Hemmasittarna ofta utbrända

Från Specialpedagogik 2010-10-21 14:03

Många elever med Aspergers ­syndrom stannar hemma från ­skolan långa perioder. Då ­gäller det att inte tvinga fram ­några snabba ­lösningar för att få ­eleven tillbaka till skolan. Det ­menar Elisabet von Zeipel, special­pedagog. Eleven brukar själv visa när han eller hon har ork att ­återvända, säger hon.

Hur ska jag få mitt barn tillbaka till skolan? Det är en av de vanligaste frågor som föräldrar till barn med Aspergers syndrom söker svar på hos Aspergercenter i Stockholm. ­Där ­arbetade Elisabet von Zeipel som konsulent och special­pedagog i åtta år. I somras gick hon i pension. Vi träffar henne i hennes hem utanför Stockholm, för ett samtal om hemmasittare med ­Aspergers syndrom.

– Det ringer minst en förtvivlad förälder i veckan med den frågan, och på alla kurser vi hade dök problemet upp, säger hon.

Aspergercenter är beläget i Rosenlunds sjukhus i Stockholm och drivsFoto: Robert Blombäck av landstinget i Stockholms län. Centret har i uppdrag att stödja och lära ut hur man kan underlätta vardagen för den som har funktionsnedsättningen. Målgruppen är framför allt föräldrar till barn och unga mellan 7 och 17 år. Centret erbjuder kurser och ­enskilda samtal för föräldrar och deras barn. Verksamheten har vuxit mycket snabbt. Vid starten 1999 var de två konsulenter med ansvar för ett trettio­tal barn. Idag är tio konsulenter ­anställda och över 2 000 barn och unga inskrivna.

Skolan ingår egentligen inte i Aspergercenters uppdrag.

– Men många av problemen för de här barnen kretsar kring skolan, säger Elisabet von Zeipel. Därför ordnar Aspergercenter ändå en del kurser om hur skolan kan stötta eleverna, dit föräldrar kan komma tillsammans med sitt barns lärare.

Skolans värld kan verka obegriplig och ­meningslös för många barn och unga med ­Aspergers syndrom. Grupparbeten med otydliga arbetsuppgifter, raster där man ska vara ­social, stökiga lunchmatsalar, lagspel på gymnastiken och plötsliga förändringar i schemat; sådana miljöer och situationer kan upplevas som stora problem för dessa elever.

Det handlar om stress, menar Elisabet von Zeipel. Eleverna är stressade av att inte kunna tolka sin omvärld och inte kunna leva upp till de förväntningar som finns på dem. Får den stressen pågå för länge kan den gå över i ren utbrändhet. Det enda man orkar är att stanna hemma framför datorn eller i sängen, med en reducerad kontakt med sin omvärld.

– Energin är körd i botten, säger hon. Hemma­sittandet blir en överlevnadsstrategi, en lösning på en outhärdlig situation.

Föräldrarna känner ofta en stor skuld för att de inte klarar att få iväg sina barn till skolan. De oroar sig för hur framtiden ska bli om ­barnet inte får en utbildning, och de vet att de är ansvariga för att barnet ska gå i skolan och fullgöra sin skolplikt.

– Ofta får de höra att ”bara ni som föräldrar visar att ni vill, så skulle han gå”. Det är grymt, för det handlar inte om det, säger Elisabet von Zeipel.

Det finns ingen fullständig statistik på hur vanligt det är med skolfrånvaro bland elever med Aspergers syndrom. Men att det är vanligt visar flera undersökningar.

Våren 2010 gjorde Autism- och Aspergerförbundet en enkät bland sina medlemmar. Av de drygt 600 föräldrar som svarade på enkäten var det sex av tio elever i grund- och gymnasieskolan som hade varit borta från skolan i kortare eller längre perioder, utan att vara ­fysiskt sjuka. 21 procent av eleverna med Aspergers syndrom hade någon gång varit borta mer än en månad från skolan. Även yngre elever hade ­varit frånvarande i hög utsträckning. Den ­vanligaste ­orsaken till frånvaron var, enligt föräldrarna, pedagogernas brist på kompetens.

Hösten 2009 kom Skolverket ut med rapporten Skolan och Aspergers syndrom. Där konstaterar de helt frankt att både skolledning och lärare i skolorna har för lite kunskap om funktionsnedsättningen.

Att elever med Aspergers syndrom inte får rätt stöd i skolan leder inte bara till mycket lidande och hög frånvaro. Det leder också till en låg måluppfyllelse, visar samma rapport från Skolverket. Bara en mindre andel av de undersökta skolorna i rapporten uppger att eleverna med Aspergers syndrom når målen i alla ämnen.

Det finns ofta en vilja från skolans sida att hjälpa en elev som blivit sittande hemma, menar Elisabet von Zeipel. Ibland finns också en teoretisk kunskap om vad Aspergers syndrom är.

– Men ofta saknas kunskap om hur funktionsnedsättningen påverkar vardagen, säger hon. Många tror att problemen går att träna bort.

I skolan ökar kraven alltmer på eleverna att till exempel kunnFoto: Robert Blombäcka tolka outtalade krav vid skoluppgifter, eller att planera i flera steg. Det är sådant som de flesta klarar bättre ju äldre de blir.

– Men för en person med Aspergers syndrom så består ju funktionsnedsättningen, ­säger Elisabet von Zeipel. Det blir inte lättare med åren. Därför ökar stressen ofta med de ökade kraven.

Vad kan skolan göra för att få en hemmasittande elev tillbaka till skolan då? Ge barnet tid, är det första hon vill betona.

En del skolor tar rutinmässigt hjälp av ­särskilda team för att skynda på återvändandet för elever som inte går till skolan. Det ­passar inte för elever med Aspergers syndrom som stannar hemma på grund av stress, menar ­Elisabet von Zeipel.

– Det kan se ut som om ett sådant team har lyckats om eleven börjar gå till skolan igen ­efter en kort period. Men då ger stressen kanske utslag inom andra områden, genom ­utbrott hemma eller depressivitet, säger hon.

Det finns också andra planer på hur man ska stävja elevers skolfrånvaro. Strax före valet lanserade utbildningsminister Jan Björklund idén att skolk ska skrivas in i terminsbetygen. Socialdemokraterna hakade på och sade ja till förslaget.

– Men det blir bara ytterligare en stress­aspekt och ingen lösning för de här barnen, ­säger Elisabet von Zeipel.

Ett hemmasittande, sönderstressat barn behöver vila. Därför bör man börja med att söka läkare för en sjukskrivning, tycker Elisabet von Zeipel. Det blir en signal till ­omgivningen att barnet är sjukt och inte stannar hemma av ­lättja. Det blir också en signal till barnet att det har rätt att vara hemma och slippa kraven.

– Under sjukskrivningen ska varken föräldrar eller någon annan prata om skolan. Det ska inte ens pratas i frivilliga termer som ”om du vill så kör jag dig till skolan imorgon”.

Det kan också behövas någon som kan komma hem till familjen och hjälpa föräldrar och barnet självt att förstå funktionsnedsättningen bättre. Att få hjälp att lära sig de egna gränserna för vad man orkar med är det bästa sättet att förebygga nya problem i framtiden.

– Då krävs förstås också att omgivningen respekterar de gränserna, säger hon.

Den här processen kan ta lång tid, från ett par månader till ännu längre.  

Hur vet man när det börjar bli dags att ta sig tillbaka till skolan då?

– Barnet brukar själv ge signaler, till exempel genom att börja prata om skolan eller vilja ha hem böcker, säger Elisabet von Zeipel. Vid det laget har han eller hon ofta redan börjat gå ut från sitt rum.

