Chans till nystart

Från Specialpedagogik 2012-05-20 21:47
Att hoppa av gymnasiet innebär ofta en stor sorg. På Andra chansen i Uppsala får ungdomarna prata om det som gick fel, ta igen kunskapsluckor och påbörja en ny väg.

Studentdagen. Eller nu för tiden – studentmånaderna. Flera veckor av firande och festande. Du är färdig! Du har gått den utstakade vägen från förskolan till studentexamen. Du har passat in i mallen för svensk för-, grund- och gymnasieskola.

Foto: Mikael Wallerstedt

Eller så har du inte passat in. Åtminstone inte på det där förutbestämda sättet, där ämnen läggs till ämnen, årskurser till årskurser.

– Jag hade inte insett hur laddad studentexamen är innan jag började jobba här. Det är otroligt viktigt att passera det där nåls-ögat och få åka runt på ett flak i stan, säger Johan Furenborn, projektledare för Andra chansen.

– Varje år går flera av våra ungdomar tillbaka till sina gamla klasser på själva studentdagen, tar på sig vita kläder och åker på flaket. Det blir en symbolhandling, fortsätter han.

”Våra ungdomar”, det är de som av någon anledning har halkat ur mallen, men som bestämt sig för att ge sig själva en andra chans. Sedan ett par år drivs Andra chansen i Uppsala för ungdomar mellan 16 och 19 år som står utanför gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Andra chansen sorterar under gymnasieskolans introduktionsprogram, de program som gör det möjligt för elever som inte har ett fullt avgångsbetyg från grundskolan att läsa in sin behörighet. På ett sätt är det inte helt riktigt att kalla Andra chansen för ett introduktionsprogram. De allra flesta av deltagarna har nämligen godkända grundskolebetyg.

– Alla utom någon procent har varit inne på gymnasiet och testat, och sedan hoppat av. Eller ramlat av, säger Johan Furenborn.

Typeleven på Andra chansen har testat två, tre gymnasieprogram, kanske både yrkesprogram och högskoleförberedande. Hon är minst 18 år och har varit hemma ett tag. Hon, ja, för de flesta är just flickor.

– Hon har en vuxen attityd och har hunnit landa ganska mycket. Hon har reflekterat över varför det inte fungerade i skolan och vad hon behöver för att gå vidare. Kanske har hon haft en depression. Antingen ramlade hon ur gymnasiet på grund av depressionen, eller ramlade hon ur och fick en depression. Orsak och verkan är inte helt klara, resonerar Johan Furenborn, som själv är lärare, men som inte undervisar i sitt jobb på Andra chansen.

 

Vi träffas i Andra chansens lokaler, alldeles intill kommunens Jobbcenter. Efter receptionen tar köket vid, där deltagare och personal dricker kaffe eller sitter och pratar. Köket mynnar ut i ett slags vardagsrum med bord, soffor, tidningsställ och skrivbord med datorer. Lokalerna andas inte särskilt mycket skola, eller med en deltagares ord: ”det känns inte som en skola, för här finns ingen ångest”.

– De som inte har känt sig välkomna i skolan kan känna sig välkomna här. Här kan de sänka axlarna, säger specialpedagog Monica Ahlberg.

Vägen till Andra chansen går via den avlämnande gymnasieskolan eller via kommunens uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år. Eleverna kan examineras i svenska, matte, engelska, historia och samhällskunskap. Däremot kan deltagarna inte få en full gymnasieexamen. Efter Andra chansen väljer vissa deltagare att gå tillbaka till gymnasiet, andra går direkt ut i arbete eller läser de ämnen de behöver på komvux eller yrkesvux.

Personalen vill förmedla insikten att det finns andra vägar att gå än de traditionella.

– Många som kommer hit är gymnasie-stressade och under sådana premisser är det svårt att ta emot hjälp. Här får de varva ner, säger Johan Furenborn.

Andra chansens främsta recept är enkelt, om tiden finns:

– Samtal, samtal, samtal, säger Monica Ahlberg.

