Danmark har gjort inkluderingen till lag

Från Specialpedagogik 2016-03-18 10:38

Foto: Hung Tien Vu

I Danmark har folketinget beslutat att minska antalet exkluderande lösningar. Hur funkar det i praktiken? Vi reste över sundet och fann både nivågrupper och fokus på elevers styrkor.

Foto: Hung Tien Vu

Lärarna i teamet runt de 38 ettorna på HC Andersen-skolan i danska Odense har detta läsår valt att slå ihop två parallellklasser till en enda stor undervisningsgrupp. Därför har en fast vägg tagits bort mellan två klassrum och ersatts med en vikbar. Det är rymligt och luftigt. Rikke Rafn, matematiklärare och en av klassföreståndarna, ser mest fördelar.

– Visserligen innebär hopslagningen fler elever, men också att vi alltid är minst tre vuxna i gruppen. Det ökar möjligheterna att hela tiden situationsanpassa undervisningen utifrån varje elevs behov, säger hon.

I dag är det fredag och dansklektion väntar enligt schemat. Lugn klassisk musik fyller storklassrummet på behaglig volym och möter eleverna när de kommer tillbaka efter förmiddagsrasten. I dörröppningen står lärarna och hänvisar varje enskilt barn till en viss del av klassrummet. Här är nämligen indelning i nivågrupper regel snarare än undantag. Ett femtontal elever ska nu självständigt jobba med skrivboken, plita meningar och träna på punkt och kommatecken. Rikke Rafn cirkulerar runt mellan borden. Ett tjugotal elever har i stället med varm hand visats till andra sidan av vikväggen. Framför tavlan står dansklärare Claudia Maringella och håller i en muntlig genomgång av meningsbyggnad. Hela tiden ber hon eleverna om konkreta exempel. De som sitter här behöver nämligen lite mer stöd innan de kan börja jobba individuellt med boken.

Foto: Hung Tien Vu

En av dem är en flicka som ännu inte kan språket, hon kom med sin familj efter en lång flykt till Danmark för bara två veckor sedan. Men det är inget hinder för att hon ska gå i ordinarie klass. Resurspedagog Malene Hedemand sätter sig bredvid henne en stund, ser till att hon förstår och hänger med. En bit bort sitter en annan pedagog bredvid en elev som verkar ha svårt att sitta still. Efter en stund får han gå ut och ta sig en liten paus innan han är redo att komma åter. Malene Hedemand lämnar också snart klassrummet och följer med två pojkar till specialpedagog Kenn Due en våning upp.

– Varenda lektion är det olika elever som går iväg, en stund eller under hela passet. Därför blir det aldrig utpekande eller konstigt, hinner hon säga mellan trappstegen upp.

Kenn Dues klassrum kallas verkstaden. I korridoren utanför möts vi av en ovanlig syn. En flicka studsar en tennisboll till en vuxen fram och tillbaka medan hon räknar metodiskt. I klassrummet råder också full aktivitet vid olika övningsstationer. Vid varje station sitter elever från olika årskurser och nästan alla har en ”egen” vuxen framför sig. Några tränar läshastighet under tidtagning. En elev delar in bilder efter ordklasser. En annan står på en balansplatta samtidigt som hon läser meningar från inplastade kort som en vuxen håller upp framför henne. Pojkarna från Malene Hedemands klass tas snabbt emot av Kenn Due som cirkulerar runt och övervakar allt.

– Hej, vad kul att ni är här. Ja, då var det dags att träna läsförståelse igen, säger han och hänvisar var och en av eleverna till en station med var sin väntande vuxen.

Verkstaden är Kenn Dues egen idé. Den bygger på tanken att alla elever då och då kan behöva enskilt vuxenstöd. Men till det saknas resurser. Kenn Due har löst detta dilemma med inspiration från sitt engagemang i idrottsrörelsen. Han slänger ideligen ut trådar hit och dit och fångar upp människor som kan tänka sig att ställa upp ideellt som stödpersoner.

– Det är jag som planerar och utformar uppgifterna, så den som kommer hit behöver inte ha någon pedagogisk bakgrund. Det räcker att man kan se och möta eleven.

Vissa vuxna är här på bestämda tider varje vecka. Andra kommer kanske en gång i månaden. Pensionärer, lärarstudenter, arbetslösa, nyanlända, praktikanter eller föräldrar går på ett ständigt rullande schema i Kenn Dues verkstad.

– HC Andersen-skolan ligger i ett utsatt område. Många är nyanlända och ungefär 90 procent av barnen har ett annat modersmål än danska. Det argumentet kan locka frivilliga, säger Kenn Due men medger att det hela hänger på ett enormt engagemang och pusslande med bemanningsschemat för verkstaden.

Foto: Hung Tien Vu

Malene Hedemand går tillbaka till ettornas klassrum. Lärarna här arbetar enligt vad som kan direktöversättas som ”veckoschema-revolutionen”. Det innebär, kort sammanfattat, att varje vecka göra ett tydligt schema för varje elev över de uppgifter hen förväntas hinna med, och att strukturera, individanpassa och effektivisera undervisningen samt att undvika onödig väntan. Därför är det ingen elev som sitter med handen i luften och väntar på hjälp från läraren. När någon behöver stöd för att komma vidare vet eleven att hen i första hand ska fråga bordsgrannen.

– Kan inte grannen ska man ta hjälp av hela bordet, förklarar Malene Hedemand.

Kan eleven ändå inte lösa uppgiften finns magnetbrickor med allas namn vid en till-hörande tavla. Där signalerar eleven sitt behov av stöd. I väntan på hjälp från en lärare ska eleven arbeta med någon annan uppgift ur veckoschemat. När något är genomfört sätter eleven ett kryss.

– Även om vi råkar ha matte, kan han eller hon jobba med något helt annat tills läraren har tid. Det gör att ingen sitter sysslolös. Vi får färre småkonflikter eleverna emellan eftersom vi har en ständig fokusering på att arbeta under lektionstid, förklarar Malene Hedemand.

HC Anderson-skolan leds av rektorerna Anna Vadgaard och Marianne Justesen. Det är nu lunchtid och Marianne Justesen har dukat upp litet klassiskt smörrebröd i sitt rum. Hon betonar att hon ser på inkluderingsarbete som en ständig utvecklingsprocess.

– Det måste hela tiden anpassas efter de elever vi har. Vi behöver ständigt prova oss fram till vad som passar eleverna bäst, det finns inga enkla och enskilda metoder som fungerar för alla.

Marianne Justesen berättar att skolans resa sedan starten för femton år sedan varit långt ifrån smärtfri. Till exempel har skolan tagit över halva personal- och elevstyrkan från en nedlagd grannskola. Det har krävt att de som rektorer behövt vara tydliga med värderingsgrunderna, att det är skolan som ska anpassas till eleverna och inte tvärtom, säger Marianne Justesen.

Foto: Hung Tien Vu

– Vi har bland annat arbetat fram ett kontrakt, tillsammans med medarbetarna, som alla som jobbar här ska skriva på. Det säger bland annat att ”barn uppför sig, om de kan”. Vi hänvisar ofta till det när det uppstår meningsskiljaktigheter. Det är inte eleven det är fel på. Vi måste i stället gå till oss själva och se vad som kan förändras i undervisningen för att eleven ska välja att handla annorlunda, förklarar Marianne Justesen.

Men det får inte vara ett ensamarbete. Organisationen bygger på team och kollegialt stöd och utvecklingsarbete. Utan det fungerar inte inkludering, menar Marianne Justesen.

– Vårt delade ledarskap är också ett exempel på det. Teamen arbetar självständigt och har stor beslutanderätt. Det här med att slå ihop klasserna i årskurs ett till en enda stor grupp är ett exempel. Det kommer från teamet självt, säger Marianne Justesen.

Inkludering handlar enligt henne om olika saker: undervisningen ska passa eleven och leda till en progression i lärandet, men det är också viktigt att eleven är en del av det sociala sammanhanget och är accepterad av vänner och personal.

– Vårt arbete och synsätt innebär inte att vi aldrig hänvisar elever till specialklasser. Ibland visar det sig att det är det bästa för både eleven själv och klasskompisarna. Men det får aldrig ske utan att vi först slagit knut på oss själva för att bemöta eleven på bästa sätt.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter