"Skollagen måste ändras"

Från Specialpedagogik 2016-02-01 17:53

Elever med autism har kommit i kläm i nya skollagen. Dags att öppna upp särskolan, tycker Autism- och Aspergerförbundet.
Foto: Christina Teuchler
Foto: Drago Prvulovic

Vad har hänt med eleverna med autism, men utan utvecklingsstörning, som sedan 2011 inte längre får gå i särskolan? Går de i ordinarie grundskola eller särskild undervisningsgrupp? Eller är de kvar i särskolan som integrerade elever?

Vi har inte följt upp detta, svarar Skolinspektionen. Sådan statistik finns inte, säger Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (spsm), Sveriges Kommuner och Landsting samt Autism- och Aspergerförbundet.

Linda Petersson är rådgivare med inriktning autism på spsm i Malmö:

– Min uppfattning är att det finns en stor variation av lösningar. Det finns elever med autism i reguljära klasser och de som till största del går i mindre grupper.

Att eleverna går integrerade i särskolan tror hon inte är särskilt vanligt, utifrån de frågor hon får från skolor. Men att eleverna med autism har flyttat till grundskolan betyder inte att kunskapen om elevgruppen har följt med, framhåller Linda Petersson.

– Nej, det finns mycket kvar att göra. Dels saknas allmän kunskap om de pedagogiska konsekvenserna av funktionsnedsättningen, dels saknas ofta specifik kunskap om varje elev. Det är ofta svårt att förstå elever med autism. Pedagogerna måste ständigt utvärdera och våga tänka om.

Det finns en tendens att skolor tolkar lagändringen som att de inte ska göra särskilda lösningar. Ett slags rädsla för att ”vara emot inkludering”, säger Linda Petersson.

– Men om man inte anpassar tillräckligt utifrån elevens behov, finns en risk att eleven mår så dåligt att den inte kommer till skolan alls. Då är eleven verkligen exkluderad.

Och, om det sociala sammanhanget tar mycket av elevens energi, hur mycket ork har den då kvar till kunskapsinhämtningen? frågar hon retoriskt.

Nicklas Mårtensson, förbundssekreterare på Autism- och Asperger- förbundet, märker också av en rädsla för särlösningar.

– Signalen från Skolsverige är att man ska undvika mellanlösningar såsom särskilda undervisningsgrupper, och då glömmer man att ta hänsyn till elevens behov.

Är särskild undervisningsgrupp tillräcklig inkludering?

– Ja, och i vissa fall kan dessutom en sådan grupp vara målet. I andra fall kan en sådan grupp leda till att eleven på sikt kan gå i vanlig klass, säger han.

Skolverket har en något annorlunda bild än spsm och Autism- och Aspergerförbundet. Undervisningsrådet Magdalena Karlsson anser att kunskapen om autism finns i grundskolan.

– Vi tror att kommunerna har sett till att föra över kunskapen från grundsärskolan. Dess-utom hade lärare i grundskolan redan före lagändringen erfarenhet av elever med autism.

Hon tillägger dock att Skolinspektionen har visat, såväl i enskilda ärenden som i tillsyn av skolor, att kompetensen kring särskilt stöd ”kanske inte är på topp överallt”.

– Det finns en del att göra.

Autism- och Aspergerförbundet vill att skollagen ändras igen så att elever med autism ges möjlighet att gå i särskola, när det bedöms vara det bästa för eleven. Nyligen lade Lennart Axelsson (S) fram en motion i riksdagen med samma förslag.

Samtidigt ger redan skollagen elever från grundskolan möjlighet att gå som integrerad elev i särskolan. Behöver lagen då ändras?

– Så länge inte alla skolledare är öppna för sådana alternativ, så behövs en lagändring för att tydligt ge eleven den möjligheten, säger Nicklas Mårtensson på Autism- och Aspergerförbundet.

Han tillägger att vissa elever med autism, som också har en ojämn begåvningsprofil, har svårt att klara grundskolans kunskapskrav, vilket integrering i särskolan inte råder bot på.

Linda Petersson på spsm håller inte med om att särskolan borde öppna sina dörrar för elever med ”bara” autism.

– Nej, jag tycker att lagändringen från 2011 är bra. Det är inte rimligt att elever utan utvecklingsstörning går i särskolan. Men då måste självklart grundskolan anpassas så att de kan gå där, säger Linda Petersson.

Magdalena Karlsson på Skolverket vill inte uttala sig om behovet av en lagändring, utan konstaterar att skolorna ska följa gällande lag.

– Självklart är det svårt att ha elever med autism i klassen, men det är bekymmersamt att säga att lösningen är att de ska gå i grundsärskola, med den begränsning som det innebär för framtida studier och arbetsliv.

Utan utvecklingsstörning ingen särskola

Sedan 1 juli 2011 får elever med autism utan utvecklingsstörning inte gå i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan.
En elev i grundskolan kan gå som integrerad elev i särskolan och läsa enligt grundskolans läroplan. Särskolan behöver då behöriga lärare i alla ämnen. Det kallas ibland omvänd integrering, eftersom en integrerad elev också är en elev som är inskriven i grundsärskolan men går i grundskoleklass.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter