Knäck matten

Från Specialpedagogik 2014-11-03 03:37

Elever med specifika matematiksvårigheter behöver både gasa och bromsa. Det vet lärare i Kårstaskolan i Vallentuna.

Bild: Anders G Warne.

På samhällsorienteringen kan Adam Hassius glänsa. Muntliga resonemang är hans starka sida. Men även här kommer matematiken in. Är detta ett land med stor befolkning på liten yta eller har landet en liten befolkning för sin yta? Svaren på dessa frågeställningar har inte alltid varit självklara för Adam. Han har diagnosticerats med dyskalkyli och har därför svårt med den grundläggande taluppfattningen. Men med rätt stöd från skolan har Adam kommit en bra bit på väg i matematiken och behärskar nu resonemang såsom dem om länders befolkning.

Adam Hassius går i årskurs sex i Kårstaskolan i Vallentuna och sedan ett par år får han matematikundervisning i skolan på ett sätt som är speciellt utarbetat för honom. Det är en blandning av en till en-undervisning, lektioner i en mindre grupp samt lektioner i helklass.

Vi träffar honom tillsammans med Jeanette Wass Andersson, skolans biträdande rektor, som också är den som undervisar Adam i matematik – enskilt och i mindre grupp.

– Det är lugnare här och matten är roligare, säger han om arbetspassen med Jeanette.

De kör ett pass med tiokamraterna genom att spela ett slags dominospel. Sedan övar de kamraterna genom att lägga klossar i en våg; hur många fler behöver läggas i högra vågskålen för att vi ska få tio i båda skålarna?

Just de fyra räknesätten, siffror och tal är saker som en elev med dyskalkyli, eller specifika matematiksvårigheter, har svårt för. Eleven kan inte automatiskt plocka fram sifferfakta, viket försvårar arbetet med mer komplexa räkneoperationer.

Därför finns tallinjen alltid med som ett visuellt stöd under Jeanettes och Adams lektioner. Genom att förflytta tal på en tallinje, skapar sig eleven en bild av talens position och relation. Här ligger 9:an på en tallinje mellan 0 och 10! Men var ligger 9:an om tallinjen är mellan 0 och 100? Jeanettes meterlånga trälinjal och det mjuka måttbandet är väl använda.

– Och så ritar vi upp nya tallinjer, allt eftersom vi behöver, säger Jeanette.

 

Bild: Anders G Warne.Elever med dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, gynnas av intensiv träning, har forskning visat. Dyskalkyli är inte lika beforskat som dyslexi, men den modell som Kårstaskolan använder bygger på liknande principer. Specialpedagogen Birgitta Palmdahl hade gått kurser om specifika matematiksvårigheter innan hon började arbeta i Kårstaskolan, och det är hon som har lagt upp undervisningen för Adam Hassius och andra elever med matematiksvårigheter. Grundbulten är kort och intensiv träning med just det som är svårt, såsom de fyra räknesätten.

– Vi jobbar med hög intensitet i fem minuter med sådant som eleven behöver automatisera. Då tränas arbetsminnet, men det orkar eleven bara en kort stund. Man ska akta sig för att överanstränga arbetsminnet, säger Birgitta Palmdahl.

Efter ett automatiseringspass får eleven arbeta självständigt och då måste arbetsminnet avlastas. Eleven får ha miniräknare, tabeller och lathundar till hjälp. I dessa situationer befästs kunskapen från det intensiva passet, samtidigt som eleven slipper att lägga energi på att ”komma ihåg”. Sådant här kompensatoriskt stöd får aldrig betraktas som fusk, eller att man låter eleven smita undan. Det handlar helt enkelt om att människor lär sig på olika sätt. Vissa lär sig att 7 gånger 7 blir 49 genom att se en tabell där 7:an möter 7:an.

– Många barn behöver det här visuella stödet, och för barn med specifika mattesvårigheter är det ännu viktigare, säger Birgitta Palmdahl.

När en elev ägnar sig åt problemlösning ska alla kompensatoriska hjälpmedel, såsom tabeller, finnas till hands.

– Då kan eleven snabbt hitta rätt siffra i en tabell och i stället ägna sig åt själva syftet med övningen: problemlösningen. Eleven är med i diskussionen i klassen och mår bra av det, säger Birgitta Palmdahl.

En grundregel är att bena ut syftet med varje matematikmoment. Är syftet problemlösning – fram med kompensatoriska hjälpmedel. Men är syftet själva uträkningen – ja, då är det just det som ska övas under en avgränsad stund.

Det är viktigt, framhåller Birgitta Palmdahl, att inte låta elevens svårigheter med grundläggande moment förhindra att hen avancerar på andra matematiska områden, såsom problemlösning.

– Förr talade man mycket om att lägga bit för bit och inte gå vidare förrän grunderna satt sig. Det synsättet är förödande för en elev med specifika matematiksvårigheter.

 

Jeanette Wass Andersson har tre, fyra undervisningspass i veckan med Adam Hassius. Hon understryker att arbetspassen måste innehålla många olika moment, så att en växelverkan uppstår mellan det han har svårare för och det han har lättare för.

– Jag brukar tänka att tio procent av lektionen ska vara nyheter för Adam, sådant som utmanar, säger Jeanette Wass Andersson.

Och de missar aldrig att lägga in det som Adam kallar för ”pratstund”, när de pratar lite om helgens hockeymatcher eller de senaste erfarenheterna på sparkcykeln.

De arbetar också laborativt i hög grad. Elever med dyskalkyli kan ha svårt med tidsuppfattning, att bedöma hur lång tid något tar. Adam och Jeanette har tillsammans gått olika sträckor i Kårsta för att få en uppfattning om vad som tar fem minuter och vad som tar en kvart. För förståelsen av liter, deciliter och centiliter är bakning en bra metod.

– Jag tror att vi över lag slutar för tidigt med sådan matematik i skolan. Det laborativa arbetssättet passar många elever, säger Jeanette Wass Andersson.

Kårstaskolan är i färd med att göra om sin skolgård och i detta sammanhang får Adam också öva matematik. Han och en kompis drömmer om en ramp på skolgården och han visar mig en rad utskrifter med mått och priser på olika ramper. Några är alldeles för dyra, håller han med om.

– Men kanske den här skulle gå, funderar Jeanette.

I det fall drömmen om rampen inte skulle gå i uppfyllelse har Adam och Jeanette smitt reservplaner. De har klurat på om det går att bygga en egen ramp med lastpallar. De har mätt pallar och studerat deras räta och trubbiga vinklar. Matematik i praktiken, förtydligar läraren.

 

Samarbetet med såväl klassläraren som med föräldrarna är avgörande för att det särskilda stödet ska fungera, framhåller både Birgitta Palmdahl och Jeanette Wass Andersson. Det handlar om att alla ska ha förståelse för behovet av kompensatoriska hjälpmedel. Dessutom behöver eleven ha eget material i de olika skolämnena på sin dator/surfplatta. Det är också viktigt med en samsyn kring läxor.

– Det måste vara tydligt för eleven vad som ska tränas. Han får inte komma hem och inte veta vad han ska göra, säger Birgitta Palmdahl.

Lärarna behöver vara flexibla och individanpassa läxorna – varför inte låta en elev spela schack hemma för att stärka arbetsminnet? resonerar hon.

Jeanette Wass Andersson och Adam Hassius går alltid igenom de matteläxor som han får av klassläraren. Nyligen pratade de om en uppgift som gick ut på att bedöma hur mycket pengar som är rimligt att ta med sig på ett konditoribesök.

 

Eftersom Birgitta Palmdahl är den som har studerat specifika matematiksvårigheter, är det hon som har handlett Jeanette Wass Andersson. Tillsammans har de planerat, funderat och – inte sällan – justerat upplägget. En viktig sak som Birgitta Palmdahl har bidragit med, enligt dem båda, är uppmaningen till uthållighet.

– Jeanette har varit mer otålig, medan jag har sagt ”lugn, fortsätt, håll i, jobba med tallinjen ... Lita på att det ger utdelning”.

Dyskalkyli eller specifika matematiksvårigheter

 

  • En person med dyskalkyli har svårigheter inom specifika delar av matematiken, vilket skiljer dem från personer med allmänna matematiksvårigheter.
  • En dyskalkylektiker har svårt att lära de fyra räknesätten, tal, siffror och kvantiteter och räknar gärna på fingrarna. De kan ha problem med den analoga klockan och tidsuppfattning. Det som gick bra att räkna dagen innan kan vara glömt nästa dag. De individuella variationerna är förstås stora.
  • Neurobiologisk forskning pekar på att en person med dyskalkyli har lägre aktivitet i den del av hjärnan som kallas intraparietala sulci och som är viktig vid inlärning av aritmetiska fakta.
  • Kritiker till begreppet dyskalkyli anser att det finns en risk att man ”skyller på” dyskalkyli när svårigheterna i stället kan bero på allmänna inlärningssvårigheter eller dålig undervisning.
  • Diagnosen ställs av logoped.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter