Så funkar särskilt stöd

Från Uttryck 2015-02-22 23:31

Vad gör man om man ser att undervisningen inte fungerar för en elev? Hur går det till när en elev får särskilt stöd? Och vad betyder inkludering? Vi låter ett par experter reda ut begreppen.

Det finns många krångliga ord inom specialpedagogiken och det är inte alltid lätt att hänga med i vokabulären. Tidigare pratade man om integrering, att elever i behov av särskilt stöd ska gå i vanlig grundskola. Wern Palmius är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Han säger att man numera använder ordet inkludering, eftersom integrering bara är en fysisk benämning.

– Inkludering är ett sammanhang där man kan vara den man är och känna sig delaktig.

Det betyder att undervisningen ska anpassas efter eleven, snarare än att eleven ska anpassa sig. Men begreppet måste tolkas, menar Wern Palmius. En specialskola för döva och hörselskadade barn kan vara en mer inkluderande plats för eleverna, än att de går i en grundskola och är inkluderade fysiskt, men exkluderade från undervisning och umgänge eftersom de behöver teckenspråket.

Det har blivit allt vanligare att elever med funktionsnedsättning går i grundskolan vilket ställer krav på kompetens hos lärare och skolledare.

– Skollagen kräver mycket av lärarna, särskilt om de har väldigt många elever, vilket är vanligt i estetiska ämnen, säger Wern Palmius.

De vanligaste funktionsnedsättningarna hos elever i dag är läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism.

– Räkna med en eller flera elever i en klass på 25, säger Wern Palmius.

Fler elever med autism ska gå i vanlig klass med den nya skollagen från 2011. Särskolan är till för barn med utvecklingsstörning, eller en grav förvärvad hjärnskada. Barn med autism ska bara tas emot i särskolan om de har en utvecklingsstörning.

I vanliga grundskolor finns också elever som kan behöva särskilt stöd på grund av till exempel rörelsehinder, synnedsättning, eller tal- och språksvårigheter.

Att ha svårt med språket kan skapa problem i praktisk-estetiska ämnen i takt med att de blivit mer teoretiserade, tror Wern Palmius. För elever med en neuropsykiatrisk diagnos som autism kan det också vara svårt att leva sig in i vad andra upplever och känner – vilket ofta krävs för att tolka estetiska uttryck.

Det pågår en samhällsdiskussion om antalet neuropsykiatriska diagnoser har ökat och i så fall varför? Det är svårt att svara på. Wern Palmius menar att samhället kartlägger barn mer i dag och att man snarare har en medicinsk förklaringsmodell till beteenden än en social.

– På 1970-talet sågs man det mer som att vissa var lite bråkiga och hade svårt att sitta still. Sen kom diagnoserna mbd, sedan damp, och nu adhd. Det växlar över tid vad man letar efter och diagnostiserar och vad skolan kräver, säger Wern Palmius.

Rätten för alla elever att nå målen är stark i skollagen. Alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver för att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. Det finns också en ny skrivning som skärper kravet ytterligare: Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

– Det betyder att man som lärare måste undervisa och bedöma de eleverna annorlunda, säger Wern Palmius.

Det är inte heller bara elever med en funktionsnedsättning som har rätt till anpassad undervisning utan den gäller alla elever som riskerar att inte nå betyget E. Lärare har en anmälningsskyldighet att säga till rektor om man ser att en elev är på väg att inte nå E-betyget, eller inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen trots att man försökt anpassa undervisningen.

Så hur gör man då om man upplever att en elev har svårigheter? Eva Blomdahl, undervisningsråd på Skolverket, betonar att det är viktigt att agera fort.

– Sätt genast in extra anpassningar, ifall inte skolan bedömer att en utredning om särskilt stöd är nödvändig att göra med en gång, säger hon.

Extra anpassningar är mindre stödinsatser som lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal gör inom ramen för den vanliga undervisningen. Det kan handla om extra utrustning, andra läromedel, muntliga redovisningsformer, att en speciallärare sätts in eller att eleven får en tydligare schemastruktur över dagen.

– Informera tidigt eleven och föräldrarna för att få ett förtroendefullt samarbete, säger Eva Blomdahl.

Rektor kan också besluta om en utredning om behov av särskilt stöd. Kommer man fram till att eleven behöver det ska skolan skriva ett åtgärdsprogram. Det kan innebära att eleven får ett specifikt stödbehov tillgodosett i ett eller flera ämnen, specialpedagogiska insatser under en längre tid eller en elevassistent. Om det krävs en särskild undervisningsgrupp beslutar också rektor.

– I de fallen är det viktigt att utgå från elevens behov vad gäller ämnen, omfattning och tidsperiod och att kontinuerligt utvärdera ifall eleven kan gå tillbaka till sin ordinarie grupp, säger Eva Blomdahl.

Exakt hur man som lärare ska anpassa undervisningen efter individen är förstås svårt att säga.

– Alla elever kan inte göra likadant, men det har jag ofta stött på i estetiska ämnen, att alla ska göra samma sak, säger Wern Palmius.

Lärare ska försöka tolka kunskapskraven utifrån funktionsnedsättningen. Det är viktigt att man som lärare hittar olika former för hur man gör bedömningar.

– En elev med en cp-skada som inte kan tala kan bli godkänd i musik utan att kunna sjunga. Man kan delta, visa på tonhöjd och takt ändå, säger Wern Palmius.

Det finns också en paragraf i skollagen som heter undantagsbestämmelsen, ibland kallad pysparagrafen. Om det är omöjligt för eleven att nå ett visst kunskapsmål på grund av en funktionsnedsättning kan läraren bortse från målet vid betygssättningen.

– Funktionsnedsättningen ska alltså vara ett direkt hinder för att nå kunskapskravet. Det får inte vara ett mål som eleven hade kunnat nå med hjälp av särskilt stöd, säger Wern Palmius.

Extra anpassningar kan vara att:

  • hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema
  • ge extra tydliga instruktioner
  • ge stöd för att sätta igång arbetet
  • ge ledning i att förstå texter
  • förklara ett ämnesområde mer.

Läs mer om funktionsnedsättningar och sök rådgivning på spsm.se

Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram finns på skolverket.se

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter