Viktigt med utbyte över gränserna

Det blir tydligare för var och en av oss att vi påverkas och påverkar det som händer i världen, betonar Carina Hammar.
  – Den insikten leder till att alla nivåer inom utbildningen bör samarbeta med andra länder. Det är bland annat därför EU förordar en högre grad av mobilitet över gränserna, säger hon.  

EU har tagit fram ett antal nyckelkompetenser som man anser att varje medborgare bör ha för att klara att leva och verka i en alltmer föränderlig och globaliserad värld.  Flera av dem handlar om kommunikation och kulturell medvetenhet.
  – Även det som i EU:s nyckelkompetenser benämns som social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda stärks genom praktik och samarbeten med andra länder, förklarar Carina Hammar.

Svenskt näringsliv har också gjort en undersökning av vilka kompetenser företagen efterfrågar hos framtidens arbetstagare. Interkulturell kompetens – det vill säga att det är en tillgång att ha anställda som kan många språk och som har egna erfarenheter från andra kulturer, är en av dem.

I läroplanerna Lpo94 och Lpf94 står: Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Av samma styrdokument framgår att rektor ska stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, och att skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

Varför är  det viktigt just för skolor med yrkesförberedande program att samarbeta internationellt?
  – Vi tycker egentligen inte att det är viktigare för de yrkesförberedande programmen att samarbeta med andra länder. Det är viktigt även för de studieförberedande. Men elever på yrkesförberedande program går i regel direkt ut i arbetslivet och då är det viktigt att de genom internationalisering fått möjlighet att utveckla de kompetenser som efterfrågas. Elever som går studieförberedande program får ofta chansen till internationalisering senare i livet.

Carina Hammar säger att skolornas förutsättningar att arbeta med internationella projekt varierar från kommun till kommun och ibland från skola till skola. Vissa kommuner och skolor har bestämt sig för att detta är ett prioriterat område och anpassar budget för att pengarna ska räcka till internationellt arbete och aktiviteter kopplade till detta. Några av dessa, som Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium i Malmö, avlönar en internationell samordnare som är ansvarig för att söka pengar och driva internationella projekt.

De program som IPK ansvarar för är till för att ge ett startbidrag till skolor som vill satsa på internationalisering.
  – Vi har inte möjlighet att finansiera det som så småningom blir löpande verksamhet, utan tanken är att skolorna ska se nyttan av de kontakter och projekt som skapas och själva bidra med de medel som behövs för att driva dessa vidare.

Statistik är det tyvärr skralt med, speciellt kring hur många av Sveriges yrkesförberedande program som någon gång genomfört internationell apu eller andra utbyten. Men under 2010 kommer IPK att uppdatera hemsidan med en Sverigekarta, i vilken det kommer att vara möjligt att se hur aktiva kommunerna är inom ramen för IPK:s verksamheter, meddelar Carina Hammar.