Tydlighet i skolan minskar skolket

Från Specialpedagogik 2013-11-11 23:45

Tydlighet, förståelse och utmaningar är viktigt för att elever ska vilja gå till skolan. Det menar Ann-Sofie Strand, som i en avhandling undersökt varför elever riskerar att bli hemmasittare.
Bild: Ingemar Strand.

I din avhandling ingår 90 niondeklassare med över 30 procents ogiltig frånvaro under det nionde skolåret. Vad kännetecknar dem och deras skoltid?

– Många upplever sig svikna, mycket beroende på bristande vuxenrelationer. Dessutom har de flesta också dålig kontakt med sina klasskamrater. De har känt sig annorlunda och upplevt sig som avvikande.

– Ungdomarnas hela grundskoletid har ibland kännetecknats av att de inte fått det stöd de hade rätt till. Flera ungdomar upplevde en tristess i skolan eftersom de i ett eller flera ämnen redan kunde det som läraren hade för avsikt att undervisa om. Avsaknaden av utmaningar och krav men även av förebyggande av svårigheter var alldeles för vanligt förekommande.

 

På vilket sätt kände de sig utanför i klassrummet?

– De kan uppleva sig utstötta av läraren på grund av lärarens, i elevens perspektiv, otydliga och obegripliga instruktioner, brist på meningsfull aktivitet, avsaknad av samarbetskompis eller till och med känna sig utpekade av läraren. Detta har gjort att många elever inte har kunnat hantera klassrumssituationen i kombination med den egna livssituationen trots att de egentligen ville klara av det.

– Det är viktigt för läraren med ett förtroendeingivande relationsbyggande arbete med eleverna, där utrymme för bekräftelse, uppmuntran men även krav och förväntan ryms.

 

Vilken ålder är kritisk när det gäller att hindra att ströfrånvaro så småningom leder till att en elev blir hemmasittare?

– I ettan och tvåan fungerar det för det mesta. Stort utrymme för lek, sång, rörelser och bildskapande gör att barnen står ut även om de inte riktigt hänger med eller upplever att de kan allt som läraren berättar. Men i trean börjar en del barn att vara borta någon timme då och då. Det kan vara att man går till sköterskan och säger att man har ont i magen eller uttrycker att man har huvudvärk och får gå hem.

– Det som börjar med enstaka strötimmar då, kan längre fram på högstadiet utvecklas till att eleven är borta flera veckor eller månader i sträck.

 

Vilken betydelse har elevens bakgrund när det gäller frånvaro?

– Där frånvaron är låg för elever med stora behov erbjuder skolan till exempel läxstöd, bärbar dator med olika stödprogram, läroböcker i e-boksformat och andra stödinsatser. Skolan är då kompensatorisk. På så vis har inte bakgrunden betydelse. Men jag vet också att det finns elever som inte får de här stödinsatserna och då blir det svårt att trivas och känna delaktighet i skolarbetet eftersom förutsättningarna slås undan.

 

Vad ser du som det viktigaste resultatet?

– Att många som skolkar egentligen skulle vilja vara i skolan. Här finns två tydliga grupper. De elever som inte förstår vad de ska göra och de som inte blir utmanade.

Ann-Sofie Strand

Yrke: Skolforskare vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Aktuell: Med doktorsavhandlingen Skolk ur elevernas och skolans perspektiv.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter