Förberedd lärare ger lugn under lektionerna

I elevhälsoteamet har de under åren ofta talat om oro och skolsvårigheter i klasserna. Många gånger handlade det inte om elever i svårigheter utan om personal i svårigheter, om lärare som inte riktigt kunde hantera sina klasser. Margareta Bylin har alltid varit intresserad av ledarskap i klassrummet.

– Men jag ville inte ta med mig min specialpedagogroll i den här tjänsten och jag ville inte bilda grupper med de lärare som lyckats sämst. Jag ville ge plats för olika typer av lärare i grupperna, både vad gäller lärarskicklighet och inriktning, säger hon.

När Margareta Bylin funderade på hur hon skulle lägga upp arbetet mindes hon att hon haft god hjälp av John Steinbergs bok Att handskas med besvärliga klasser, när hon hade en riktigt jobbig klass som klasslärare. Hon upptäckte att han sedan dess skrivit ytterligare ett par böcker om ledarskap och förhållningssätt mellan lärare och elever, böcker som på ett praktiskt sätt tar upp frågor som ansvar, demokrati, disciplin och struktur.

– Vi arbetade både utifrån hans böcker och annan litteratur kring vardagsdilemman som uppstår i klassrummet. Det kunde var allt från hur man gör när eleverna ska lägga sin läxa i väskan efter lektionens slut – vilket ofta leder till stor oro – till mer övergripande frågor.

Lärarna hade olika definitioner på arbetsro, men det var inte någon lärare som definierade det som snörräta rader av elever som sitter knäpptyst i klassen. Många beskrev arbetsro som när lugnet infunnit sig och var och en hittat sitt sätt att arbeta.

– Många hade inte pratat om det här sedan lärarhögskolan. Förutom att de fick litteratur att läsa mellan träffarna så fick de i läxa att pröva olika saker i klassrummet – till exempel hur man ger en instruktion på olika sätt och sedan observera vilka skillnaderna blir.

Många lärare har svårt att hantera den vardagliga stressen, vilket påverkar eleverna. Eleverna läser snabbt av en lärare som inte är väl förberedd inför lektionen. Det gäller att läraren har alla prylar med sig och vet vad som ska hända på lektionen, annars uppstår snabbt oro och problem.

– Vi har arbetat mycket med början och slutet av lektionerna. Det här är kritiska ögonblick. Det har skapats en stor medvetenhet om hur mycket jag som lärare påverkar klassrumsklimatet, men vissa saker som vi har tagit upp är också ren metodik.

Ordning i klassrummet innebär alltså inte att peka med hela handen utan att eleverna ska veta vad de ska göra när lektionen startar och slutar och att skapa en kreativ rytm. Det här är saker som alla lärare egentligen redan känner till men som de i lärgrupperna blivit mer medvetna om.

– Om planeringen bara sträcker sig över 30 minuter men lektionen är 40 minuter och det blir oro i klassen är ju frågan vem det är man som lärare ska bli irriterad på. Arbetet i grupperna har fått lärarna att i högre grad börja utvärdera vad de gör när det fungerar bra och vad som händer när det blir fel. Lärarna har också mer medvetet börjat fokusera på det positiva, säger Margareta Bylin.

Som specialpedagog i området har Margareta Bylin varit noga med att framhålla att i de här grupperna har hon en annan roll än att råda lärarna hur de ska jobba med enskilda elever. Men samtidigt har hon kunnat förmedla att många specialpedagogiska metoder och knep är nödvändiga för att det ska bli arbetsro i grupperna. Metoder och förtydliganden som införs för att det överhuvudtaget ska fungera för vissa elever är i allmänhet till nytta för hela klassen.

Det är inte ovanligt att lärare har bristande självkänsla, vilket gör det svårt att bli en bra pedagog och det är lätt att det slår över i cynism och arrogans.

– Det uppstår problem när lärare inte kan skilja mellan att vara privat och personlig. Vissa lärare har ett stort behov av att berätta om sig själva på ett så privat sätt att eleverna till slut används för den egna bekräftelsen. Då kan läraren tappa den auktoritet som är nödvändig i klassrummet.

Det är även viktigt att hålla en distans till föräldrarna. Att tala om privata saker med dem leder lätt till att läraren tappar fokus på sitt uppdrag. Läraren kan också dra sig för att föra fram tuffa budskap av rädsla för att inte bli omtyckt. Lärare måste alltid lägga tonvikten på huvuduppdraget, som är elevernas kunskapsutveckling.

– Mycket av jobbet i klassrummet går ut på att bygga relationer, men bygger läraren bara relationer blir det något annat än skola. Sedan blir det skrämmande om man bara har struktur, för vi ska ha roligt och trevligt på vägen, påminner Margareta Bylin.

Svårigheten att dra gränser gäller inte minst för dem som arbetar med elever i svårigheter eller med elever som mår dåligt. Margareta Bylin har träffat på lärare som har mobilen på hela natten och säger att eleven får sms:a när som helst om det blir jobbigt. Det är lärare som tappat alla gränser. Lärare kan inte göra allt, men de ska veta hur och när de ska slussa elever och föräldrar vidare till andra professioner.