Behövs svenska som andraspråk?

Från Tidningen Gymnasiet 2016-02-15 12:16

Vissa får diskutera skönlitteratur medan andra får nöta grammatik. Är det dags att skrota modellen med två svenskämnen? Forskaren Catarina Economou väcker frågan i sin avhandling.

Foto: Helena Smitt

Vad är problemet med svenska som andraspråk?

– Det har blivit ett stödämne eller skuggämne. En sorts lillasyster till svenskämnet. Det är så jag tolkar ämnesplanerna som infördes genom Gy 11, säger Catarina Economou.

Hur syns det i ämnesplanerna?

– Det framgår att svenska ska ge eleverna personlig utveckling och medborgerlig kompetens. I svenska som andraspråk stannar man vid att eleverna ska klara studierna.

Risken är att det blir färre utmaningar i svenska som andraspråk, enligt dig. Vad har du sett i klassrummen?

– Att det är mycket färdighetsträning i form av grammatik och ordinlärning i svenska som andraspråk. Och att det ofta blir en kontextlös undervisning. Mitt resultat är kvalitativt och går inte att generalisera men det stöds också av annan forskning.

Framför allt saknar du skönlitteraturen. Varför behöver andraspråkseleverna mer av den varan?

– Därför att skönlitteraturen ger dem inte bara språkutveckling, utan också dörrar in till fler världar. Jag har analyserat andraspråkselevers läsning av romaner och kunde se hur den ledde till engagerade diskussioner där eleverna drog många paralleller till sin egen verklighet.

Du tror också på att låta andraspråkselever läsa litteratur tillsammans med förstaspråkselever. Varför?

– Därför att elever med olika bakgrund kan bryta perspektiv och det hjälper dem att förstå både litteraturen och varandra. Vi lever i en globaliserad värld och jag tycker att det är värt att diskutera ett svenskämne som är inkluderande och gemensamt för alla elever på gymnasiet.

Hur skulle det ämnet se ut?

– Det skulle behövas ett förändrat innehåll. En av flera idéer är att ha större fokus på att jämföra svenskan med andra språk. Det är också viktigt att ta upp språksociologiska frågor som varför vi pratar med olika brytningar och dialekter.

Varför är det viktigt?

– Det är ett sätt att motverka intolerans mot olikheter i språket. Förhoppningsvis gör det andraspråkseleverna tryggare i ämnet så att också de vågar prata på lektionerna.

Finns det en risk att andraspråkselevernas behov kommer i skymundan i ett gemensamt svenskämne?

– Det måste fortfarande finnas stöd för elever som inte har kommit så långt i sitt språk, till exempel i form av språkverkstäder. Och det är ju inte bara andraspråkselever som behöver den typen av stöd.

Vad skulle det kräva av lärarna som undervisar i ett nytt gemensamt svenskämne?

– De behöver få en stor dos svenska som andraspråk i sin utbildning.

Vem?

Catarina Economou har arbetat som gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk och undervisar numera på lärarutbildningen i Malmö.

Vad?

Avhandling vid Göteborgs universitet med titeln I svenska två vågar jag prata mer och så. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk.

Hur?

Avhandlingen bygger på klassrums­observationer, intervjuer med gymnasieelever, inspelade boksamtal och analyser av ämnesplaner.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter