Lera blir film

Från Uttryck 2015-12-06 23:57

Foto: Lasse Burell

På Linda Svanbergs bildlektioner möts skapandet med händerna och den digitala världen. I filmer berättar eleverna med hjälp av lerfigurer om skolhändelser som etsat sig fast.

Ett älghuvud spanar över eleverna som går i tvåan på barn- och fritidsprogrammet på Mälargymnasiet i Järfälla. De håller på med ett grupparbete i bild- och formsalen. De ska göra leranimationer om någon upplevelse från sin egen skolgång, om en konstig och dramatisk händelse som satt spår. Tanken är att kombinera det praktiska arbetet då de gör miljöer och lerfigurer med händerna, med det digitala arbetet och så kallade stop motionfilmer (en teknik för att lura ögat att »’döda’ föremål rör sig«, som någon har skrivit på Wikipedia).

Foto: Lasse BurellI dag är det leran och figurerna som står i centrum, varje elev gör varsin figur. Läraren Linda Svanberg har förberett och delar ut ståltrådsskelett. Kvickt gör hon en figur för att visa hur man kan göra, för »att öppna upp«, och hon frågar eleverna om de har sett animerade filmer, kanske de om Wallace och Gromit eller Pingu. Det har nästan ingen gjort.

Hon understryker vikten av att dekorera lergestalterna för att ge dem mer uttryck: »Man kan göra håret som en jättelång mask«. Eleverna går fram till lådan med lera och väljer sina bitar. Hur får man egentligen en passande hudfärg?

För Linda Svanberg är det digitala en naturlig del av bildämnet, som när eleverna gör film och lär sig bildredigeringsprogram. När hon gick ut Konstfack för femton år sedan var den digitala utvecklingen inte så långt gången, men de digitala verktygen har ändå funnits med i undervisningen hela tiden. De senaste åren har hon jobbat mer aktivt, hon bloggar med eleverna och de har gemensamma hemsidor.

– Det blir som ett fönster utåt, man visar upp det man gör och allt är samlat som i ett rum. Om de gör en film eller en animation så är det roligt att det finns en plats där man kan se det också, så det inte bara stannar i klassrummet. De ser också varandras arbeten och varandra på ett nytt sätt. Det blir mer öppet och tydligare hur man har jobbat eller tänkt runt vissa uppgifter. Eleverna känner sig också väldigt bekväma i den digitala miljön, säger Linda Svanberg.

Hon beskriver det som att två världar möts när eleverna resonerar kring digitalt skapande i och med deras digitala erfarenheter hemifrån och det som händer när de tar med sig dem till skolan. Hon poängterar att hon också lär sig mycket. Samtidigt har hon insett att de, som hon säger det, ruttnar om de är för länge i datasalen. Något händer när man använder händerna och båda delarna hör hemma i undervisningen.

– Under det här momentet förra året, blev det för mycket med det digitala ett tag. Då fick de designa en telefon med hjälp av händerna och efter det gjorde de en visuell design så det skulle synas vad det fanns för funktioner på telefonen. De fick dra olika karaktärskort där de skulle fundera kring hur man skulle göra för att få telefonen att passa de olika karaktärerna. Efter det fick de reflektera i datamiljön igen och blogga om varför de hade gjort som de gjort och vad de lärt sig, berättar Linda Svanberg.

Foto: Lasse Burell

På bloggen får eleverna fundera över syftet med övningen och dess olika steg. Det blir som en repetition där de kan se tillbaka på sin egen skaparprocess. Bloggen gör det också enklare för Linda Svanberg att se hur varje elev har tänkt och hon tycker att det märks att eleverna lär varandra, att de tillsammans försöker lösa gåtan, vad är läraren ute efter nu, vad har vi lärt oss? De får sätta ord på sånt de gjort med händerna eller med hjälp av datorn och hon menar att det ger en dimension till. Materialet blir också synligt även när de befinner sig utanför skolan.

Och om tekniken strular, kan hon som bildlärare säga: »Fram med era papper, nu skissar ni upp era gubbar«.

Linda Svanberg jobbar extra på Webbstjärnan (Internetstiftelsen i Sveriges satsning på att utveckla internetanvändandet i skolan), där hon håller i workshops för andra lärare. Hon tycker att det är viktigt att lärarna vet vad de gör, att de vet hur de ska använda de digitala redskapen. Hon brukar förespråka att det finns mycket man som lärare kan göra i det lilla, kanske börja med ett litet projekt. Hon tycker att det digitala är ett stöd när man ska bedöma och det kan också ge alla tysta elever en röst, tystlåtna personer som är duktiga på att formulera sig i text när de tänkt efter lite. Å andra sidan finns det elever som tycker att det är jobbigt att skriva.

Foto: Lasse Burell

Hon ser det som att man digitaliserar vissa moment som tidigare gjordes på papper.

– Som bildlärare har man inga böcker, ingen bildmanual, utan vi skapar våra lektioner själva. Man kan teckna och rita även på plattor och i datorn, vi gör både och. Men vi har bara två ritplattor (digitala ritverktyg – reds anm.) just nu och det finns något med att rita och titta upp. Det blir en annan grej. Jag tycker inte att man ska byta ut allt praktiskt, jag är inte för att digitalisera hela ämnet, säger Linda Svanberg och lyfter fram det magiska i att eleverna får tillbringa tid i mörkrummet.

På hennes lektioner brukar de också prata om vikten av källkritik, om vem som är avsändaren, men även om vad som hänt eleverna på nätet under veckan som gått … Hon menar att lärare har en tendens att tänka att det är en låtsasvärld som inte finns. Men för eleverna är det ett och samma liv. Det som händer på nätet är verkligt och de kan ha en helt annan persona på nätet och vara kändisar i sina egna forum, kanske en spelvärld.

Foto: Lasse Burell

– Då kan man lyfta det, vad gör det med hur de mår och hur de är i skolan? En av de största svårigheterna är att de i och med att de är i en datamiljö, lätt kan klicka över till Youtube och det är en svårighet för eleverna att hålla fokus på det vi gör. Telefonen suger all deras uppmärksamhet. När vi är i datasalen har vi ett bord i mitten, när jag pratar måste de rulla ut från datorerna och vrida sig framåt. Jag blir förbannad om de inte är fokuserade på mig. Jag stänger av datorn med den där knappen man inte får trycka på. »Det där är inte så bra för datorn«. »Nej, och det ni gör är inte så bra för mig«, säger Linda Svanberg och suckar.

När hon spanar in i framtiden ser hon ett mobilstopp på lektionerna. Hon tycker att det är problematiskt att skola blandas med sånt som inte är skola, som plingande sms.

– Det måste gå att separera, inte minst för att göra det lättare för dem att vara i nuet och för att man inte ska bli för splittrad som människa. Jag har barn själv, hur mycket är det rimligt att man håller på, undrar Linda Svanberg utan att ha något svar.

Efter en stund är eleverna koncentrerade, de formar leran med omsorg. Men vissa ledsnar snabbt, tvivlar på sin egen förmåga. Någon kastar små lerbitar på kamraterna. »Det liknar inte en människa längre, det är ju … en blomma«, suckar en annan elev som inte får till formerna på sin lerklump.

Foto: Lasse Burell»Tänk också på att vi inte är platta, vi människor är inte det. Sen är det roligt att jobba med ögon och miner. Vill man få figuren arg kan man rikta ögonbrynen neråt. Men tryck inte för mycket, trycker man för hårt på en sida så kommer det ut på den andra«. Linda Svanberg går runt i salen och lägger till att det är viktigt att figurerna kan stå, när det ska filmas behöver de ha balansen.

Vid ett bord sitter Niko Salmela, Hamid Ahmadi och Monteza Azimi. De ska göra en film om en vaktmästare som en gång i mellanstadiet drog med Niko Salmela ner i skolans källare och lyfte upp honom hårt och hotfullt.

– Ah, uppgiften är lite barnslig. Jag brukar inte hålla på så mycket med bild. Men det är ju en kurs om digitalt skapande och det blir nog nyttigt, säger Niko Salmela vars lergubbe ska föreställa en yngre version av honom själv.

Lektionen börjar gå mot sitt slut, de 50 minuterna är snart förbi. »Nästa gång fortsätter vi med våra gubbar och ni som är klara kan börja med möbler.«

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter