Yrkesprogrammen i valrörelsen

Vänsterpartiet

1. Nej, samtliga program ska ge gymnasieexamen med behörighet till högskola. Estetisk verksamhet ska vara ett obligatoriskt ämne. Det ska finnas utrymme för lokala inriktningar eller varianter av nationella program.
2. Ja.
3. Andelen behöriga lärare har minskat kraftigt på grund av kommunaliseringen och valfrihetsreformerna och det gäller framförallt yrkeslärare. Ökad konkurrens på skolmarknaden har gjort att skolor har minskat kostnaderna genom att anställa lärare som inte är behöriga. Arbetsförhållandena i övrigt har också försämrats. Det innebär att skolan inte längre kan konkurrera på arbetsmarknaden och att färre med andra yrkeskunskaper väljer att utbilda sig till lärare. De låga studiemedlen gör också att det är ett ekonomiskt och socialt vågspel att gå från arbete till studier i dag. Exakt hur detta ska förändras till det bättre är svårt att ge något säkert svar på. Vänsterpartiet vill ha en utvärdering av alla reformer sedan slutet av 1980-talet.
4. Mer resurser och bättre stöd till elever som behöver hjälp och stimulans både i grund- och gymnasieskolan. Vi vill också ha bredare ingångar till gymnasieskolan för att göra det lättare att byta inriktning utan att behöva avbryta sina studier.

Miljöpartiet

1. Inom det rödgröna samarbetet har vi tydligt deklarerat att vi inte kommer att avskaffa Gy 11 i sin helhet. Vi värnar om den arbetsro som vi anser att skolan behöver. Däremot kommer vi att ändra valda delar som vi anser viktiga, såsom att alla program kommer att leda till högskolebehörighet.
2. Ja, vi anser att alla gymnasieprogram ska leda till högskolebehörighet. Om en elev behöver längre tid på sig för att läsa ett komplett program ska det vara fullt möjligt. Det ska också vara möjligt för elever att välja bort ämnen om de vill och inte anser sig ha intresse av högskolebehörighet. Men utgångspunkten ska vara behörighet för alla.
3. Miljöpartiet anser att det viktigaste måste vara att eleverna får bra och kunniga lärare i yrkesämnena, inte att de har formell behörighet. Samverkan med näringslivet är viktigt för att attrahera yrkeskunniga som kan undervisa i skolan, och det ska vara möjligt att både undervisa och arbeta kvar på sitt företag. För yrkeskunniga som vill komplettera sin kompetens med en lärarutbildning ska förutsättningar ges, till exempel inom ramen för lärarlyftet.
4. Det allra viktigaste är att se till att eleverna trivs i skolan och att de håller motivationen uppe. Inspirerande lärare och en bra skolmiljö är otroligt viktigt. Det är också viktigt att undervisningen utgår ifrån varje individ så att eleverna kan utvecklas utifrån just sina förutsättningar och intressen. Därför är pedagogisk mångfald så viktigt. Människor är olika och då måste man kunna läsa olika program, få välja ämnen som intresserar en och en skola där man tror att man kan trivas.

Socialdemokraterna

1. Ja i huvudsak. Regeringen avbröt GY07, trots att det fanns en bred förankring i riksdagen av att eleverna skulle gagnas av många av förändringarna. Vi tänker inte göra om samma misstag och skjuta upp en reform som det finns bred enighet om i många delar. Några saker vill vi ändra på. Alla program ska leda till en examen som ger grundläggande behörighet till högskolan. Lokala kurser ska kvalitetssäkras, men vi vill vara tydliga med att specialutformade program som håller god kvalitet ska få fortsätta - det finns ingen anledning att stoppa välfungerande program som kommit till genom samarbete mellan t.ex. kommun och näringsliv, bara för att de passar i den nationella ”mallen”.
2. Ja, man ska inte behöva läsa utökat program eller läsa på komvux. Det finns ingen saklig grund till att konstruera systemet så att man stänger ute människor och göra det betydligt svårare att byta bana i livet. De kurser som ger behörighet ger också viktiga kunskaper oavsett vilket yrke man tänkt arbeta med.
3. Har man en gedigen yrkeserfarenhet ska det gå snabbare att utbilda sig till yrkeslärare än vad det tar att utbilda sig till andra läraryrken - där har vi ingen konflikt med regeringen. Men man måste ge möjligheten för människor att ta steget att läsa yrkeslärarutbildningen. En del som skulle kunna vara lämpade för utbildningen saknar gymnasiekompetens. Vi har föreslagit fler komvuxplatser och förbättrade ekonomiska villkor för arbetslösa som läser in gymnasiekompetens - det är en viktig del.
4. Mycket handlar om tidigare uppföljning i grundskolan, att sätta in åtgärder direkt när en elev riskerar att inte nå kunskapsresultaten. Därför vill vi skärpa lagen så att resurserna till skolorna fördelas mer efter elevernas behov. Men det handlar också om att skolan behöver mer resurser och fler lärare så att undervisning och stöd kan anpassas mer efter individens behov. Den nya lärlingsutbildningen kan också bidra till minskade avhopp. Vi har dessutom föreslagit mer resurser till studie- och yrkesvägledningen i gymnasiet, det är viktigt för att förebygga avhopp och visa på nya vägar för de elever som är på väg att hoppa av gymnasiet.

Folkpartiet

1. Ja.
2. Nej, men alla elever ska kunna komplettera, under gymnasietiden eller efter.
3. Kortare och mer flexibel utbildning. Den i dag treåriga utbildningen blir i praktiken ettårig.
4. Bland annat genom att yrkesprogrammens elever inte ska tvingas att läsa in högskolebehörighet. Lärlingsutbildning är ett alternativ för de elever som vill göra annat än att sitta i skolbänken. Höjda antagningskrav till gymnasiet visar dessutom tydligare vad som krävs av eleverna.

Centerpartiet

1. Ja, from hösten 2011. Centerpartiet anser att gymnasiereformen är en av de viktigaste förändringar alliansen har genomfört under mandatperioden. Det är viktigt att gymnasieskolan förändras för att hantera de utmaningar skolan står inför. Det handlar främst om att motverka att alltför många elever avbryter sina studier eller avslutar sina studier utan godkända betyg, samt att bättre förbereda eleverna för fortsatta studier eller yrkeslivet. Särskilt viktigt är det att satsa på de som vill och har intresse för yrkesinriktade studier eller lärlingsutbildning.
2. Nej. Det kommer att krävas att eleverna läser extra kurser i vissa fall. Alla ska ha möjlighet att kunna lägga till kurser som leder till högskolebehörighet, antingen under sina gymnasiestudier, eller under ett senare skede via komvux.
3. Regeringen vill tydliggöra och skärpa behörighetsreglerna. Av en lärares legitimation ska det tydligt framgå i vilka skolformer, ämnen och årskurser han eller hon är behörig att undervisa. Skolverket fastställer behörigheten utifrån lärarens utbildning. Jämfört med i dag innebär det en ökad tydlighet när det gäller vilken utbildning som ska krävas för behörighet att bedriva viss undervisning. Dessutom ökar kraven på ämneskunskaper. Lärarlyftet fortsätter. Kvalitetsfrågor är viktiga att följa upp i utbildningen.
4. Genom att lärarna är behöriga och motiverade, har tid och kraft att engagera sig mer i varje elev. En lagom fördelning av prov och läxor. Bra koll på vad eleverna kan och vill. Eleverna ska ha större inflytande över sin arbetssituation. Rätt att överklaga betyg. De ska ha större möjligheter att påverka sin utbildning. Bättre arbetsmiljö överlag. Det är för stora klasser/grupper, för stökigt.

Moderaterna

1. Ja, om regeringen får fortsatt förtroende så kommer den genomföras i sin nuvarande form, dagens gymnasieskola där 30 000 elever årligen hoppas av eller har ofullständiga betyg måste ändras i grunden.
2. Det ska vara valfritt för alla elever att läsa in högskolebehörighet, men det ska inte vara som i dag där alla elever tvingas till det.
3. Genom att regeringens nya lärarutbildning kommer på plats, vilket är nödvändigt för den yrkeslärarutbildning vi har i dag har gjort att ansökningarna avsevärt har sjunkit.  
4. Genom att regeringens nya   Genom att införa GY11 är vi övertygade om att avhoppen kommer att minska rejält.

Kristdemokraterna

1. Genom att regeringens nya Ja, om Kristdemokraterna och Alliansen får fortsatt förtroende att bilda regering efter valet i höst.
2. Genom att regeringens nya  Kristdemokraterna anser att yrkesprogram ska vara riktade mot ett yrke, men det ska alltid finnas högskolebehörighet som valbart alternativ inom programmet. Det ska också finnas en rätt att genom vuxenutbildning komplettera till högskolebehörighet.
3. Genom att regeringens nya  Yrkeslärarutbildninge har succesivt förlängts men det har också lett till att färre går utbildningen. Detta beroende på att dem som är intresserade av att skaffa yrkeslärarutbildning ofta är äldre och har större fasta omkostnader för ex. boende och familj, vilket är svårt att kombinera med studiemedel.Kristdemokraterna och Alliansen har därför i lärarutbidlningspropositionen kortat utbildningen till 60 poäng utbildningsvetenskapp och 30 poäng yrkeskunskap. Den senare kan man vid ländre yrkeserfarenhet få sig tillgodoräknad genom validering.
4. Genom att regeringens nya .  En hel del av avhoppen påbörjar ett annat program. Kristdemokraterna anser därför att det är viktigt med en bra vägledarkompetens i grundskolan som kan hjälpa eleverna att sätta tydliga mål för sin utbildning och att välja utbildningsväg som kan nå målet. Gymnasiereformen, som har en tydligare uppdelning yrkesprogram och mer teoretiska program, kan också bidra till att färre hoppar av.