En kvarts miljon barn i Sverige växer upp i fattiga familjer. Det kan medföra ett utanförskap i skolan. Många barn tvingas klara sig utan glasögon, alla har inte råd att följa med på skolutflykt och oro för att bli vräkt kan försvåra inlärning.

Rektor tige i förvaltningen

”Att tiga är att legitimera och media är ett viktigt instrument när inte allt står rätt till. Samtal och debatt gynnar vårt samhällsbygge och jag ser mig som en kugge i hjulet. Om jag underlåter att agera när jag ser att det behövs civilkurage då måste jag konfrontera mig själv med vad jag egentligen står för. Jag vill kunna se mig själv i spegeln med gott samvete.”
– Sven-Erik Berg, rektor, Onsjöskolan i Vänersborg

Det har gått mer än 50 år sedan ämnet blev obligatoriskt i svenska skolor. Men fortfarande är kvaliten på sex- och samlevnadsundervisningen ojämn. Lärarna saknar utbildning i ämnet och rektorerna prioriterar det inte.
Med en ljusning kan vara i sikte. I regeringens förslag till en ny lärarutbildning finns sex och samlevnad med bland de ämnen som alla lärarstudenter läser. 

Eda gymnasieskola erbjuder 34 veckor apu i ett system med tre terminer per läsår. Många andra skolor har problem att få ihop 15 veckor. Skolinspektionen genomför därför en granskning av yrkesutbildningar.
Ett alternativ är att göra sin apu utomlands.
– De elever som vi skickar i väg kommer hem som mer självständiga och modiga personer, säger en lärare i Malmö.
I den nya gymnasiekolan ska kraven på utbildning i arbetslivet skärpas. Bland annat ska lärande betonas mer.

Adopterade barn i förskolan är som alla andra – och samtidigt inte. Inskolningen till förskolan kan till exempel behöva ta längre tid. Många av barnen är känsliga för separationer och förändringar.

Teknik. Uppfinningar. Ingenjörer.
En del av Sveriges välstånd bygger på att vi har lyckats hålla oss i den teknologiska framkanten i mer än 100 år. Det gäller såväl äldre uppfinningar som dynamiten och kullagret, som modernare innovationer inom telefoni och IT.
Men dagens unga, i synnerhet flickorna, vill hellre bli veterinärer och journalister än ingenjörer. Vad beror det på? Vilken del har skolan i detta? Och vad är egentligen teknikämnets roll?
Origo söker svar – och finner att allt inte är mörker. Se bara på eleverna och lärarna i Klastorpsskolan, Dalängskolan och Kattegattgymnasiet!

Tema: Matematik kan vara ändlösa räknetal i en bok, en räcka exempel utan förankring i verkligeheten och utan någon given relation till varandra. Men det kan, som bekant, också vara något helt annat.

Runtom i Sverige finns det massor av engagerade matematiklärare och matematikutvecklare. De jobbar på olika sätt, men gemensamt för dem är att de brinner för sitt ämne och att de vill föra lusten vidare till sina elever. Origo har hämtat inspiration hos några av dem.

Vi svenskar har ofta självuppfattningen att vi är duktiga på språk. Vårt lilla land har alltid varit beroende av internationella kontakter, och vi har varit framgångsrika. Men när andra länder nu satsar på språkundervisning, är det allt fler elever i svenska skolor som bara läser engelska.
Språken prioriteras inte heller i den nya läroplanen, trots att EU har deklarerat att det tillhör de nyckelkompetenser som alla medborgare bör ha. Vad får det bristande engagemanget för konsekvenser? Och hur kan trenden vändas? Alfa har sökt svaren hos politiker, forskare och lärare – och några har vi fått.

Att det är bra att vara utomhus är ett påstående som de flesta som arbetar i förskolan betraktar som en sanning. Bland annat främjar det hälsa, motorik, könsöverskridande lek och att barnen - som det står i förskolans läroplan - "tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp". Vi har följt med fyra olika förskolor på deras utfärder till naturen i närheten: på fjället, i skogen, i staden och vid havet.