I det läget ska inte skolan börja göra upp scheman för hur lång tid det ska ta att ­komma tillbaka.

– Låt barnet själv bestämma takten. Klarar han eller hon två timmar om dagen så låt det hålla på tills barnet visar att det vill vara mer i skolan.

Med det här tänkesättet har Elisabet von Zeipel hjälpt flera barn tillbaka till skolan i sitt arbete på Aspergercenter.  

– Men det är inte säkert att eleven blir fullt fungerande igen, säger hon. Man tar stryk av att ha varit utbränd, det ser man hos vuxna också.

Det finns än så länge ingen forskning inom området stress och Aspergers syndrom. Men Elisabet von Zeipels arbetssätt grundar sig på beprövad erfarenhet. Hon har arbetat med barn och unga med Aspergers syndrom ­sedan diagnosen började användas i Sverige i ­slutet av 1980-talet, då med neuropsykiat­riska ­utredningar på Astrid Lindgrens barnsjukhus. I ­arbetet där ingick också kontakt och en ­inledande handledning för den skola där eleven gick.

– I början förstod vi inte hur vi skulle hantera dessa barn, och jag har gjort alla misstag man kan göra, säger hon. Men sedan jag börjat lägga stressaspekten som ett raster på de problem som uppstår i samband med Aspergers syndrom, så har jag sett att det gör skillnad.

Många föräldrar har känt igen sig när hon talat om stress som en försvårande faktor för deras barn. Förklaringen har visat en väg ut ur problemen och gett dem hopp.  

– Att leva med Aspergers syndrom innebär alltid ett visst mått av stress. Men man kan leva ett bra liv om man själv hittar en balans mellan orken och den egna förmågan – och om omgivningen förstår och respekterar dessa gränser, säger hon.

Fakta

Namn: Elisabet von Zeipel

Yrke: Specialpedagog vid Asperger­center i Stockholms läns landsting – sedan augusti i år pensionär.

Framtidsplaner: Att skriva en bok om hur man kan motverka stress hos barn och unga med Aspergers syndrom.

 

Tips

Skolverket gav 2009 ut rapporten ­Skolan och Aspergers syndrom. Där finns ett ­kapitel med konkreta tips och råd om ­inkluderande strategier för elever med ­Aspergers syndrom i grundskolan, skrivet av forskaren och specialpedagogen ­Marita Falkmer.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Asperger kontra autism

Hej!
Kanske en dum fråga, men fungerar det på samma sätt för de barn som fått diagnos autism?
Känner igen delar av hur mina barn fungerar och de har autism.
Skolan vill och verkar förstå och den äldste verkade först klara av skolan men får ofta ont i magen och huvudet i skolan trots att han har anpassad skolgång (går i skolan fram till 12.00).
Nu går han i åk 7 men i åk 6 var han hemma mycket för den skolan fattade verkligen inte vad de skulle göra, nya skolan känns som om de kan det här med NPF men blir tveksam över sonens höga frånvaro trots denna insats.
Kan han vara i skede för utbrändhet tänker jag när jag läser din insändare.

Det är bara att lägga sig ner och dö...

"– Men för en person med Aspergers syndrom så består ju funktionsnedsättningen, ­säger Elisabet von Zeipel. Det blir inte lättare med åren. Därför ökar stressen ofta med de ökade kraven."

...i alla fall om man ser det här och har Asperger.

Det blir visst lättare med åren! Man kan visst lära sig!

Skrämmande att en person som arbetat så länge med detta inte upptäckt det.

Vad säger du?? Lättare med åren?

Det är nog du som inte har den blekaste aning om denna funktionsnedsättning. Det blir INTE lättare med åren. Det som sägs i artikeln stämmer. Jag är 46 och har Asperger, mina barn har också diagnosen. Allmänheten och lärare måste UTBILDA sej om Autism Spektrum diagnoser. Man tar sej för pannan.

raderat

raderat

Annons

Fler nyheter