Formativ bedömning är ett samspel mellan lärare och elev. Det handlar lika mycket om elevens lärande som det handlar om lärarens undervisning, menar Viveca Lindberg, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet.
Krönika På min skola har vi i höst på allvar börjat prata om formativ bedömning. Vi har avhandlat Christian Lundahls bok Bedömning för lärande i seminarieform och därtill har vi sett honom föreläsa. Jag hör från äldre kollegor att aldrig förr har diskussionen kring bedömning för lärande varit så bred som den är i dag.
Betygen har liten betydelse när det gäller att informera eleven var den befinner sig i sitt lärande, något som är extra viktigt att veta för de elever som riskerar att inte nå betyget godkänd.
Redan på 1600-talet jobbade lärare med formativ bedömning. Men dagens lärarkår har tappat bort bedömningskunnandet. Den kunskapen måste tas tillbaka, tycker forskaren Christian Lundahl.
I England krävs att lärare använder sig av så kallad formativ bedömning, eller bedömning för lärande som det också kallas. I Sverige börjar intresset för denna bedömningsform att växa.
Läraren borde göra den till en del av undervisningen anser forskare
Skolan måste ta mer hänsyn till hur barns hjärnor fungerar, hävdar en del. Andra varnar för förenklingar och stort avstånd till klassrummet.
Skolans personal måste själv få avgöra vilka elever som ska få särskilt stöd. Det anser barnpsykiatrikern Anna Lundh.
Krönika Som lärare förleds man att tro att elevinflytande är medicinen mot mutter, skriver Charlotta Hemlin.
På Örnässkolan i Luleå ger lärarna eleverna samma prov flera gånger. Inte för att bedöma dem utan för att de ska lära sig bättre. Helt enligt den senaste hjärnforskningen.
Musikläraren och Rinkebyprofilen Rolando Pomo är numera känd även från tv.
Mest kommenterat