Skolinspektion med förbundna ögon

Från Specialpedagogik 2015-06-07 22:58

Alviksskolan tar hjälp av eleverna för att hitta hinder i skolmiljön och vill samtidigt ge dem en normkritisk blick.

Bild: Anders G Warne.

Fjärdeklassaren Quing Quing Brundin har ögonbindel och trevar längs med ytterkläderna som hänger utanför klassrummet.

– Här brukar min väska vara. Pinsamt om man tar någon annans, säger hon.

Kompisen Alieu Jawo hjälper henne att hitta sina gympaskor.

– Hur kan du knyta utan att kolla? undrar han imponerat.

När Quing Quing fått på sig kläderna tar hon sig ut på loftgången som leder till trapporna mot NO-salen. Läraren Karolina Schönström följer henne noga med blicken.

– Det är viktigt med säkerheten så ingen ramlar och slår sig, säger hon.

Klass 4 d på Alviksskolan i Stockholm är på jakt efter hinder i den egna skolan. Hur lätt är det att ta sig mellan klassrum i två olika byggnader om man är synskadad, har svårt att gå eller inte kan använda armarna?

Eleven Gastón Pereyra Szilagyi har fått instruktioner om att hålla båda armarna på ryggen under övningen och fastnar redan vid dörren ut från klassrummet. Det går inte att trycka ner handtaget och samtidigt dra inåt. En kompis får hjälpa till. Ytterdörren var lättare eftersom den öppnas utåt och dörren till no-salen var lättast konstaterar han efteråt.

– Det fanns en öppningsknapp och det var bara att göra så här, säger han och böjer sig ner för att visa hur han buffade till knappen med huvudet.

 

Bild: Anders G Warne.Dagens övning ingår i lärmaterialet date som tagits fram av Specialpedagogiska skolmyndigheten och Handikappförbunden. Alviksskolan har varit pilotskola och Karolina Schönström är en av de lärare som prövat materialet.

– Det handlar om att förändra elevernas attityd till vad som är normalt. Att flytta fokus och se att det inte är den enskilda människan som är problemet utan miljön runt omkring som är hindrande.

Om eleverna får träna på att byta perspektiv så kommer de också bemöta sina kompisar med större förståelse, tror Karolina Schönström.

– Det blir mindre konflikter om jag vet varför kompisen inte förstår eller klarar vissa saker.

Hon märker att elever som får praktisera tillgänglighet reagerar starkt på vad de upplever som orättvisor i miljön.

– ”Hur tänkte de när de köpte in de här dörrarna?” kan eleverna komma och säga.

Steg två är att eleverna ska fundera på vem som är ansvarig för hinder i skolmiljön och hur de kan åtgärdas.

– Ibland ligger ansvaret på eleverna själva. De kanske måste se till att korridorer hålls rena från skor och bandyklubbor så att alla kan ta sig fram, säger Karolina Schönström.

Andra gånger krävs ämnesöverskridande arbete för att nå en lösning.

– Ligger ansvaret hos läraren, rektor eller måste man skriva brev till kommunen? Det berör samhällskunskap och svenska. Behövs det tekniska lösningar så kan det vara något för no-lektionen, nämner Karolina Schönström som exempel.

 

Klass 4 d är en hörselklass och eleverna har alla någon form av hörselnedsättning. Men de är inte nödvändigtvis mer normkritiska än andra, enligt Karolina Schönström.

– En person med hörselnedsättning är inte automatiskt expert på andras allergier, koncentrationssvårigheter och synskador, konstaterar hon.

För att få igång diskussionen i klassen visar hon en bild på en grupp djur som står under ett högt träd. Det är en brokig samling med olika styrkor och förmågor: ett lejon, en elefant, en sköldpadda, en ekorre och en människa.

– Människan är lärare och ger djuren i uppgift att klättra upp i trädet. Har de alla samma möjlighet att delta? undrar Karolina Schönström.

– Nej, det är lättast för ekorren, tycker de flesta eleverna.

– Vem har det svårast då?

– Elefanten, säger flera.

– Sköldpaddan, tycker någon.

Eleverna har mängder av kreativa idéer om hur trädkronan ska göras tillgänglig för alla djur.

– Bygg en ramp!

– Sätt dit en studsmatta!

– Ge sköldpaddan ett jetpack så den kan flyga!

 

Läraren Karolina Schönström är glad att ingen föreslår att elefanten borde banta som andra elever gjort.

– Djuren ska inte behöva ändra på sig själva utan kan genomföra uppgiften om de samarbetar eller om miljön ändras. Läraren kan komma på en lika utmanande men mer tillgänglig uppgift, förklarar hon.

Tanken med att diskutera tillgänglighet utifrån djur är att det blir mindre känsligt än att prata om elever med olika funktionsförutsättningar. Men barnen i klass 4 d verkar kunna prata öppet om det mesta.

– Du måste till exempel sitta närmare tavlan eftersom du inte ser så bra, säger Quing Quing Brundin till en klasskompis som glatt instämmer.

– De som har svårt att koncentrera sig kan sitta på särskilda kuddar eller hålla i en boll, berättar en annan.

– Det går bra med en kork också, säger en kille och visar upp korken till en whiteboardpenna som han suttit och fingrat på.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter