Hårdare krav att ordna platser

Arbetsplastförlagt lärande, apl, blir ett ”nytt” begreppet i gymnasieskolan från 2011 enligt regeringen. Det ersätter dagens apu; arbetsplatsförlagd utbildning.

Anders Lokander arbetar med att förbereda gymnasieskolan, GY 2011, på Skolverket. Han berättar att apu inte alltid fungerat som det är tänkt.
  – Det möjliga undantaget har i den nuvarande gymnasieskolan utnyttjats mer än tillbörligt. Det ska i princip vara ett villkor för att få bedriva yrkesutbildning på yrkesprogrammen att man har apl. Idén är att det ska bli strängare än i dag.

I gymnasiepropositionen framgår dock att ”flexibilitet kommer att finnas även i framtiden”. Rimliga skäl kan till exempel vara att skoljordbruk inom naturbruksprogrammet kan betraktas som likvärdiga med arbetsplatser. Andra undantag är om delar av en utbildning av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats, här anges flygtekniker som exempel. Om en skola tappar apl-platser på grund av företagsnedläggning så ska utbildningen kunna ges i skolan.
  – Har du en planering för apl och så försvinner verksamheten på de företagen så måste eleverna ha rätt att fortsätta sin utbildning ändå, säger Anders Lokander.

Tror du att många skolor inte kommer att kunna bedriva yrkesprogram för att de inte kan ordna apl?
  – Jag tror inte att det ska bli några större problem. Fler yrkesutgångar kommer ju till vilket bör öka bredden på apl. Medieprogrammet har haft en del svårigheter att få apu-platser men det programmet ska ju försvinna.
  –    De lokala programråden får bland annat till uppgift att säkra platser och de nationella programråden får till uppgift att följa kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet.

När det gäller att byta benämning från apu till apl skriver regeringen att yrkesutbildning handlar om mer än yrkeskunskaper. ”Det handlar också om att förstå yrkeskulturer och att bli en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats för att utveckla en yrkesidentitet.”