En elev har blivit mobbad under flera terminer eller läsår. Det är ofta bakgrunden när Barn- och elevombudet begär ett högt skadestånd. För alla blir misslyckandet smärtsamt tydligt samtidigt som ett gott ledarskap blir viktigare än någonsin. Så vad krävs egentligen av skolledarna i en tid när programmen mot mobbning underkänns?
Debatt I Pedagogiska magasinet nr 4/11 gick Lotta Bernler och Göran Englund till hårt angrepp mot Skolverkets utvärdering av antimobbningsmetoder. Efter svar från Skolverket och rapportförfattarna står de fast vid sin kritik och uppmanar andra forskare att granska utvärderingen.
Insänt Program mot mobbning är ett trubbigt verktyg, skriver Skolverket i en ny kunskapsöversikt. Men även Skolverkets utvärderingsmetoder bör ifrågasättas, menar Lotta Bernler och Göran Englund.
Debatt Skolverkets omfattande utvärdering av metoder mot mobbning gav ett magert resultat, skriver Zelma Fors. I stället för att jämföra olika metoder valde man att titta på specifika faktorer i de skilda programmen.
Skolor använder ofta färdiga programkoncept mot mobbning. Men paketlösningar fungerar dåligt visar en studie från Skolverket.
Eleven bars och släpades till ett rum med ett timglas. Där fick han sitta som del i en "behandling" som pågick under tre års tid. Bestraffning, anser Barn- och elevombudet (BEO) som nu kräver Avesta kommun på 370.000 kronor i skadestånd.
Skolan måste ta mer hänsyn till hur barns hjärnor fungerar, hävdar en del. Andra varnar för förenklingar och stort avstånd till klassrummet.
Skolans personal måste själv få avgöra vilka elever som ska få särskilt stöd. Det anser barnpsykiatrikern Anna Lundh.
Krönika Som lärare förleds man att tro att elevinflytande är medicinen mot mutter, skriver Charlotta Hemlin.
På Örnässkolan i Luleå ger lärarna eleverna samma prov flera gånger. Inte för att bedöma dem utan för att de ska lära sig bättre. Helt enligt den senaste hjärnforskningen.
Musikläraren och Rinkebyprofilen Rolando Pomo är numera känd även från tv.
Mest kommenterat