Innehållsliga överväganden.

Det kan ses som en omöjlighet på den tid som står till förfogande, att undervisa om alla de frågor som nämns i värdegrundstexten.

– Ska det vara frågor som berör flest människor? Då är det mer angeläget att studera könsfrågor, som berör alla, än funktionshindrades villkor. Detta är emellertid problematiskt, då antalet berörda av en problematik inte behöver säga något om allvaret i den. Eller är det frågor som bedöms mest angelägna vid en viss tidpunkt på en viss skola, frågar sig David Lifmark.

– Det kan finnas moraliska frågor som inte berörs i läroplanen som just värdegrundsfrågor, men som lärare eller elever kan mena borde vara en del av värdegrundsarbetet. Klasskillnadernas betydelse i samhället och människors liv kan ses som ett sådant exempel, liksom djurrättsfrågor. Jag ser detta som en illustration till att lärares yrkesetiska ansvar kan gå bortom värdegrundsuppdraget, rymma fler aspekter än vad staten anger i styrdokumenten.

3) Reflektioner över olika aktörers perspektiv.

– Vem ska påverka och avgöra vilka de viktigaste värdegrundsfrågorna är, undrar David och berättar att skolor och kommuner har kritiserats för att enskilda lärares prioriteringar i allt för hög utsträckning påverkat värdegrundsarbetet.

– Ska enskilda huvudmän som kommuner, friskolor eller friskolekoncerner få avgöra? Eller statliga myndigheter som Skolverket och Skolinspektionen? Kanske vill föräldrar och elever styra lärarens arbete?

4) Idéer om på vilka sätt arbetet bör bedrivas. Förmedla, diskutera eller gestalta värden?

Vad som komplicerar lärares arbete är att de både har ansvar för individuella elevers kunskapsutveckling och fostran, och för grupper av elever som kollektiv, och de processer som undervisning om omtvistade och emotionellt angelägna frågor kan sätta igång.

– Jag ser två utmaningar med undervisning om andras väl. Den första gäller hur lärare kan tala trovärdigt om moraliskt ansvar, eget och andras, utan att moralisera. Den andra utmaningen ligger i att som lärare förhålla sig till de smärtsamma och negativt värderande emotioner som kan uppstå som en följd av undervisning som fokuserar på ansvaret för andras väl.