– Och så vänder vi på planeringen, fyller Johan Furenborn i. I en vanlig gymnasieskola har du ett antal kurser som du måste göra. Här frågar vi: Vad vill du läsa? Vad finns i din plan? Vad vill du bli när du blir stor?

Hos många sitter det hårt inpräntat att alla måste läsa matte och engelska, punkt slut. Eleverna blir förvånade när Andra chansens personal frågar dem vad de ska ha engelskan till. Eller åtminstone vad de ska ha den till just nu. Måste den pressas in tillsammans med en rad andra måsten? Behöver du göra som alla andra?

– Alla andra går inte på Andra chansen, konstaterar Johan Furenborn.

Tre kort pryder bokhyllan i hans arbetsrum. Texten lyder: ”Här är jag. Hit vill jag. Hur gör jag?” Ofta är det just bristen på individanpassning som får eleverna att hoppa av gymnasiet. Johan Furenborn ser Andra chansen som ett hantverksmässigt alternativ till den industriella gymnasieskolan, den skola som sköts i stordrift. In med elever i produktionsprocessen, och ut med dem på andra sidan efter tre år.

Johan Furenborn är också kritisk till vad han kallar den avfolkade skolan. Förr fanns mer runtomkringpersonal: vaktmästare, husmor med flera. För många ”inte som alla andra”-elever blev den personalen en tillflykt, någon att prata med. I dag finns för få vuxna att vända sig till, anser Johan Furenborn.

Foto: Mikael Wallerstedt

 

Tillsammans med eleverna upptäcker specialpedagog Monica Ahlberg inte sällan kunskapsluckor som härrör från de tidiga skolåren. Det behöver inte bero på att eleverna har specifika inlärningsproblem, utan kan ha att göra med saker som har hänt i familjen och som har fått dem att halka efter. Det är först när frågetecknen rätas ut och kraven sänks som eleverna kan ”ta fram sin inlärning”, som Monica Ahlberg uttrycker det.

Andra har kämpat länge och väl med brister i sin inlärning och har klarat grundskolan någorlunda. Men när de kommer till gymnasiet tippar vågskålen över. Utan en fungerande lästakt kan de inte ta in den mängd information som krävs. Vid behov gör Andra chansen kognitiva och pedagogiska utredningar.

– Jag har sett många gånger hur befriande det kan vara att få en diagnos. Det kan också handla om att få sin diagnos avskriven. Vissa bär på diagnoser i åratal utan att de omprövas. Det finns också de som inte har fått sin diagnos förklarad för sig. Att se hur upptäckten blir en förståelse tillhör det mest underbara i det här jobbet! säger Monica Ahlberg.

Praktik är en viktig del av verksamheten. Ungefär en tredjedel av deltagarna ges möjlighet att pröva på arbetslivet. Vissa vill testa på drömjobbet medan det för andra främst handlar om att få en ny bild av sig själv.

– De som upplever att skolan inte funkar har ofta en sliten självbild, säger Johan Furenborn.

I projektet resonerar man genomgående utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Vad står det i annonsen? Står det att du ska ha väl godkänt i samhällskunskap eller står det att du ska ha körkort? Deltagarna får vägledning i hur de ska prioritera i sina studier.

Andra chansen är förstås ingen mirakelmedicin. Frånvaron är ganska hög och varje morgon lägger fritidspedagogen en stund på att ringa till dem som inte har dykt upp. Och det finns de som lämnar Andra chansen. Vilken är då Tredje chansen? Vissa fångas upp av kommunens uppföljningsansvar, andra räknar med vuxenstudier senare i livet, säger Johan Furenborn.

– Det handlar om ett livslångt arbete med sig själv. Det börjar hos oss, men tar inte slut här.

 

Fakta Andra chansen i Uppsala

  • Vänder sig till ungdomar mellan 16 och 19 år, som varken går i skolan eller arbetar.
  • Drivs av Uppsala kommun med stöd från Europeiska socialfonden.
  • Plats för 70 elever åt gången. Sammanlagt har 220 personer deltagit i projektet.
  • På Andra chansen arbetar lärare, en fritidspedagog, en specialpedagog, en jobbcoach, en kurator, en studie- och yrkesvägledare samt en skolsköterska.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter