Knäcker läskoden när de jobbar i par

Från Specialpedagogik 2012-04-02 13:22

Med hjälp av surfplattor kommer eleverna snabbt i gång med att skriva meningar och knäcka läskoden. Den erfarenheten har man på Snösätraskolan utanför Stockholm.
Bild: Hasse Hedström

Att arbeta med surfplattor istället för datorer visade sig ha några klara fördelar: de startar snabbt, de är lätta att ta med sig, eleverna distraheras inte av andra program. Surfplattorna är intuitiva, genom att de kan styras direkt från skärmen.

Det är nu drygt ett år sedan klassen, som då var en etta, fick 15 skrivplattor och började arbeta enligt Tragetonmodellen. Arbetssättet som kallas att skriva sig till läsning innebär att eleverna lär sig läsa genom att skriva egna texter på datorn. Texterna och böckerna de själva skriver används för lästräning och för att laborera med språket. Eleverna får vänta till det andra skolåret för formell inlärning av handskrift.

– Jag blev intresserad av metoden efter auskultation på en innerstadsskola som just börjat med Tragetonmetoden. Samtidigt var Helén Jansson, som jag arbetar tillsammans med, på en föreläsning om Arne Trageton. Eftersom jag redan hade upptäckt att det är mycket lättare att komma in i läsandet via skrivandet så tyckte jag att det lät som en bra strategi – ju mer barn skriver, desto lättare går det för dem både att skriva och läsa säger, berättar Carina Hamn.

Det slumpade sig så att Helén Jansson just detta år dessutom fick extra it-timmar som hon kunde lägga i Carinas klass här på Snösätraskolan i Bandhagen i Stockholm.

De förklarar att de främst använder Lus-schemat (Läsutvecklingsschemat) i ettan för att upptäcka vilka barn som inte har knäckt läskoden. De här eleverna har Helén Jansson tidigare år givit extra stöd till i smågrupper.

– Det brukar alltid vara ett par barn i varje klass som inte lyckas knäcka koden. Men i år och sedan vi börjat använda den nya metoden har vi lyckats få med oss alla på tåget. I år har alla knäckt läskoden redan i ettan, säger Helén Jansson.

De berättar om en flicka i klassen som har en grav språkstörning och som började i ettan utan språk. Hon kom från ett annat land men kunde varken uttrycka sig på sitt modermål eller svenska. När de satt två och två med sina surfplattor i början och letade bokstäver upptäckte de att flickan som saknade språk pekade på vilka bokstäver skrivkompisen skulle använda.

Bild: Hasse Hedström

– Först trodde vi bara att hon råkade peka rätt. Men så var det inte. Visst är språket fortfarande sent, men i dag skriver hon och kan tala meningar. Plattan blev hennes väg in i språket, säger Carina Hamn.

De tycker att styrkan med att skriva sig till läsning är att barnen snabbt får till en text. Det går kvickt att få till en betydelsebärande text som det går att kommunicera med. Eleven kan från början uttrycka ett budskap och kommunicera och slipper i starten lägga ner så mycket energi på att få motoriken att fungera.

– En stor vinst med arbetssättet är att eleverna arbetar i par. Vi har drygt 30 språk som talas på skolan, så för oss är språkinlärningen mycket viktig. Eleverna får på det här sättet många tillfällen både till att tala, lyssna och diskutera, säger Carina Hamn.

Bild: Hasse Hedström

En annan fördel med metoden är att eleverna slipper komma ihåg hur en bokstav ser ut i början. Det är enklare att välja bokstäver från tangentbordet eller skärmen. Det gör det betydligt lättare att hitta bokstaven som hör till ljudet. Eleven slipper tänka hur bokstaven ska formas.

– Speciellt den här eleven med språkstörning blev hjälpt av att kunna hänga upp ljuden på bokstäverna som var på surfplattan säger, Helén Jansson.

 

I början använde de vanliga datorer i läs- och skrivundervisningen. Men ganska snabbt efter att eleverna började arbeta med plattorna upptäckte de att de hade klara fördelar – speciellt för flickan som hade en språkstörning. De märkte att hon hade en stor fördel av att arbeta på surfplattan. Hon slapp att flytta blicken mellan tangentbord och skärm och tappade därmed inte bort var hon befann sig i texten.

En annan fördel jämfört med att skriva på en dator är att plattan är mer intuitiv. Om något blir fel så behöver eleven bara sätta fingret där felet har upp

stått för att ändra. Många elever i årskurs 1 har dessutom klara svårigheter med att styra en mus.

De har en elev som hellre arbetar på ett vanligt tangentbord än på surfplattan. Det finns också någon som bara använder ena handen när han ska skriva på plattan. En nackdel är också att bildskärmen är känsligare än ett traditionellt tangentbord. Råkar eleven lägga handen på skärmen hoppar gärna massor av bokstäver fram.

I Snösätraskolan har även eleverna i årskurs 6 arbetat med plattor. Lärarna i dessa klasser uppskattar i ännu högre grad att det bara är skrivprogrammet som är öppet och tillgängligt. Eleverna blir inte distraherade av till exempel Youtube, eftersom det inte går att ha två funktioner öppna samtidigt.

 

Lärarna har inte upplevt det som något problem att eleverna börjar skriva bokstäver med pennan senare. Allt skrivande på läsplattan har gjort eleverna ganska säkra på hur bokstäverna ser ut när de väl börjar skriva för hand. Därför går det mycket snabbt att få till skrivandet.

– Även de som har svårt med finmotoriken lyckas prestera något nu. Många skriver riktigt snyggt redan i början på andra läsåret. Eleverna ser också tydligt vilka bokstäver som står under raden och vilka som är höga.

– Tidigare började man ofta med bokstaven S vid den första läsinlärningen, eftersom bokstaven har ett ljud som är lätt att uppfatta. Däremot är det den bokstav som är allra svårast att forma, säger Carina Hamn.

Nu lär hon eleverna först att skriva motsolarna, alltså bokstäver som skrivs till vänster och sedan kommer medsolarna – alltså de som skrivs till höger – och därefter lär hon ut versaler.

– Genom att de inte hade några svårigheter med att forma bokstäverna i början så kommer de mycket snabbt igång med att bilda ord och meningar. Det uppstår snabbt en kontext – ett innehåll och inte bara lösryckta ord.

 

Tragetonmetoden brukar inledas med att eleverna får ge sig på tangentbordet och skriva alla bokstäver och tecken de kan komma på. Det är inte meningen att det ska bli några ord utan eleverna ska bara bli bekanta med tangentbordet. Det här kallas spökskrivning eller pianoskrift.

– Men eleverna ville snabbt komma igång med att skriva ord. Sannolikt är det bättre att flytta ner till exempel spökskrivandet och en del andra moment till förskoleklassen. Eleverna kan redan en hel del ordbilder när de kommer till årskurs 1, säger Helén Jansson.

Ska eleverna börja med att forma bokstäver för hand riskerar man att pojkar med dålig motorik tycker att det blir för svårt och tappar intresset.

– Dessa pojkar har man tidigare fått tjata mycket på för att de ska få ihop en mening. I dag får de ihop massor av sammanhållen text, säger Helén Jansson.

Klassen avslutade årskurs 1 med att eleverna skulle skriva sagor. Då kopplades rättstavningsfunktionen bort så att eleverna kunde koncentrera sig på innehållet. När innehållet väl var klart så kopplades den på igen och eleverna fick gå igenom texten.

– Vi tycker att de texter som produceras i ettan har blivit mer innehållsrika än tidigare, säger Carina Hamn.

Skrivparen sätts ihop på lite olika sätt. Helst sätter man ihop två ganska jämnstarka elever. De undviker konstellationer där en elev hela tiden måste fungera som hjälpreda och hindras i sitt skrivflöde.

– De elever som vi vet tar mycket plats har vi parat ihop. Det finns bara ett visst utrymme och då får de dela på detta. Eleverna diskuterar mycket kring texterna de producerar, inte minst vilken stavning som är den korrekta, säger Helén Jansson.

 

Klassen har ingen läslära eller läsebok eller gemensam bok som alla följer.

– Vi läser mycket skönlitteratur istället. Vi har en mycket duktig skolbibliotekarie som hjälper till med att välja böcker både utifrån vad vi arbetar med och som är anpassade för de enskilda eleverna, säger Carina Hamn.

Eftersom de har många språk här på skolan så passar inte läslärornas förenklade språk. De menar att det i själva verket ofta gör texterna svåra att förstå.

– Det är ganska länge sedan vi arbetade med läsläror. Vi tyckte inte att innehållet var så roligt så vi föredrog redan tidigare skönlitteratur.

De har nu också börjat använda skrivplattorna för Daisyböcker. För dem som har ett annat språk är det bra att kunna höra texter och samtidigt följa med på skärmen, liksom för elever som inte kommit så långt i sin skrivutveckling.

Det är 18 elever i klassen och de är ganska ofta två lärare. Grundprincipen här är inkludering och att alla elever ska ha en självklar plats i klassen. Det fanns till exempel planer på att skicka iväg en elev med språkstörning till en språkklass, men de bestämde sig för att pröva om hon inte kunde få hjälp inom klassens ram och så här långt har hon utvecklats mycket bra. I dag har hon ett begripligt språk och kan skriva ord och meningar.

– Hon lär sig jättemycket av de andra eleverna och hennes hand är jämt uppe i luften. Det som är viktigt är att man tillsätter tillräckligt med resurser i klassen när man arbetar med inkludering, säger Helén Jansson.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter