”Mina byggelever ska inte få sämre chanser”

Från Tidningen Gymnasiet 2015-12-02 14:36

Foto: Anna-Lena LundvistSkolans uppgift är som sig bör att skola arbetskraften /…/ det är ett system för att sålla agnarna från vetet och föra var och en till hans rätta fålla.

Den klassiska versraden är hämtad från Blå Tågets systemkritiska Den ena handen vet vad den andra görfrån 1972. Tyvärr är just dessa rader sedan gymnasiereformen 2011 mer aktuella än någonsin. Vad politiken i och med Gy 11 lyckades göra var att skapa ett utbildningssystem som bryter med en tidigare utbildningspolitisk tradition, genom att förstärka skillnaderna mellan yrkes- och studieförberedande utbildningar.

Jag undervisar sedan ett antal år tillbaka i teoretiska ämnen på ett bygg- och anläggningsprogram. De elever jag undervisar i historia och samhällskunskap får bara hälften så mycket tid och innehåll som studieförberedande får (50 poäng vs 100 poäng). Det som mina elever inte får läsa är till exempel ”politiska ideologier”, ”samhällsekonomiska strukturer” och ”de möjligheter (massmedier) ger människor att påverka”. Fokus läggs snarare på privatekonomi och arbetsmarknad. När det dessutom är ungefär hälften så mycket tid blir undervisningen och kunskapsinhämtningen schematisk och översiktlig snarare än djupsinnig och nyanserad.

Mattias Nylund har i sin avhandling Yrkesutbildning, klass och kunskap konstaterat att Gy 11 är en reform ”som förbereder eleverna vid de yrkesorienterade utbildningarna för en roll som medborgare och arbetstagare”. Och såsom gymnasieskolan fungerar efter reformen är det precis vad som sker.

Om man tar sig tid att läsa examensmålen för bygg- och anläggningsprogrammet är det tydligt att det är arbetsgivarnas behov som styr, inte samhällets behov av kritiskt tänkande medborgare. När till exempel ”kommunikationsförmåga” lyfts fram är det för att underlätta ”kundrelationer”.

Skolverket har konstaterat att söktrycket till yrkesförberedande utbildningar minskat kraftigt sedan 2011. Att yrkesutbildningar inte längre ger högskolebehörighet är en bidragande orsak – det torde vara uppenbart.

Men det går ju att läsa upp högskolebehörighet (genom valbara kurser som svenska 2 & 3 och engelska 6) säger reformens försvarare. Försök få en 17-åring, som av samhället redan stämplats som ”arbetare”, att frivilligt göra det valet. På min skola är det endast en handfull elever som väljer högskoleförberedande kurser.

Visst ska det vara skillnader mellan olika program – en framtida snickare bör ha en annan utbildning än en statsvetare. Problemet blir när elever på samhällsprogrammet får bättre förutsättningar för sitt framtida liv som samhällsmedborgare än mina elever på byggprogrammet.

För övrigt anser jag …

… att fler asylsökande självklart kostar pengar och för med sig umbäranden. Men ett land som lägger 75 miljarder på julklappar har råd med solidaritet. Det handlar om ett val vi gör.

Mattias Axelsson

Gör: Undervisar i samhällskunskap, religion och historia på bygg- och anläggningsprogrammet.

Arbetsplats: Bräckegymnasiet i Göteborg.

Pedagogisk förebild: Min samhällslärare på gymnasiet för att han lärde mig att tänka själv.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter