I det här temat tar vi tempen på Reggio Emilia i Sverige i dag. Vad har hänt med de hundra språken – hur har det gått?
Är Reggio Emilia-inspirerat arbete i första hand ett speciellt förhållningssätt till barn? En väg till utveckling i jobbet som pedagog? Ett ”säljargument” gentemot föräldrar? En ambition att verka för demokrati och en bättre värld att leva i? Ett arbetssätt som sätter bildskapande i fokus? En pedagogisk idé som utvecklar barns alla sidor och gör dem till utforskare?
Det här är frågor som vi har haft med oss när vi har jobbat med det här temat.

I artiklarna här nedan berättar vi om Reggio Emilia-filosofins ursprung och reflekterar över varför den blivit så populär i Sverige. Vi besöker förskolor som på olika sätt arbetar utifrån Reggio Emilias filosofi. Bland annat återvänder vi till Emilia Öst i Västerås – som Förskolan skrev om för drygt tio år sedan när den var nystartad. Läs också om Sagogården i Rinkeby i Stockholm och Barncompaniet i Boden.
Vi har bett Reggio Emilia Institutets företrädare svara på den kritik som har framförts på vissa håll.
Dessutom berättar Karin Alnervik om sin forskning kring hur man får pedagogisk dokumentation att fungera i praktiken.

År 2000 gjorde tidningen Förskolan ett temanummer om Reggio Emilia. Fortfarande hör läsare av sig och vill beställa det numret. Det går inte, för det är slut sedan länge. Men nu finns det faktiskt omvandlat till en pdf - klicka här för att hämta den!