Här får språket ta tid

Från Specialpedagogik 2015-12-07 00:00

Fotosyntes är svårt att förstå. Men också ord som påverka och jämföra. På Vallen lär sig elever med grav språkstörning strategier för att göra kunskapen till sin egen.

Bild: Robert Blombäck.

Musse är en molekyl, säger Jenny Önnerdal, lärare på Vallen, och håller upp en molekylmodell i plast. Två atomer sticker upp som runda svarta öron.

Det var inte hon som kom på liknelsen mellan molekylmodellen och Musse Pigg. En av hennes elever i 5–6:an kläckte idén på förra lektionen i kemi och fysik.

Repetition är avgörande för alla lektioner Jenny Önnerdal håller och nu kommer seriefiguren väl till pass. Hon jobbar på Vallen, en särskild undervisningsgrupp för elever med grav språkstörning i Vallentuna norr om Stockholm. Här arbetar åtta lärare sida vid sida med två logopeder i ett trähus i utkanten av stan. Vallen tar emot grundskoleelever från hela kommunen och just nu går 30 elever på skolan. Jenny Önnerdal är pedagogisk utvecklingsledare och 4–9-lärare i matematik och no.

Grav språkstörning kan ta sig många uttryck. Men generellt har eleverna på Vallen svårt att komma ihåg vad de hör och läser och att bearbeta informationen. Språkstörning är ingen intellektuell nedsättning men eleverna måste hitta strategier för att förstå allt de tar in. Grav språkstörning påverkar både förståelsen och förmågan att uttrycka sig. En del barn har svårt med uttalet, men inte alla. Andra läser flytande, de kan avkoda och stava men förstår inte vad de läser och ser inte några inre bilder framför sig.

Varje år tas nytt beslut om eleverna ska fortsätta vara placerade i grupperna på Vallen. Någon elev per år slussas ut till vanlig klass, men de flesta går stora delar av sin grundskoletid här. Elever med lindrigare språkstörning, som inte har svårt med inlärning utan enbart med uttal, går inte på Vallen.

 

Bild: Robert Blombäck.Eleverna som kommer till Vallen har ofta långt kvar till kunskapsmålen. Dessutom har de många gånger haft det knepigt socialt. Språkstörningen gör det svårare att förstå socialt samspel. Den som behöver lång tid på sig för att processa vad klasskamraterna säger, och vad de menar, kanske inte hinner med i alla vändningar på rasten utan hamnar utanför. En del elever har också adhd eller diagnoser inom autismspektrumet.

– Språkstörningen påverkar många delar av den språkliga förmågan – att hitta ord, veta vad de betyder, hitta den röda tråden i en berättelse och veta hur mycket man ska berätta, säger Karin Kahn, logoped på skolan.

 

Jenny Önnerdal och hennes kollegor lockar och ”trixar och fixar” för att hjälpa eleverna att formulera sin kunskap, och hitta motivationen. Eleverna jobbar sällan på egen hand, de behöver ha någon med sig i varje steg. När de kommer igång kan de jobba riktigt koncentrerat, berättar Jenny Önnerdal.

– Ibland får vi lägga ord i munnen på eleverna så att det de tänker på ska komma fram, eller hitta ”minneskrokar” för dem att hänga upp kunskapen på. Vi repeterar, jag introducerar nya begrepp och eleverna tar ett litet steg framåt varje gång.

Jenny Önnerdal tar fram elevernas läsplattor. En efter en kopplar de upp sig till den digitala tavlan i klassrummet och läser vad de har skrivit. ”Atom är byggstenen som allt är byggt av. Molekyler är flera atomer som hör ihop.” Eleverna visar bilder som de gjort till texten. Någon fastnar i att det heter molokyl.

Klassens fyra elever sitter runt ett stort bord. Deras lärare sprider ut lappar med nya ord på bordsskivan och sorlet stiger. Koncentration, uppmanar hon och eleverna tystnar. På lapparna står det: fast form, flytande form, gasform, avdunstat, smält, stelnat och kondenserat. Orden de känner till lägger Jenny Önnerdal på ett grönt papper. Begrepp som eleverna har hört men inte vet vad de betyder läggs på det gula papperet och på det röda hamnar bara ett ord. Kondensera vet ingen av eleverna vad det är.

 

Det har inte gått en halvtimme än men Jenny Önnerdal och eleverna har hunnit med en rad moment och eleverna har använt flera sinnen. Hon har hittat ett filmklipp där de ska lyssna efter så många ord som möjligt av dem de just pratat om. Klippet är kort, upplyser hon, två minuter och sju sekunder.

Fortfarande är grav språkstörning en dold funktionsnedsättning, men det pratas mycket mer om den nu än bara för några år sedan. Antalet barn har inte blivit fler, men medvetenheten har ökat. När de anställda på Vallen berättar vad de gör får de ofta frågan om de jobbar i särskolan eller om eleverna är nyanlända till Sverige. Karin Kahn och Moa Hyltefors Nyström, också logoped på skolan, hoppas mycket på den utredning som just nu kartlägger elever med grav språkstörning (se artikel på sidan 14).

– Bara att formulera frågan om hur många elever som har grav språkstörning sätter deras behov på kartan, säger Moa Hyltefors Nyström.

– Förhoppningsvis gör språkstörning den resa som dyslexi har gjort och blir allmänt känd, säger Karin Kahn.

Både elever med språkstörning och dyslexi kan lära sig att läsa. De kan knäcka läskoden och läser även om det går långsamt. Men eleverna med dyslexi har i grunden ofta en stark språklig förmåga, de har lättare att plocka fram ord och begrepp och de ser inre bilder när de läser. Språkstörning slår ofta så mycket bredare än dyslexi.

– Jag tror att eleverna med språkstörning jobbar väldigt hårt och undrar varför de läser en text tio gånger och inte förstår. Det är känsligt att inte förstå eller tro att man missförstått något. Jag tror många håller masken om någon ifrågasätter vad de kan, säger Karin Kahn.

En del vet inte själva att de inte förstår och det kan också vara en del av funktionsnedsättningen. Då gäller det att hitta strategier för att veta vilka frågor man ska ställa, att ha ork att göra det och ha tillgång till bra hjälpmedel. Vilka ord är viktiga för att förstå en text? Vad handlar den om?

– Det är bra för våra elever att redan vara där i tanken innan de börjar jobba med texten. Att veta vad boken handlar om eller att den är spännande. Då är det lättare att sortera textens innehåll, säger Karin Kahn.

För logopeder är språkstörning en välkänd diagnos. Men det finns få logopeder i skolans värld, även om det anställs fler inom elevhälsan. På Vallen har lärarna mycket kunskap om grav språkstörning, och många har arbetat här länge.

Med de yngre eleverna tränar logopederna uttal och läs- och skrivförmåga. De äldre tränar inte lika mycket, de behöver hjälp att hitta inlärningsstrategier och hjälpmedel som kompenserar deras svårigheter, till exempel talsyntes och rättstavningsprogram. Moa Hyltefors Nyström jobbar med de äldre eleverna och hon är med på deras lektioner. I klassrummet kan hon guida både elev och lärare. Hur läraren ställer frågor kan vara avgörande för en del elever. Liksom att läraren har tid att invänta svaret från eleven som behöver lång tid på sig att formulera det.

– SO och NO är ämnen som är sprängfyllda med begrepp man kan lista ut är svåra, till exempel fotosyntes och korrosion. Men också ord som påverka och jämföra är svåra att förstå. Om jag sitter med på en lektion och frågar om ett ord kan det visa sig att eleverna inte har koll på vad det betyder men inte har vågat fråga, säger Moa Hyltefors Nyström.

Då pratar hon med eleverna om ordens uppbyggnad och om det finns ledtrådar till vad det betyder i ordets delar. Det som på logopedspråk heter morfologi.

Mycket av det här kan alla lärare göra, menar Moa Hyltefors Nyström och Karin Kahn. Prata långsamt i korta meningar, förklara svåra ord, repetera, använda bildstöd, sammanfatta, rita eller visa bilder är bra för alla elever. Sådant som lärare redan gör, men kanske inte alltid tänker på.

 

Eleverna med grav språkstörning har med sig sin funktionsnedsättning hela livet, den går inte att träna bort. Få av eleverna på Vallen blir behöriga till gymnasiet direkt efter grundskolan. Många läser ett eller två år på introduktionsprogrammet, andra börjar jobba efter skolan.

– De flesta har hittat en tillvaro som fungerar bra. Vi har elever i nian som ligger gans­ka långt från kunskapsmålen. Men när de slutar här går de raka i ryggen och vet vad de behöver och vad som är nästa steg, säger Moa Hyltefors Nyström.

Jenny Önnerdal ber eleverna i klassen att gå ut och hämta varmt vatten i lärarrummets kaffekokare. De behöver röra på sig lite innan det är dags att göra experiment för att se hur orden de pratat om på lektionen hänger samman i praktiken. Hon tar fram en plastflaska med karamellfärgat vatten och ett sugrör i toppen som hon ställer i det varma vattenbadet. Av värmen ska vattnet i flaskan pressas upp genom sugröret.

Det är tyst i klassrummet. Vattenmolekylerna rör sig fortare och fortare men eleverna kan inte hålla sig från att hjälpa till. De klämmer till lite och en intensivt röd stråle sprutar ur flaskan.

Lunchen hägrar. Eleverna hjälps åt att torka upp och konstaterar att jo, de har lärt sig någonting den här lektionen.

Specialskolor i Stockholm och Umeå

Elever med generell språkstörning har både svårt att förstå och att uttrycka sig. De behöver hjälp att tolka och processa information för att förstå den.

Det finns en statlig specialskola för elever med grav språkstörning, Hällsboskolan, som har lokaler i Stockholm och Umeå. Riksgymnasierna för döva och hörselskadade tar också emot elever med språkstörning, oavsett grad.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter