1 av 3 gymnasieskolor saknar specialpedagog

Från Specialpedagogik 2016-03-15 10:07
Nära var tredje gymnasieskola står utan en anställd specialpedagog. Det visar statistik som Tidningen Gymnasiet och Specialpedagogik tagit fram. – Oacceptabelt, säger gymnasieminister Aida Hadzialic (S).
Specialpedagogisk kompetens är en bristvara i gymnasieskolan. Det går närmare 400 elever på varje anställd specialpedagog eller speciallärare. I grundskolan är motsvarande siffra bara knappt 150.

Och det är inte bara glest mellan specialpedagogerna. På vissa håll saknas de helt. Nära 30 procent av gymnasieskolorna saknade en speciallärar- eller specialpedagogtjänst under förra läsåret. Allra glesast är det bland de fristående gymnasieskolorna: där saknar så många som 43 procent en anställd specialpedagog. Det visar statistik som Specialpedagogik och Tidningen Gymnasiet har tagit fram ur Skolverkets lärarregister. Fler än 55 000 gymnasieelever gick i skolor där dessa yrkeskategorier inte var representerade.

Foto: Mikael Lundgren– Oacceptabelt, säger gymnasieminister Aida Hadzialic.

Bristen på specialpedagogiskt stöd i gymnasiet är ett ”markant problem”, enligt gymnasieministern, som påminner om att Skolinspektionen i sin årsredovisning för 2014 fann att 48 procent av gymnasie-skolorna hade problem särskilt stöd.

– Det är en väldigt hög siffra, uppenbarligen är det något som brister, säger Aida Hadzialic.

Forskaren Joacim Ramberg har skrivit en avhandling om specialpedagogik i gymnasiet (se Specialpedagogik nr 4/2015). Han ser den stora skillnaden mellan kommunala och fristående skolor som ett problem för likvärdigheten.

– I värsta fall tvingas elever med särskilda behov välja bort skolor därför att de inte har den här kompetensen, säger Joacim Ramberg.

Skollagen kräver inte att skolan ska ha en specialpedagog anställd. Däremot ska den ha tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. Joacim Ramberg tycker inte att det räcker att hyra in en specialpedagog som konsult vid behov.

– Då ser man specialpedagogik som en punktinsats för enskilda elever när det egentligen handlar om att bygga upp en skolkultur med stöd i det ordinarie arbetet.

En förklaring till varför specialpedagogiken inte prioriteras på gymnasiet är, enligt Joacim Ramberg, att skolformen är frivillig.

– Lärarna lägger mer ansvar på eleven. Eventuella svårigheter förklaras ofta med att eleven är omogen eller har valt fel program snarare än att skolan brister, säger han.

Han menar att det också kan finnas en konflikt mellan specialpedagoger och gymnasielärare eftersom många specialpedagoger är förskollärare eller grundskollärare i botten. Han upplever att gymnasielärare ofta är starkt knutna till sitt ämne och därför kanske inte känner sig hjälpta av specialpedagoger som inte kan ämnet.

Regeringen betonar ofta vikten av tidiga insatser och har bland annat lanserat lågstadielöftet för att stärka specialpedagogiken i grundskolan. Maria Rönn, Lärarförbundets vice ordförande och själv gymnasielärare, stödjer tanken att tidiga insatser ger mindre behov av stöd högre upp i åldrarna. Men hon oroas över alla dem som i dag går i skolans senare årskurser och inte får det stöd de har rätt till.

– Vi kan inte låta tio årskullar gå förlorade. Självklart måste de som inte har fått tidiga insatser också få det stöd de behöver. Skol-lagen ska garantera det och huvudmännen måste ta det på allvar, säger Maria Rönn.

Har regeringen glömt gymnasieeleverna, Aida Hadzialic?

– Nej, vi för en medveten politik där vi satsar på de tidiga åldrarna. Vi vet att det blir enklare senare om man lägger en god grund, säger gymnasieministern.

Aida Hadzialic framhåller att flera av regeringens satsningar, såsom att utbilda och anställa fler lärare, även kommer gymnasieskolan till del.

– Om skolkvaliteten blir bättre för alla barn blir den också det för dem med särskilda behov.

Friskolor har färre specialpedagoger

29% av alla gymnasieskolor saknar speciallärare eller specialpedagog.

15% av de kommunala gymnasieskolorna saknar speciallärare eller specialpedagog.

43% av de fristående gymnasieskolorna saknar speciallärare eller specialpedagog.

 

Fler elever på varje pedagog på gymnasiet

Antal elever per speciallärare eller specialpedagog (heltidstjänster)

144 i grundskolan

386 i gymnasieskolan

 

Så gjorde vi

Vi hämtade statistik från Skol-verkets lärarregister om antal specialpedagog- och speciallärartjänster per skolenhet i gymnasiet. Registret innehåller statistik från läsåret 2014/15.

Vi lade sedan samman skol-enheterna för att få fram antal tjänster per skola. Skolor med färre än 50 elever rensades bort. Totalt ingick 755 gymnasieskolor i underlaget.

Din skola saknade specialpedagog förra läsåret. Hur ser det ut i dag?

Raimo Hiltunen, rektor på Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg

– Vi har inte anställt någon specialpedagog. Det skulle vara tråkigt att ha en sådan tjänst här eftersom våra elever kommer hit med väldigt höga meritvärden. Få av dem har någon problematik som kräver en specialpedagog.

Hur gör ni de gånger behovet ändå uppstår?

– Då köper vi in kompetensen genom att anlita en extern specialpedagog som vi samarbetar med. Hon utreder eleven och ger stöd i vissa fall eller föreslår hur vi ska jobba med eleven.

 

Annelie Ekman, rektor på Vadstenagymnasiet

– För närvarande har vi ingen specialpedagog anställd. Men det kommer att lösas under våren när kommunen omfördelar personalresurserna inom specialpedagogiken så att de omfattar oss.

Tycker du att ni uppfyller lagens krav på specialpedagogisk kompetens i dagsläget?

– Ja, vi har en lärare på skolan som är under utbildning till specialpedagog. Hennes roll är att arbeta med och samordna behov och resurser samt ge råd till lärarna.

 

José Calvo, rektor på Atleticagymnasiet i Stockholm

– Vi har haft stora problem att hitta någon eftersom vi bara kan erbjuda en deltidstjänst. Men sedan några månader tillbaka har en av våra lärare en 40-procentig tjänst som specialpedagog.

Är den personen utbildad för det?

– Nej, hon är lärare i historia och idrott men tänker börja läsa till specialpedagog.

Uppfyller ni lagens krav om tillgång till specialpedagogisk kompetens?

– Talar man om formell kompetens så är svaret nej eftersom hon inte är utbildad. Talar man om informell kompetens så kanske, eftersom hon är en erfaren och behörig lärare med intresse för specialpedagogik.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter