Med mattan som samtalsstöd

Från Specialpedagogik 2013-04-03 20:38

Om vi vill veta hur barnen har det i skolan måste vi våga ställa fler frågor, anser läraren Linda Grann. Hon använder sig av samtalsmatta – ett strukturerat sätt att låta eleven komma till tals.
Bild: Adam Haglund
Det är många ämnen som hamnar under symbolen tummen upp när Simon Jönsson får placera skolans olika ämnen på samtalsmattan. Nästan alla, faktiskt. Något enstaka ämne får tummen ner och en handfull hamnar under sådär-symbolen.

– Du glömde slöjd, säger han till läraren Linda Grann när han får tid att titta över sin matta.

Läraren snabbtillverkar en lapp där hon skriver slöjd och sätter en bit kardborreband under. Hon får se till att hitta en symbol för slöjd senare. Slöjd får tummen upp av Simon Jönsson.

Linda Grann pekar på och läser upp alla ämnen som eleven har placerat under tummen ner, vilka han har satt under sådär och vilka som har fått tummen upp. Från dåligt till bra, för att alltid sluta i det som är bra, förklarar Linda Grann för mig senare. Simon Jönsson säger att det stämmer. Han vill inte byta plats på något.

Simon Jönsson går i årskurs fem på grundskolan Sakura, inom skolområde autism i Malmö. Om detta hade varit en vanlig dag – och inte en dag när en reporter och en fotograf från tidningen Specialpedagogik är på plats – hade Linda Grann valt att ställa fler frågor till Simon Jönsson om det där ämnet som fick tummen ner. Antingen hade de pratat vidare fritt om det, eller så hade de gjort en submatta, en ny matta där detta ämnes olika moment och situationer hade spjälkats upp i bra, sådär och dåligt. Nu bestämmer de att prata vidare om det vid ett annat tillfälle.

Mattan – en helt vanlig dörrmatta – rensas från symboler och det är dags att placera skolans aktiviteter under tummen upp, tummen ned eller mittemellan. ”Aktiviteter” blir alltså samtalsämnet för denna matta, och symbolen för aktiviteter tar därför den plats som ”skolämnen” hade innan; längts ner i mitten på mattan.

Bra aktiviteter för Simon Jönsson är bland annat samling, jobba med datorn, skriva och göra experiment. Grupprum, prov och läxor får dåligt betyg.

– Det här med att du tycker att grupprum är dåligt, det vill jag prata mer om en annan gång, eftersom det ju är ett ställe där du är ganska mycket, säger Linda Grann.

Simon Jönsson nickar. Linda Grann frågar om han vill gå tillbaka till sin klass igen, men han vill gärna visa oss en matta till. Den får handla om blandade situationer i skolans värld; vad han tycker om klasskamrater, att få hjälp, komma i tid, äta mellanmål, om ljuden i skolan med mera.

– Var skulle du sätta samtalsmattan, då? inflikar jag.

Simon Jönsson pekar snabbt på tummen upp.

– Det var tur för mig det, skrattar Linda Grann.

 

Samtalsmatta är en metod som har utvecklats av logopeder vid Stirling University i Skottland. Till en början användes verktyget i samtal med unga med cp-skada. Sedan har metoden kommit att användas för fler personer med olika grader av kommunikationsproblem. Linda Grann kom i kontakt med samtalsmattan när hon gick en kurs hos Ifa, Intressegruppen för assistansberättigade. Där presenterades metoden som en del av det så kallade ansvarsfördelningsverktyget: hur barn ska få tycka till om den assistans de får.

Bild: Adam Haglund

– När man arbetar med barn och assistans känns metoden helt nödvändig, men jag tycker också att samtalsmatta är ett bra sätt att ställa frågor och lyssna på barn i andra sammanhang. Det handlar om självbestämmande, säger Linda Grann.

Hon tycker generellt att man inom skolan och förskolan ställer för lite frågor till barnen om hur de mår och hur de skulle vilja ha det.

– Vi ställer många kunskapsfrågor, men vi frågar mindre efter barnens åsikter. Barnen kan svara på mer än vi tror.

Samtalsmattan är visuell, något som är bra för många barn, inte bara för dem med kommunikationssvårigheter. Metoden ger också ett strukturerat samtal, där läraren lättare undviker att lägga in värderingar. I stället för att ställa den ledande frågan ”är det stökigt på idrotten?” ställs frågan ”hur är idrotten?” Eleven tittar på symbolen, känner på symbolen och ges tid att fundera.

 

Linda Grann framhåller att det är viktigt att läraren har tänkt igenom vilka områden som samtalsämnet kan komma att beröra, och se till att det finns symboler för dessa. Man ska också tänka över vilken skala som ska användas: ”bra, sådär, dåligt” eller ”lätt, sådär, svårt” eller ”tråkigt, sådär, roligt”. Skalan kan också vara tvågradig eller ha fler grader.

– Man får passa sig så att man inte byter skala under samtalets gång, så att man börjar tala i termer av tråkigt och roligt, när man började med svårt och lätt.

Samtalsmatta passar bra inför ett utvecklingssamtal, tycker Linda Grann. Kanske kan man utkristallisera några möjliga mål för eleven bland de där sakerna som hamnar under ”dåligt” eller ”svårt”.

Ett grundkrav för att kunna använda mattan är att barnet förstår symbolbilder och kan placera ut dem under två eller tre svarsalternativ. Det kan räcka att barnet kan peka eller indikera med blicken. Barnet måste också förstå två led. Om frågan handlar om hur det fungerar med klasskamrater, gäller det att eleven förstår ordet ”klasskamrater” och sedan led nummer två: ska klasskamrater placeras under bra eller dåligt?

Linda Grann framhåller att läraren måste ha ett grundläggande etiskt tänkande så att barnets integritet respekteras; varför frågar jag om det här, vad är syftet med denna fråga? Läraren har också en skyldighet att följa upp det som kommer fram, så som Linda Grann gjorde i exemplet ovan om grupprummet.

– Jag frågar också alltid eleven om det är okej att jag tar upp det som vi pratat om med andra lärare som berörs.

Efter samtalet fotograferar Linda Grann mattan. Då kan de prata vidare om den vid nästa tillfälle, och den kan också användas flera månader senare för att se hur barnets upplevelser har förändrats. Det är viktigt att tänka på att de svar som framkommer är ett uttryck för vad eleven tycker just i den stunden, påpekar Linda Grann.

– Jag får inte dra för stora växlar på ett svar, utan måste fråga vidare för att se om det beror på något speciellt som just har hänt.

 

Inför exempelvis utvecklingssamtal används samtalsmatta som ett slags kartläggning. Linda Grann tycker också att mattan tjänar ett syfte inom problemlösning. Hon är inspirerad av psykologen Ross Greenes samarbetsbaserade problemlösning.

– Metoden bygger på ett empatiskt lyssnande, att man är nyfiken och ställer frågor i flera led och därefter kommer fram till en gemensam lösning. Jag har funderat mycket på hur man kan arbeta på detta sätt med elever som har begränsat tal eller inget tal alls. Den bästa lösningen jag har hittat är samtalsmatta.

Läs mer

www.talkingmats.com Hemsida tillhör Talking Mats Centre vid Stirling University i Skottland, och innehåller bland annat länkar till forskning i ämnet.

www.dart-gbg.org/ Dart, Kommunikations- och dataresurscenter vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen, erbjuder utbildningar och driver projekt om samtalsmatta.

Grundregler för samtalet

 

  • Elev och pedagog sitter bredvid varandra och eleven har samtalsmattan framför sig.
  • Det är bra att introducera metoden med ”enklare” mattor som exempelvis handlar om vilka djur eller vilken mat man tycker om.
  • Det är viktigt att säkerställa att eleven vill prata om ämnet. Därför presenterar pedagogen frågeställningarna och låter eleven lägga till eller ta bort några.
  • Man måste ställa öppna frågor: Hur fungerar rasten? Gå inte över till ja- och nej-frågor.
  • Eleven ges möjlighet att reflektera när bilderna ligger på mattan, och kanske byta plats på några bilder.
  • Det får inte kännas som ett test, utan som en intervju, där pedagogen är intresserad av vad eleven tycker.

 

Källa: Ulrika Ferm, Dart, samt Linda Grann på skolområde autism i Malmö

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter