Samtal väcker elevers läslust

Från Specialpedagogik 2014-04-16 22:54

Det är för tyst i skolan och det hämmar elevernas läsförståelse. Läsning kräver nämligen samtal, menar pedagogforskaren Catarina Schmidt som följt en grupp elever i årskurs 3–5 under tre år.
Vilken är den viktigaste specialpedagogiska slutsatsen i din doktorsavhandling, anser du själv?

– Att vi måste lyssna extra noga på de elever som inte når läsförståelse och som inte visar något intresse för läsning. Vad har de för intressen? Vad tycker de mest om? Vad pratar de om? Finns det någon lämplig bok för just honom eller henne?

 

Så hur ska en lärare få en elev, som mest tänker på Star Wars, att börja läsa på ett mer framgångsrikt sätt?

– I Star Wars, liksom i andra populärvetenskapliga berättelser, finns det ju en lärandepotential, eftersom de innehåller en kronologi, karaktärer och miljöbeskrivningar som eleverna tillmäter väldigt stor betydelse. Men det intresset och engagemanget tillmäts däremot väldigt liten betydelse i skolan. Tyvärr. Skolan borde matcha det intresset och den här lärandepotentialen bättre.

 

Hur då?

– Genom att låta eleven bygga vidare på den förståelsen. Exempelvis genom att producera egna texter om Star Wars, men också genom att locka vidare mot angränsande texter, som exempelvis faktatexter om rymden. Vi ska utgå från uppställda kunskapskrav, men också vara lyhörda inför elevernas egna erfarenheter.

 

Men lärandemiljön i de svenska klassrummen är för tyst, menar du?

– Ja. Läsförståelse handlar om att tolka, koppla till egna erfarenheter, leva sig in, föreställa sig handlingen framåt. Att läsa aktivt, kort sagt. Och för att lära sig att läsa aktivt måste lärarna låta eleverna få samtala om vad de läser: ”Varför gjorde karaktärerna så?” Vad var det som hände?” ”Vad tror du kommer hända nu?” I dessa samtal kan strategier för läsförståelse sedan införlivas implicit och explicit.

 

Låta dem reflektera och dra sina egna slutsatser?

– Exakt. Ofta sker bearbetning och reflektion individuellt, det är detta som behöver ske i samspel med andra.

– En elev som jag följde i undersökningen, Hassan, avkodade perfekt, men lämnades alltför ensam med sin bearbetning av texter och förstod heller inte alltid det han läste.

 

Vad borde skolan ha gjort för honom?

– Han skulle ha behövt mer stöd, helst varje dag, där han fick läsa och återberätta, men också lyssna på sina kamraters tolkningar för att på så sätt vidga sina egna.

 

Vilka andra specialpedagogiska slutsatser har du dragit?

– Att den takt och de sätt som stavningsregler och grammatik presenteras på behöver balanseras mot läroplanens (Lgr 11) innehåll, liksom till den tid som finns till förfogande.

– Några av de flerspråkiga barnen i min undersökning skulle ha behövt riktat stöd för att utforska ljud, strukturer och ord i det svenska språket.

Catarina Schmidt

Yrke: Lärarutbildare på Högskolan i Jönköping, filosofie doktor i pedagogik.

Aktuell: Med avhandlingen Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter