Unga klandrar sig själva

Från Specialpedagogik 2013-02-14 23:21

– Det är tyvärr så att de här grupperna lämnar skolan med en känsla av att det är deras eget fel, säger Lena Lidström, forskare vid Umeå universitet.
Bild: Joanna Hellgren

”Det blir inte skolans problem om elever slutar utan fullständigt betyg. Det blir individens och kanske andra delar av samhällets.” Så låter det i en intervju som Lena Lidström, medverkande i forskningsprojektet Osäkra övergångar gjort med en kommunföreträdare.

– Om man har förförståelsen att eleven är skoltrött då känner man sig rätt uppgiven och kan inte göra så mycket. Fokuset flyttas från ens egen handlingsmöjlighet till de unga, säger hon.

Lena Lidström är med i en forskargrupp som under fyra år ska kartlägga övergången från skola till arbete bland unga som lämnar skolan med ofullständiga betyg.

Det är anmärkningsvärt anser Lena Lidström att så många av de tillfrågade unga klandrar sig själva för att inte ha lyckats i skolan. En elev berättar i djupintervju att denne på grund av sin dyslexi anser sig själv vara skyldig till sina dåliga studieresultat. En annan att de dåliga resultaten beror på dennes adhd och en tredje med funktionsnedsättning att denne helt enkelt inte mäktat med. Ingen av eleverna ser det som någon självklarhet att det är skolans ansvar att de ska lämna gymnasiet med ett fullständigt betyg.

– De här eleverna hänvisar ofta till sina egna svårigheter. I övergången till arbetsmarknaden är det annorlunda. Där beskriver de det som att de känner sig utelämnande i arbetssökandet och att deras synpunkter om innehållet i åtgärderna nonchaleras.

Ungdomarna beskriver i intervjuerna liknande problem, oavsett storlek på kommun som de bor i. Det är relevant eftersom storleken enligt studien spelar roll.

– De unga som vi har gjort uppföljande intervjuer med är ofta utsatta i något avseende redan innan de kommer till skolan. I frånvaron av rätt insatser blir de sedan ännu mer marginaliserade vilket leder till att de lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg. Det i sin tur leder till att de har föga chans att få jobb, säger Lena Lidström.

Eleven lastar sig själv för sina ofullständiga betyg och många kommuner skjuter över ansvaret på eleverna visar projektets enkätundersökning.

– Hälften av kommunerna svarade att det är de ungas bristande motivation som i hög grad gör att så många inte har fullständigt betyg från gymnasiet. Endast sex procent av de tillfrågade svarade att det handlar om bristande kompetens hos dem själva, säger Lena Lidström.

Det är en paradoxal hållning, inte minst eftersom kommunerna har informations-ansvar för ungdomar mellan 16 och 19 år. Det betyder mer konkret att kommunerna ska hålla sig informerade om tonåringar som inte går gymnasiet och erbjuda individuella insatser. Detta är paradoxalt också på grund av de svar som forskningsgruppen fått när de ställt frågan om vem som bär ansvaret för ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden.

– Här skuldbelade man individen mindre och ifrågasatte inte dennes motivation utan man förstod att det handlade om strukturella problem.

 

Trots att det alltså råder ett uppenbart samband mellan ofullständigt gymnasiebetyg och svårigheten att få jobb har kommuner sällan utarbetade policyer på området.

– Jag har ofta fått höra kommentaren,

”ja just det, de ska göra något efter gymnasiet också”. Många huvudmän ser det som att de har tillräckligt med problem ändå, utan att behöva ta hänsyn till vad elever ska göra efter gymnasiet.

– Det finns alltså flera problem som handlar om organisation, struktur och bristande kompetens, säger Lena Lidström.

Flera kommuner identifierar ett stort problem i avsaknaden av en fungerande samverkan mellan de olika instanserna, utbildning, arbetsförmedling och socialtjänst. Från kommunernas sida beskriver man det ofta som att det svårt att se hela bilden och att det ibland är oklart vilken av de olika instanserna som har ansvaret.

– Vi konstaterar att väldigt många kommuner har register över ungdomar som omfattas av informationsansvaret, men att styrningen av arbetet och urvalet varierar påtagligt.

Helt tröstlöst är läget dock inte. Ungdomarna berättar i djupintervjuerna om enskilda vuxna som gjort en stor skillnad för deras utveckling och framtid. På arbetsmarknaden finns också positiva exempel på välfungerande ungdomsprojekt och på unga som lyckats bra i vuxenutbildningen.

Viljan och behovet att hjälpa dessa ungdomar finns hos kommunerna men enligt studien är det fortfarande mycket som återstår innan man kommit till rätta med problemet. I enkätsvaren svarade en tredjedel av kommunerna att ekonomin är ett återkommande problem. Lägg därtill att det i många av de berörda kommunerna finns en sviktande arbetsmarknad inte bara för unga utan fullständigt gymnasiebetyg utan även för and-ra. Ekonomin är en del som på kort sikt är svår att komma till rätta med. När det gäller samverkan mellan olika instanser och en ändrad grundsyn på unga och kommunens egen roll kan däremot mer göras, konstaterar Lena Lidström.

– Man kan inte säga att de här unga bara ska skärpa sig och studera mera. Det är kommunens ansvar att se till att deras behov möts.


Osäkra övergångar. Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägar och åtgärder i longitudinellt perspektiv.

Projektet är fyraårigt består av fyra delstudier och är nu inne på sitt sista år. Två av studierna är övergripande med fokus på statistiskt material som omfattar ungdomar (16-25 år) och enkäter med samtliga kommuner. I fördjupningsstudierna genomförs intervjuer med unga vuxna och kommunföreträdare.

 

Urvalet av unga vuxna

Urvalet har styrts av tidigare forskning som visar att kön, etnicitet och funktionsnedsättningar har betydelse i dessa frågor. 111 unga i tjugoårsåldern med ofullständig gymnasieutbildning har intervjuats i 20 svenska kommuner.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter