En skjuts för minnet

Från Specialpedagogik 2015-06-09 23:53
Träning av arbetsminnet, motiverande samtal och formativ bedömning. Det har gett resultat hos gymnasieeleverna i Liljaskolan i Vännäs.
Bild: Alexandra Ellis.Vännäs är med sina drygt 4 000 invånare i tätorten och med pendlingsavstånd till Umeå lite av både glesbygd och en del av den expansiva Umeåregionen.

I fordons- och transportprogrammets verkstad i Liljaskolan finner vi Christoffer Vikström, som nu läser årskurs två efter ett introduktionsår.

Han ler lite igenkännande när det webbaserade minnes-träningsprogrammet plockas fram och yrkesläraren Tommy Björnehall, som fungerar som en av skolans två minnesträningscoacher, ställer sig vid sidan.

– Det var inte direkt någonting som man tyckte var roligt. Mest jobbigt. Men samtidigt förstod man att det kunde vara nyttigt. Tommys stöd var nog viktigt för att orka minnesträningen, säger Christoffer, som är 18 år och bosatt i en mindre by ett par mil utanför Vännäs.

Inte helt olikt Memory visar skärmen olika symboler och siffror som ska tänja arbetsminnet. Det kräver fullständig koncentration och kan lätt koka över till frustration och ilska.

– Man har fått höra ett och annat under minnesträningen men det har jag sett som ett positivt tecken på att eleverna försöker. Minnesträningen har även gett mig mer insikt om hur enormt ansträngande det är att aktivera hjärnan intensivt på det här sättet, säger Tommy Björnehall.

För Christoffer minns han att träningen snabbt gav resultat.

– Det är klart att det också är en utmaning som lärare att motivera hela gruppen när vissa elever gör snabba framsteg.

Christoffer Vikström brukade i regel arbetsminnesträna tillsammans med en annan elev och helst på morgonen.

– Det blev helt enkelt för ansträngande att göra det senare under dagen, säger han.

Vilken skillnad märkte du?

– Att huvudräkningen blev enklare. Jag tror att jag haft stor hjälp av träningen för både matte och svenska.

Liljaskolan har jobbat med minnesträning i 40-minuterspass. Det kan vara i längsta laget för en del elever, menar läraren Tommy Björnehall, men tillägger att det numera finns möjlighet att fullfölja ett träningsprogram med kortare pass.

– Allra helst vill vi att arbetsminnesträning sätts in direkt vid terminsstart, även om det kan vara praktiskt svårt att få tid för det, säger Marie Granholm, som varit Liljaskolans projektledare för projektet ”Sammanhang i utbildning”.

Tidigare har hon som specialpedagog i enstaka fall kunnat arbeta med minnesträning, men behovet är så stort bland de här eleverna att det finns fördelar med att erbjuda det för en hel grupp elever.

Vårterminen 2013 fick en första grupp elever vid skolans introduktionsprogram, med inriktning fordon och transport, chansen till minnesträning.

 

Totalt deltog 41 elever under projekttiden, med ekonomiskt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten, och dokumentationen visar att samtliga förbättrade sitt arbetsminne efter ett program med 25 träningstillfällen.

– Samtliga elever fick godkänt i de ämnen där det saknades betyg för att läsa på ett nationellt program och det har känts uppmuntrande för att jobba vidare med vår modell. Just den här gruppen hade också ovanligt många elever i behov av särskilt stöd, berättar Marie Granholm.

Hon berättar att skolan kommit en bit på vägen för att utveckla verktyg för att ge bättre stöd till elevgruppen och att det nu finns massor av värdefull praktisk erfarenhet sedan starten för drygt två år sedan.

– Men det är egentligen först när eleverna blir klara med sina studier som vi har mer av ett slutfacit för hur de första eleverna som fick arbetsminnesträning klarat sig.

I en enkät har 47 procent av de elever som prövat arbetsminnesträning svarat att koncentrationsförmågan stärkts.

Den utvärdering som Liljaskolan genomfört, baserat på så kallade startindex, visar att samtliga elever förbättrat sitt arbetsminne.

– Förbättringen ligger inom det intervall som vi hade förhoppningar om att nå. Så det känns hoppfullt för att jobba vidare enligt den här modellen, säger Annicka Lindqvist, svensklärare och minnesträningscoach vid skolan.

Samtidigt går det inte att lyfta fram minnesträning som en isolerad satsning.

– Eleverna behöver känna en mening och ett sammanhang i utbildningen – annars kan vi aldrig få den motivation som krävs för lyckad minnesträning.

 

Bild: Alexandra Ellis.

I det lilla, korta perspektivet kan exempelvis fikabiljetter vara en enkel belöning för elever som satsar på minnesträning.

Men det handlar också om ett bredare grepp. Att arbetslaget tar till sig metodiken och jobbar tillsammans på ett bra sätt. Att jobba aktivt med föräldrasamverkan och att ha särskilda motiverande samtal med eleverna.

– Det låter kanske lite hårt att säga det men många av eleverna saknar faktiskt vana vid att plugga och det måste man ha som utgångsläge. De bär också en ryggsäck av skolmisslyckanden, i många fall en ganska tung sådan, och där är det viktigt att vi värnar om att bygga bra relationer mellan lärare och elever, säger Marie Granholm.

Förutom individuell arbetsminnesträning ges även klassgenomgångar av studieteknik med praktiska tips och kunskap om fysiologiska faktorer, exempelvis hur hjärnan fungerar och den trötthet som följer vid belastning av arbetsminnen vid exempelvis adhd och dyslexi.

Marie Granholm tycker som specialpedagog att det är särskilt värdefullt att varje elev får en egen studieprofil.

– Profilen innehåller information om vilken inlärningskanal som dominerar och tips både till elev och lärare. Det är ett utmärkt underlag för mig i de fall jag behöver skriva ett åtgärdsprogram.

För att stödja insatserna med minnesträning har Liljaskolan valt att arbeta med ”motivational interviewing”, MI, samt att lägga extra resurser på formativ bedömning.

Skolans MI-coach Ing-Marie Pettersson leder minst två samtalstillfällen med varje elev.

MIär ett relationsskapande verktyg och där finns jag för att lyssna till eleven. I samtal två är det eleven själv som bestämmer innehållet. Det kan vara lite trevande i början, men blir nästan alltid bra samtal om vad eleven vill med sin utbildning och vad som krävs för att nå sina mål.

 

Bild: Alexandra Ellis.

Att prioritera formativ bedömning ses också av arbetslaget som viktigt för att skapa mening och delaktighet i utbildningen.

– Eleven behöver hela tiden få feedback för att den vägen känna motivation för sin lärandeprocess. På yrkesprogram kan man ofta få det från äldre elever men det är viktigt också att vi som lärare förklarar för eleven varför olika kunskaper är viktiga. Undervisningen får inte kännas meningslös och abstrakt, säger Tommy Björnehall.

Marie Granholm lyfter fram delaktighet som ett nyckelord för att få studietrötta elever mer motiverade och villiga att ta sig an minnesträning.

– I början hade vi planeringsmöten för gruppen lärare som jobbade direkt inom projektet, men vi såg ganska snabbt ett värde i att involvera hela arbetslaget för att få in fler tankar och förståelse för arbetssättet. Det är också oerhört viktigt med en delaktig skolledning som ger stöd och ramar för arbetet, säger Marie Granholm.

Vilka råd vill du ge andra skolor som vill jobba med arbetsminnesträning?

– Sätt igång så tidigt som möjligt under terminen. Lägg mycket energi på föräldrasamverkan. Skapa nära relationer med eleverna för att få den motivation som krävs för lyckad arbetsminnesträning.

Nav för gymnasiet:

Vännäs, centralort i kommunen med samma namn, ligger tre mil väster om Umeå. Trots kommunens ringa storlek befolkningsmässigt – omkring 8 600 invånare – finns en bred gymnasieverksamhet vid Liljaskolan i Vännäs. Runt 800 gymnasieelever från ett 50-tal kommuner studerar i Vännäs, många av dem med någon form av idrottsspecialisering. Skolan har elva nationella gymnasieprogram.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter