Alla får dansa

Från Uttryck 2016-02-10 14:04

Foto: Emelie Asplund

Alla sorters kroppar – ju mer olika, desto bättre. Det är Veera Suvalo Grimbergs grundtanke i arbetet som danslärare på Mölndals kulturskola. För henne är det självklart att elever med och utan funktionsnedsättningar dansar tillsammans.

Foto: Emelie AsplundDet är varmt och klibbigt i danssalen. Utanför mullrar åskan. Men de nio tjejerna i årskurs 3 är helt fokuserade på vad som sker under danslektionen. Deras lärare Veera Suvalo Grimberg drar bort det vita tyget som täcker spegelväggen och uppmanar dem att hälsa på sig själva i spegeln.

– Hej fina du! säger hon när hon och eleverna ställt sig på en lång rad framför spegelväggen.

– Hej mig själv! utbrister Engla Ahlvik och vinkar till sin spegelbild.

– Hej kompis! säger Inez Ringbo.

– Ser ni i spegeln, vi är alla lika men ändå olika. Alla är väldigt fina! säger Veera Suvalo Grimberg.

Hon drar för tyget för spegeln igen och säger till eleverna att sprida ut sig i danssalen. Under den kommande uppgiften ska de först skaka på någon kroppsdel, sedan studsa och därefter snurra på någon del av kroppen.

– Ni kanske kan snurra på ena benet eller skaka på det ena örat. Tänk själva och välj vad ni vill göra, säger hon samtidigt som hon skakar sin ena axel.

– Får man göra alla saker samtidigt? undrar Tyra Gustafsson.

– Vilket jätteroligt förslag! De som vill får gärna avsluta med att göra alla rörelser på samma gång, säger Veera Suvalo Grimberg entusiastiskt och startar musiken.

Till rytmen från Michael Jacksons Wanna Be Startin´ Somethin´ snurrar, skakar och studsar eleverna omkring i danssalen. En av tjejerna håller sig hela tiden i närheten av Veera Suvalo Grimberg, men hittar på egna rörelser. Hon lägger sig ner på golvet och skakar på sina armar och ben, de andra eleverna gör rörelserna stående.

Foto: Emelie Asplund

För Veera Suvalo Grimberg och hennes danslärarkollegor på Mölndals kulturskola är det en självklarhet att alla elever är välkomna till dansklasserna, oavsett förutsättningar. Tillsammans med sin chef bestämde de för flera år sedan att de ska jobba med integrerad dans i undervisningen, det vill säga dans för barn med och utan funktionsnedsättningar. I nästan varje dansklass finns det någon eller några elever med exempelvis autism, CP-skada eller utvecklingsstörning.

– Min erfarenhet är att gränserna suddas ut och att diagnosen snabbt blir oviktig. Eleverna lär sig istället att acceptera varandras olikheter. Dansen ger alla möjlighet att uttrycka sig på sitt unika sätt och vi lär oss nya rörelser av varandra.

 Det är dock vanligt att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar kontaktar henne och undrar om det kan stämma att deras barn ska gå i en »vanlig« dansklass. De är ovana vid att deras barn inte blir särbehandlade.

– Jag förstår att de vill skydda sitt barn. Samtidigt kan jag dela med mig av erfarenheten hur barn med funktionsnedsättningar växer när de får gå i en vanlig grupp. De hamnar i ett annat socialt sammanhang och ställs inför nya utmaningar – som jag vet att de klarar av. Det viktigaste är att ge barnet tid att vänja sig och att förstå att barnet först kan reagera på allt det nya.

Veera Suvalo Grimberg besöker regelbundet kommunens skolor och särskolor för att informera om kulturskolans danskurser. Det händer att skolpersonalen reagerar med skepsis och säger att det aldrig kommer att funka med dans för en viss elev.

– När jag hör någon säga så, då känner jag hur energin kommer. Jag vet att det går och jag vill visa dem det!

Veera Suvalo Grimberg har arbetat som danspedagog på Mölndals kulturskola i tretton år. Under den första tiden undervisade hon i dans på särskolan.

– Där lärde jag mig att kommunikationen med eleverna var det allra viktigaste, till och med viktigare än mina danskunskaper. Som lärare behöver man vara lyhörd i dialogen och lita på sin magkänsla.

I den integrerade dansundervisningen, menar hon att det är viktigt att kunna instruera på många olika sätt. Någon elev kanske behöver se en bild av hur de ska göra eller behöver höra en instruktion flera gånger. Ibland behöver hon dra ner på tempot i undervisningen eller tydligt markera vilka regler som gäller. Som pedagog måste hon också vara uppmärksam på om någon elev har svårt för kropps- eller ögonkontakt och anpassa sig efter det. Under perioder testas hon av sina elever, i synnerhet när de är nya. Någon kan komma till dansen men inte vilja dansa. Hon berättar att rädslan och osäkerheten hos elever med funktionsnedsättningar kan vara väldigt stor och sitta i länge, ibland en hel termin.

Foto: Emelie Asplund

– Jag försöker ändå att nå eleven på olika sätt. Kanske kan han eller hon tänka sig att hjälpa mig med något praktiskt i klassrummet i stället? Det är tur att jag är envis av mig, för det är en fantastisk känsla när eleven vill börja dansa.

Ibland uppstår det situationer i undervisningen som hon behöver prata med någon utomstående om, för att få andra perspektiv och se nya lösningar. Veera Suvalo Grimberg brukar vända sig till  sin chef, danslärarkollegorna eller habiliteringspersonal i kommunen.

– Jag tror inte att en danslärare som vill jobba med integrerade grupper nödvändigtvis behöver vidareutbilda sig. Däremot tror jag att det är viktigt att hitta personer i omgivningen som kan stötta. Det handlar mycket om att våga pröva olika metoder och vara öppen för vad som sker i dialogen med eleverna.

Förutom sin 40-procentstjänst på Mölndals kulturskola arbetar hon som konstnärlig ledare för Sveriges första och enda integrerade danskompani, Spinn. Hon startade kompaniet år 2010, inspirerad efter att ha sett en föreställning med det brittiska danskompaniet Candoco, som blandade professionella dansare med och utan funktionsnedsättningar.

– Jag hade aldrig sett en föreställning där man hade så olika kroppar. Det var något som hände med mina egna värderingar, en mental kullerbytta. Jag insåg att det är tråkigt att bara se unga dansare som kan gå, se och höra. Dansen får nya uttryck och blir mer spännande om utövarna har olika slags kroppar och rörelsemönster.

I dag består Spinn av sex dansare med olika fysiska förutsättningar från Sverige, Frankrike och England. Kompaniet ger föreställningar, leder dansworkshops och håller kurser. Under hösten 2014 utökades Spinn med ungdomskompaniet SpinnUnga, som ska ge unga dansintresserade med funktionsnedsättningar chansen att utbilda sig till dansare.

– Varför ska dansen sortera ut vissa kroppar? Det vill jag vara med och ändra på.

Trots att arbetet med Spinn tar mycket av hennes tid och engagemang, vill hon fortsätta att jobba som danslärare på kulturskolan. Hon gillar att träffa alla barn och ungdomar som kommer till kurserna och följa deras utveckling. Veera Suvalo Grimberg tycker att hon och hennes kollegor på kulturskolor och skolor har en jätteviktig uppgift att fylla, genom att välkomna alla elever som vill dansa.

– Trots att någon kan betraktas som hopplös i många sammanhang, skapar dansen möjligheter att ta fram andra sidor och uttryck. Som danslärare kan du lyfta fram det fina som finns hos var och en.

Vill du veta mer om integrerad dans?

Föreningen Pascal, ett nätverk som vill möjliggöra kulturaktiviteter för alla: www.pascalsverige.se
Spinn danskompani: www.danskompaniet-spinn.se
Candoco danskompani: www.candoco.co.uk

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter