Tillgänglighet ryms inte i lag
När Diskrimineringsombudsmannen (DO) får in klagomål om skolor som inte är fysiskt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning kan den inget göra. Bristande tillgänglighet klassas inte som diskriminering.
– En lagändring skulle sätta press på kommunerna att göra skolor fysiskt tillgängliga. Då skulle människor kunna vända sig till oss och väcka talan mot en kommun, säger Susanne Eriksson, jurist på DO:s utbildningsenhet.
I utredningen Bortom fagert tal, som kom 2010, föreslår regeringens utredare att bristande tillgänglighet ska föras in i diskrimineringslagen. DO välkomnade utredningen, men undrar i dag vart den tagit vägen.
– Det är ett offensivt förslag. Skolan skulle få sig ett lyft om det förverkligades. Men i dag är det väldigt tyst om utredningen, säger Susanne Eriksson.
Bortom fagert tal är inte glömd, lovar dock Andreas Bergström, politiskt sakkunnig (FP) på arbetsmarknadsdepartementet.
– Ansvarige ministern Erik Ullenhag har ambitionen att lägga en proposition. Men regeringen som helhet har inte sagt ja till att genomföra det som står i utredningen. Det finns en diskussion om hur mycket det här får kosta, säger Andreas Bergström.
Förhandlingar pågår med andra departement och partier om hur ett lagförslag skulle kunna se ut och Andreas Bergström vill inte ange någon tidsplan.
En granskning som Skolinspektionen gjorde år 2010 på 33 gymnasieskolor visar att de flesta skolorna saknar lokaler som uppfyller elevernas behov av tillgänglighet. De elever som ingick i granskningen hade funktionsnedsättningar inom hörsel, syn eller rörelse. Motsvarande granskning gjordes på 24 grundskolor året innan och även då fann Skolinspektionen att skollokaler inte var tillräckligt anpassade. Exempelvis fanns det elever med rörelsehinder som inte kom in i idrottssalen eller slöjdsalen.
Skriv ut
