Eleverna får en extra knuff mot målen

Från Specialpedagogik 2015-12-10 00:25

En kvart innan skolan börjar sitter elever i små grupprum, utspridda över skolan. De har PT, personlig tränare, och jobbar med extra svåra moment.
Bild: Aline Lessner.
Det är tidig måndagsmorgon på Hjärups skola i Staffanstorps kommun i Skåne. Fortfarande återstår en stund innan det ska ringa in för lektionsstart. Ändå är femteklassarna My Björnsson, Jakob Olofsson och Mio Cedhamre redan i full gång med att öva multiplikation med minnestal i ett litet grupprum i en korridor på skolans nedervåning. Speciallärare Cecilia Altheden har med sig filtat grönt tyg i dag och små kvadratiska brickor med tal på. Tillsammans med eleverna lägger hon ut brickorna i rutor uppdelade i en-, tio-, hundra- och tusental för att visuellt tydliggöra hur det egentligen fungerar, det där med multiplikation med minnestal. Fast den här rekvisitan för snarare tankarna till ett sällskapsspel en mysig fredagskväll än till skolämnet matematik.

– Det svåraste är att komma ihåg när man ska plussa på minnestalet, säger Mio Cedhamre och kliar sig i huvudet.

Cecilia Altheden visar långsamt med brickorna. Hon ger eleverna var sitt eget tal att lösa och följer med dem genom hela utmaningen. När resultatet så småningom blir rätt för Mio Cedhamre skiner han upp.

– Wow, jag tror jag fattar nu.

 

Bild: Aline Lessner.En halvtimme om dagen, fyra morgnar i veckan under en femveckorsperiod, möter Cecilia Altheden de här tre eleverna för att intensivträna matematik. När de fem veckorna är över tar hon sig an två till tre nya elever i en ny liten grupp. I just det här gänget råkar alla tre elever komma från olika parallellklasser och ska tillbaka till sina respektive lektioner sedan. Så är det ofta. Det är bra för eleverna att hamna i nya konstellationer och få lämna eventuellt invanda roller, resonerar man här. Utspritt över skolan, i fler grupprum, pågår liknande aktiviteter, i lika små grupper fast i andra ämnen och under ledning av någon annan av skolans specialpedagoger. Projektet kallas för PT, personlig tränare, och har pågått på Hjärups skola i ett år nu.

– Att det kallas pt är ett sätt att avdramatisera det hela. Det här handlar om elever i gråzonen, som behöver ett visst extrastöd för att få självkänslan att klara ett ämne. Och PT är lite roligt, det är precis som i idrottsvärlden – det blir effektiv och begränsad träning av ett specifikt moment som man har svårt för, säger Anna Grönberg när skolans fem specialpedagoger senare samlas.

De är överens om att arbetssättet är tillfredsställande också för dem i yrkesrollen.

– Det ger oss ett tydligt uppdrag. Dessutom är det ett givande sätt att börja arbetsdagen på, tycker Kristina Sköld.

Det var Cecilia Altheden som fick idén efter att ha varit på Matematik-biennalen i Umeå och lyssnat till kollegor från en skola i Helsingborg. När hon kom hem tog hon upp idén med sitt arbetslag och så småningom rektorn Krister Åkesson. Han gav grönt ljus för att vidareutveckla tankarna.

– I Helsingborg jobbade de enbart med matematik-ämnet. Men vi har valt att ha PT även i svenska och engelska. Sedan jobbar vi på lite olika sätt med PT:n i de olika ämnena, förklarar Cecilia Altheden.

 

I matematik och svenska handlar det främst om att jobba ikapp eller fördjupa något moment som eleven har haft svårt för eller inte hunnit med när det gåtts igenom i helklass.

I engelska är det mer fokus på förberedande undervisning.

– Vi går igenom sådant som eleverna kommer att möta i helklass under kommande vecka, säger Anna Grönberg.

Att se vilka elever som är aktuella för PT bygger på ett nära samarbete med klasslärarna. Det är också alltid de som tar den första elev- och föräldrakontakten när någon ska erbjudas pt.

– Många av de här eleverna har ju inte haft någon form av extrastöd förut och då kan det bli väldigt dramatiskt om en specialpedagog ringer hem, säger Eva Bothén, också hon specialpedagog.

Efter ett år med dessa femveckorspass har de fem specialpedagogerna hunnit möta en ganska stor grupp av F–5-skolans drygt 500 elever. Rektor Krister Åkesson konstaterar nöjt att resultaten på de nationella proven för årskurs 3, i både matematik och svenska, i år blev något högre än i fjol.

– Men det är så klart svårt att veta vad som är vad. PT:n kan vara en av förklaringarna, men vi jobbar ju på flera olika plan. Den är bara ett av många stödalternativ. Vi vill lägga till, inte plocka ifrån. Det är ju så man gör med personlig träning inom idrotten också, man övar mer på det man är svag i, säger han.

Specialpedagogerna på skolan håller med. Elever är olika och behöver olika typer av stöd.

PT kan vara en väg och vi har dessutom möjlighet att anpassa passet utifrån vad varje elev behöver. Någon behöver lyssna, en annan behöver förstärka lärprocessen visuellt, säger Cecilia Altheden.

 

Efter första läsåret med PT utvärderades insatsen skriftligt av både klasslärare, elever och föräldrar. Utvärderingen visar att eleverna gjort framsteg inom allt från läshastighet och läsförståelse till att de fått bättre

studieteknik och blivit säkrare på att välja strategi vid problemlösning. Och även om insatsen är helt frivillig och ligger innan den obligatoriska skolan har börjat, är det hittills bara en enda elev som har tackat nej. Specialpedagogerna tror att en av orsakerna är att de är noga med att lägga fram det som ett lite exklusivt erbjudande.

– Det är ju precis vad det är. Att det finns en lust är viktigt och det är upp till oss att göra undervisningen så bra att eleverna känner att det är värt att stiga upp tidigare och komma, säger Anna Grönberg.

Och allt eftersom har de försökt bemöta sådant som försvårat för eleverna: som att till exempel senarelägga PT-tiden och anpassa den efter skolbussens ankomst för de elever som har lite längre till skolan. Att PT-passen snabbt blivit etablerade bland all personal på skolan har också varit viktigt för att det praktiskt ska flyta på, tycker specialpedagogerna. Alla lärare vet vad det innebär och ser att det ger resultat.

– Klasslärarna är duktiga på att snabbt inkludera eleverna och lotsa in dem i lektionen när de anländer från sina PT-pass. Det är viktigt att det inte känns konstigt eller pinsamt för eleverna att komma sent, i och med PT:n missar de ju de första femton minuterna av dagens första ämne, säger Cecilia Altheden.

I grupprummet med talbrickorna på det filtade tyget börjar Mio Cedhamre, My Björnsson och Jakob Olofsson bli klara för dagen.

– Förut tyckte jag matte var rätt tråkigt, för det var så mycket jag inte hängde med i. Men nu när jag fattar mer är det riktigt roligt, säger Mio Cedhamre.

Jakob Olofsson håller med. Han tycker det är kul att de gör många mattespel på PT:n, på lektionerna i klassen jobbar de mest med boken.

– Jag måste kunna matte om jag vill bli något stort. Och jag ska bli pilot, det kan ingen ta ur mig. Och då behöver jag matten, konstaterar han.

My Björnsson hade PT förra terminen och bad själv att få en ny omgång även denna termin. Hon säger att hon märker att det ger henne mycket, hon slipper jobba lika mycket hemma efter skolan.

Cecilia Altheden berättar att flera elever gjort som My Björnsson: på eget initiativ bett om PT. Och hon tror att tiden med en vuxen som ser eleven och lyssnar kan vara minst lika viktig som själva stödet i ämneskunskaperna.

– Förra terminen erbjöd vi en elev PT i ett ämne, fast det egentligen mest handlade om att vi såg ett behov av mer vuxenkontakt för den eleven. pt kan vara en väg att få till den där viktiga kontakten.

Och ibland är PT-tillfällena det forum som gör att behov av ytterligare åtgärder blir tydligt. Kristina Sköld berättar om en elev hon hade i PT i fjol, som hon senare såg till fick en dyslexiutredning.

– Det visade sig att eleven hade dyslexi och i dag har hon varaktigt särskilt stöd. Kanske hade det tagit längre tid att upptäcka det utan den intensiva PT:n, säger hon.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter