I Danmark är det obligatoriskt att ha en läsvägledare på yrkesskolorna. Som sådan är man konsult, observatör, sparringpartner, brobyggare, mentor och resursperson.
Vuxna elever med läs- och skrivsvårigheter upplever ofta en inre konflikt inför studierna. Därför är det viktigt att läraren förstår hur de upplever undervisningen och kan anpassa den.
Recension Många av kapitlen är mycket detaljrika vilket förutsätter att läsaren har en stor förförståelse inom det specifika ämnet. Noggranna beskrivningar av tester och många hänvisningar i texten gör boken onödigt svårläst. För övriga intresserade kan det vara att föredra att läsa valda delar av boken, skriver Jane Olovsson om den fjärden upplagan av Utredning av läs- och skrivsvårigheter.
Det var feststämning i den kylslagna vinterluften när den lilla orten Örsundsbro fick besök av kronprinsessan Victoria. Örsundsbroskolan premierades för sitt arbete med läs- och skrivutveckling.
Språkbron är egentligen inte en bro utan en röd tråd som löper från förskoleklass till år 9 i Örsundsbroskolan. Ingen elev ska ramla igenom nätverket som utgör brobygget. Det handlar om att upptäcka och förebygga läs- och skrivsvårigheter.
Bara hälften av lärosätena vet hur deras resurser för studenter med läs- och skrivsvårigheter används. Högskolor och universitet måste bli bättre på att följa upp stödet till studenter med dyslexi. Det tycker forskaren Marianne Björn som nyligen la fram avhandlingen ”Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning” vid Linnéuniversitetet.
På Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium i Malmö har Ordverkstaden konstruerat lokala kurser i läs- och skrivutveckling, som varit mycket framgångsrika. Eleverna har fått betyg, poäng, och inte behövt gå ifrån de vanliga lektionerna för att få stöd. Men kurserna är i fara. De är allt för lika svenskkurserna, menar Skolverket.
– Även om eleven sitter vid datorn måste det finnas en lärare som uppmuntrar och motiverar. Dessutom fick i alla fall vissa elever ytterligare stöd i sin läsning och skrivning av mig. Det säger Gunnel Ericson Rosell, som är speciallärare på Egebyskolan i Mjölby.
– Fonologisk träning kombinerat med förståelseträning verkar vara mest effektivt för barn med lässvårigheter. Det säger Stefan Gustafson vid Linköpings universitet som i en studie jämfört tre datoriserade träningsprogram: ett fonologiskt inriktat, ett förståelseinriktat, samt en kombination av de båda.
Äldre, erfarna lärare som har god struktur på sin undervisning, som inte använder läsläror utan vanliga böcker och som har höga krav och förväntningar på barnen är framgångsfaktorer för elever som ska lära sig läsa. Det framkommer i Ulla Dambers avhandling vid Linköpings universitet
Skolan måste ta mer hänsyn till hur barns hjärnor fungerar, hävdar en del. Andra varnar för förenklingar och stort avstånd till klassrummet.
Skolans personal måste själv få avgöra vilka elever som ska få särskilt stöd. Det anser barnpsykiatrikern Anna Lundh.
Krönika Som lärare förleds man att tro att elevinflytande är medicinen mot mutter, skriver Charlotta Hemlin.
På Örnässkolan i Luleå ger lärarna eleverna samma prov flera gånger. Inte för att bedöma dem utan för att de ska lära sig bättre. Helt enligt den senaste hjärnforskningen.
Musikläraren och Rinkebyprofilen Rolando Pomo är numera känd även från tv.
Bara hälften av lärosätena vet hur deras resurser för studenter med läs- och skrivsvårigheter används. Högskolor och universitet måste bli bättre på att följa upp stödet till studenter med dyslexi. Det tycker forskaren Marianne Björn som nyligen la fram avhandlingen ”Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning” vid Linnéuniversitetet.
– Även om eleven sitter vid datorn måste det finnas en lärare som uppmuntrar och motiverar. Dessutom fick i alla fall vissa elever ytterligare stöd i sin läsning och skrivning av mig. Det säger Gunnel Ericson Rosell, som är speciallärare på Egebyskolan i Mjölby.
– Fonologisk träning kombinerat med förståelseträning verkar vara mest effektivt för barn med lässvårigheter. Det säger Stefan Gustafson vid Linköpings universitet som i en studie jämfört tre datoriserade träningsprogram: ett fonologiskt inriktat, ett förståelseinriktat, samt en kombination av de båda.
Mest kommenterat