Begreppet ”elevhälsa” myntades i samband med utredningen (SOU 2000: 19), som resulterade i betänkandet Från dubbla spår till elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling.
Nu träder äntligen den nya skollagen i kraft, där elevhälsans roll och funktion beskrivs.
Skollagen slår fast att det ska finnas elevhälsa för elever i förskoleklass, grundskola och gymnasium. Elevhälsans roll ska i huvudsak vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling.
Elevhälsa beskrivs som ett verksamhetsområde i tre spår, skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser. I skollagen andra kapitel paragraf 25 står det: För medicinska, psykologiska, 
psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevers behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Vilken kompetens specialpedagogiken ska ha framgår inte lika klart i skollagen. Hur kommer sig detta, och vad får det för konsekvenser för det pedagogiska arbetet och dess utveckling?
Specialpedagoger är den yrkesgrupp som tillkommit senast i skolans värld. Specialpedagogiken är dock inte en ny kompetens i skolan. Däremot har den förändrats som en konsekvens av ett förändrat synsätt när det gäller elever i skolsvårigheter och arbetet med dem.
Det är av stor vikt att en implementering av den nya elevhälsosynen sker. Det har betydelse för hur den framtida elevhälsan kommer att gestaltas i praktiken, att det blir en förändrad verksamhet och inte bara ett nytt namn.
I skollagen andra kapitel paragraf 25 står det: Elevhälsan skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Vad får det för konsekvens för specialpedagogikens innehåll?
Speciallärare/specialpedagoger har en särskild specialpedagogisk kompetens, men den kompetensen ska även ses som en kompetens som alla lärare bör ha kunskap om, vilket blir en uppgift för specialpedagogen att tillföra. Att skapa en god pedagogisk miljö är ett förebyggande arbete.
Som exempel på ett förebyggande arbete vill jag nämna en nationell satsning initierad av Skolverket och Nationellt centrum för skolutveckling, som jag fick förmånen att delta i under åren 2009/2010.
Min uppgift var att genom handledning till lärare genomföra ett utvecklingsarbete. För elevers lärande skulle vi genom undervisningen implementera begreppen elevnära, anpassning och rörlighet i text. Dessa begrepp kan vara till hjälp för att tolka, förstå och hantera konsekvenserna av kursplanen 2011. Om detta utvecklingsarbete och tre till finns att läsa om på Skolverkets hemsida, som goda exempel för elevers lärande och inte minst för de som riskerar att hamna i svårigheter.
Skriv ut
