Räddning lockar till omvårdnad

Det började med ett påpekande från Skolverket i slutet av 90-talet. Omvårdnadsprogrammet i Skövde ombads att stärka intagningen av killar. Programmets rektor tog då initiativ till två nya inriktningar utöver den grundläggande vård- och omsorgsdelen.

Dels utformade man en inriktning mot räddningsmedicin i samarbete med Räddningsverket, som fanns i Skövde. Målet var att de elever som läser Räddning och akutsjukvård (RoA) skulle få insikt om hur det är att arbeta inom räddningstjänsten och akutsjukvården. Dels hade skolan kontakt med dåvarande rektor för Polishögskolan för att skapa inriktningen Skydd och säkerhet (SoS). Den skulle ge en inblick i olika skydds- och bevakningsyrken och passa för elever som är intresserade av att arbeta inom kriminalvården, bevakningsbranschen eller som vill studera vidare på polishögskolan.

Just den här dagen är Emma Eriksson på besök i OP2, Skydd och säkerhet. Hon gick själv samma inriktning när den hade funnits i två år i Skövde och läser nu andra terminen på polisutbildningen i Umeå. Eftersom hon inte kunde söka in till polisutbildningen förrän det år hon fyllde 20, jobbade hon på ett äldreboende och som personlig assistent efter gymnasiet. Att hon gått Skydd och säkerhet gav henne inget försprång vid antagningen, men hon tycker att en vårdutbildning är bra att ha i botten när hon läser till polis.
  – De ser att du är van att jobba med människor och har lätt att få kontakt med andra. På polisutbildningen är det många som har jobbat inom psykiatri och vård förut.

Den mer traditionella inriktningen mot sjukvård, äldre- och handikappomsorg och friskvård, kom att kallas Hälsa – en livsstil (HeL). Marita Persson, vårdlärare och numera även programledare för omvårdnadsprogrammet i Skövde, vittnar om att även den ordinarie utbildningen blev mer populär sedan specialinriktningarna kom till.
  – Vi körde igång den nya utbildningen 2003 med 30 elever i varje inriktning. Sedan dess har det bara ökat och vi har fler sökande till omvårdnadsprogrammet än vi har platser, berättar Marita Persson.

Utbildningsnämnden i kommunen har vid två tillfällen beslutat att fördubbla intagningen på de två specialinriktningarna, så läsåret 2009/10 började 112 elever på omvårdnadsprogrammet i årskurs 1, varav 52 på Räddning och akutsjukvård. Förra läsåret var det Skydd och säkerhet som fördubblades, så i tvåan finns två klasser med den inriktningen. I en av klasserna är det till och med en omvänd könsfördelning – 13 killar och 11 tjejer. Med en relativt hög andel killar på omvårdnadsprogrammet, cirka 28 procent, ligger Skövde på tjugofemte plats av 290 kommuner. Riksgenomsnittet är ca 21 procent.

Specialinriktningarna i Skövde skapades i form av lokala kurser, men alla inriktningar ger grundläggande vård- och omsorgskompetens. Skolan är noga med att inte utlova något annat än en gymnasieutbildning som ger en examen som undersköterska. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen, apu:n, är förlagd till traditionella vård- och omsorgsyrken enligt Skolverkets kursplaner för karaktärsämnen.
  – I början fick vi en del kritik från elever som hade för höga förväntningar på vad utbildningen skulle leda till. De trodde att man blev väktare eller brandman, men så är det inte och vi har blivit tydligare med informationen till dem som söker, säger Marita Persson.

På samtliga inriktningar kan eleverna välja till ämnen som stärker behörigheten till högskolan. Det öppnar möjligheter för eleverna att läsa vidare, även om yrkesvalet ofta ändras under vägen. Agnetha Bengtsson är lärare i social omsorg sedan tio år tillbaka och har erfarenhet av det.
  – De flesta elever som söker Skydd och säkerhet vill bli polis, men det är inte lika många som fortfarande vill det när de går ut. De har kanske en barndomsdröm att bli poliser, men under utbildningen får de kunskap om så många andra yrken. Många ändrar sig och siktar på att bli socionomer, brandmän, sjuksköterskor eller andra yrken inom vården. Flera av killarna börjar jobba inom psykiatrin, säger Agnetha Bengtsson.

Tanken med specialinriktningarna är alltså att ge eleverna en inblick i hur det är att arbeta inom räddningstjänsten, akutsjukvården, kriminalvården, bevakningsbranschen eller polisen. För att åstadkomma det ändrades även arbetssättet på omvårdnadsprogrammet i samband med att den nya utbildningen sjösattes. Nu är undervisningen till stor del temabaserad. Kärn- och karaktärsämneslärarna arbetar tillsammans och ansvarar för undervisningen i inriktningarna. De anordnar många studiebesök hos exempelvis väktare, kriminalvården och frivården och har ofta olika yrkespersoner som kommer och föreläser.
  – Vi är inga experter på polisyrket och därför är det oerhört viktigt att använda mycket resurser utifrån, exempelvis föreläsare från Kvinnojouren, Brottsofferjouren eller rättspsykiatrin. Det är något som vi arbetar mycket med och som kännetecknar de olika inriktningarna, säger Agnetha Bengtsson.

På nittiotalet såg omvårdnadsprogrammet i Skövde annorlunda ut på flera sätt. Vissa elever sökte då för att de inte kom in på något annat program, medan många av de nuvarande eleverna har haft omvårdnadsprogrammet som sitt förstahandsval. Eleverna är mer motiverade och skolan får också positiv respons från de arbetsplatser där eleverna gör sin apu. Agnetha Bengtsson sammanfattar snabbt de största skillnaderna med den nya utbildningen.
  – Ofantligt mycket fler sökande, många pojkar och motiverade elever.
Hon tycker att den ändrade könsfördelningen har haft en positiv inverkan på klimatet i klasserna.
  – Det blir en bättre grupp när det är blandat pojkar och flickor, en annan dynamik i gruppen, säger Agnetha Bengtsson.

Lärarna tänker på att blanda tjejer och killar i grupparbeten, men gör inga särskilda insatser för att stärka tjejerna i den klassen som har fler killar.
  – Killar tar ju plats på ett annat sätt, men vi jobbar inte specifikt med tjejerna. Däremot arbetar vi individuellt med elever som – oavsett kön – behöver ta mer plats eller dämpas.

Ett tecken på att eleverna trivs på omvårdnadsprogrammet är att många som har gått utbildningen kommer tillbaka och hjälper till i undervisningen. Emma Eriksson är ett exempel.
Klassen har träffat henne tidigare och får på så sätt följa henne under utbildningen. Den här gången berättar hon om sin första praktikvecka hos polisen i Jönköping, och hon behöver inte vara en van föreläsare för att fånga elevernas uppmärksamhet. Allt ifrån en ganska långsam dag med gatulangningsgruppen till en desto mer händelserik morgon med trafik­enheten och en stökig helg med ordningspolisen följs med stort intresse, men frågorna som eleverna ställer rör själva polisutbildningen. Är det många som kuggar på juridiken? Hur är skjutningen? Hur gammal är den som är yngst på utbildningen?

Emma Eriksson berättar att det temabaserade upplägget på Skydd och säkerhet liknar det på polisutbildningen. Specialinriktningen hade också förberett henne genom studiebesök på Polishögskolan och på häktet i Mariestad samt genom att personal från fängelset i Tidaholm föreläst för klassen.
  – Den kontakten med yrket var väldigt givande och gjorde att jag blev mer intresserad. Ännu fler föreläsare och studiebesök vore bra. Vi hade också fadderskap mellan gymnasieelever och poliser i Skövde, men det kunde ha fungerat ännu bättre. Det vore guld värt att ha fått ännu mer kontakt med poliserna.

Emma hade förmodligen gått omvårdnadsprogrammet även om inte Skydd och säkerhet hade funnits. Hon har alltid trivts med människor och började jobba extra på äldreboendet redan när hon var 16.
  – Men jag är himla glad att den här inriktningen fanns, den ville jag verkligen komma in på, säger Emma Eriksson.
Trots framgångarna med det nya omvårdnadsprogrammet i Skövde är det just nu oklart hur det ska organiseras framöver. I och med gymnasiereformen Gy 2011 kommer inte gymnasieskolor kunna erbjuda egna inriktningar på samma sätt längre och Marita Persson är bekymrad.
  – Nationella inriktningar blir inte samma sak. Vi kommer inte att få ha några lokala kurser kvar i Gy 2011, utan får i så fall skapa profiler utifrån de nationella kurser som kommer att finnas. Det har också varit oklart om omvårdnadsprogrammet får behålla möjligheten att erbjuda högskolebehörighet, inte bara vara yrkesprogram, men det verkar ha löst sig nu, säger hon.

Det återstår att se hur förändringarna påverkar antalet sökande och vilka elever som söker. Förmodligen blir det inte lika många killar längre om specialinriktningarna inte finns kvar.