Den ordlösa 
dialogens kraft

Från Uttryck 2016-02-10 15:13

Illustration: Lasse Skarbøvik

Tyst träffsäker dialog, flexibilitet och lyssnande är viktiga egenskaper för förståelse, motivation och tajming i ensemblespel och körsång. Det visar tre forskarstudier som tittat närmare på körledares och musiklärares ledarskapsroller.

Annika Falthin har detaljstuderat kommunikationen mellan lärare och elever i ensemblespel på högstadiet. Hon visar hur olika teckensystem som ljud, kroppsrörelser, rytm, röstläge och notationer samverkar i lärandet.

Varför valde du att forska om ämnet?

− Vi musiklärare behöver kunna sätta ord på vad som äger rum under musikalisk kommunikation. Alla känner nog igen känslan av tajming när ensemblespel fungerar, men vi behöver också synliggöra vad som sker för att kunna tala med varandra och våra elever om lärandet.

Hur har du gått tillväga i studien?

− I två högstadieklasser filmade jag fjorton lektioner och fyra uppträdanden i ensemblespel. Jag har även intervjuat läraren och några utvalda elever. I undersökningen har jag särskilt försökt fånga den icke-språkliga kommunikationen mellan lärare och elever, till exempel hur de använde och länkade ihop kroppsrörelser, röstlägen, klingande ljud, notationer och instrument.

Men hur har det varit möjligt att sätta ord på de icke-språkliga observationerna?

− Det har varit en stor utmaning att beskriva exempelvis ljud, gester och rytmer. Till min hjälp att förstå och förklara har jag använt teorier om socialsemiotik och multimodalitet som utgår från att vi använder våra sinnen och tillgängliga resurser omkring oss för att skapa mening och kunskap.

Kan du ge något exempel på hur multimodalt lärande kan gå till i ensemblespel?

– Ett exempel från studien var när en elev skulle lära sig en basstämma. Eleven spelade och tittade i noterna. Samtidigt instruerade läraren stämman genom bland annat ljud, sång, tal, ramsor och rytmer för att levandegöra notbilden. Eleven översatte samtidigt notbild och lärarens instruktioner till vad hon skulle spela på elbasen. För att eleven skulle uppmärksamma en paus gjorde läraren en kraftig markering med ett ljudet »uh« på pausen. »Uh« var också noterat i elevens noter. Tyngden i ljudet signalerade hur det skulle kännas i elevens kropp precis innan hon skulle återuppta spelandet. Exemplet visar hur olika teckensystem är närvarande och samverkar under det musikaliska lärandet.

Vilka är dina viktigaste resultat?

− Oavsett teckensystem var det instruktioner om musikens rytm och tempo som skapade förståelse och musikaliskt sammanhang för eleverna. Ett väsentligt resultat är att när eleverna fick individuell hjälp, alltså fick lärarens odelade uppmärksamhet, skapades det en intensiv dialog mellan dem. Lärare och elev tolkade varandras nästa steg oerhört snabbt och endast efter någon minut hade eleven fått grepp om sin stämma.

− Det blev också tydligt att igenkänning av instruktioner och låtar ökade elevernas vilja att musicera. Om det är en för eleverna okänd låt som ska läras in, kan det vara viktigt att förklara varför låten ska spelas för att skapa motivation.

Vem kan dra nytta av din forskning?

− Musikpedagoger som kan relatera forskningen till sina egna erfarenheter av hur de använder olika tecken i interaktion med sina elever. Men jag tror även att lärare i andra estetiska ämnen kan ha nytta av att lära sig mer om hur icke-språklig kommunikation kan gå till.

  • Avhandlingen Meningserbjudanden och val. En studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet lades fram i maj 2015 vid Lunds universitet. Läs avhandlingen: https://lup.lub.lu.se/search

 

Möblera om i kören

Att placera stämledare på nya platser i kören eller att synliggöra sångare som vanligtvis inte leder andra – kan ge andra klanger och uttryck. Det visar Sverker Zadig i en kommande avhandling om ledarskap i kör.

− Jag övade min körstämma hemma utan att det blev rätt, men fick stämman att funka i kören, berättar Sverker Zadig.

Som körledare, körsångare och musiklärare på gymnasiet började han fundera över vad som händer när körsångare tar hjälp av varandra. Avhandlingen är ett försök att ta reda på det.

Samtliga 26 körledare som inledningsvis intervjuas i studien uppger att körsångare lär av varandra genom formella eller informella ledare. Det är till exempel vanligt att »hänga på« någon som är rutinerad. Genom inspelning av enskilda körsångare på olika ljudspår, kartlägger Sverker Zadig hur det går till när körsångare följer de ledare som finns i kören. Somliga ledare sjunger rätt medan andra leder körsången i fel riktning.

Han anser att det är viktigt att vara medveten om att det alltid uppstår ledare inom körer. Sedan kan exempelvis en musiklärare välja att använda sig av de formella eller informella ledarna på olika sätt.

– Att lyfta fram nya ledare eller att variera stämledarnas placering i kören kan utmana sångarna och ge sången ett annat uttryck, säger Sverker Zadig.

  • Avhandlingen läggs fram under 2016 vid Musikhögskolan i Malmö.

 

Stärker sociala samspelet

Pia Bygdéus forskning handlar om att synliggöra och verbalisera körledarens komplexa uppgifter.

− Arbetet innebär ett samspel med andra och att lotsa människor framåt, säger hon.

Pia Bygdéus studie tar sitt avstamp i verkligheten.

− Jag ville ha svar på två frågor: vad gör körledare och hur går de tillväga?

Hon observerade, filmade och intervjuade fyra körledare för barn- och ungdomskörer. Tre och ett halvt år senare följde hon upp de preliminära resultaten med ytterligare intervjuer.

− Mitt fokus ligger på relationer. Jag har inspirerats av Lev Vygotskijs tankar om hur människan utvecklas genom socialt samspel.

I resultatet framträder åtta kategorier av arbetssätt som alla behövs för att det konstnärliga ledarskapet ska fungera. Att ha en lyssnande attityd, till exempel genom att skapa kontakt och tro på barnens förmågor är, ett exempel. Att skapa rutiner på repetitionerna, forma gemensamma målbilder för kören eller att reflektera under det praktiska arbetet är andra exempel.

− Körledaren tar hundratals beslut under en repetition. Reflektionen blir ett verktyg som driver arbetet framåt.

 Komplexiteten i ledarskapet gör att Pia Bygdéus vill uppmana körledare att samarbeta med varandra för att lättare kunna synliggöra sitt arbete och bli stärkta i sin yrkesroll.

  • Avhandlingen heter Medierande verktyg i körledarpraktik – en studie av arbetssätt och handling i körledning med barn och unga. Disputationen ägde rum i december 2015 vid Lunds universitet. Läs avhandlingen: https://lup.lub.lu.se/search

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter