Under min skoltid räckte det med Wrangler-jeans och boots för att kunna smälta in i den stora gruppen. Vågade man sedan skriva Kiss eller något annat på den nya jeansjackan så hade man det där lilla extra.
I dag är det mer komplicerat med alla klädmärken, stilar och koder. Visa mig dina kläder och jag vet var du bor och i vilken skola du går.
Visserligen trivs man inte automatiskt bättre i skolan och får fler kompisar om man har Converse, Ralph Lauren eller den senaste mobilen. Men att inte ha råd med de senaste prylarna kan i värsta fall leda till att man tappar självförtroende, att man då och då längtar efter att få vara någon annan.
Kläder och mobiler är exempel på hur ett barns status kan påverkas av familjens ekonomi.
Hur utsatt ekonomi kan påverka barn och unga i skolan tar vi upp i det här numret av Specialpedagogik. Ett konkret exempel är att inte ha råd med glasögon. Något som drabbat 23 000 barn det senaste året enligt Riksförbundet Majblomman. Ett annat problem är att inte ha råd med en dator i familjen när det är dags för hemuppgifter. Och dolda avgifter i skolan är ett gissel för barn som tvingas sjukanmäla sig i stället för att följa med klassen på utflykt.
I en intervju talar barnläkaren Lars H Gustafsson om hur skolan bör möta elever från ekonomiskt utsatta familjer. Det kan till exempel handla om ett barn som tillsammans med sin familj blivit vräkt från sitt hem. Kontakten med vuxna i skolan betyder mycket för ungas förmåga att lära sig handskas med svårigheter. Lars H Gustafsson påpekar att specialpedagoger oftast har fler tillfällen och en större förmåga att samtala med barn på tu man hand.
Årets varma sommar har klingat ut. Skoldebatten är däremot inne i ett hett skede så här i slutspurten inför valet. Några frågor är betyg från sexan eller sjuan och den nya skollag som ska gälla från juli nästa år. Handikapporgansiationerna har uttryckt oro för att den nya skollagen endast garanterar stödinsatser tills eleven når målen för godkänt. De varnar för att elever med funktionsnedsättning inte kommer att få stöd för att nå högre nivåer. Om man hårddrar det kan det minst sagt bli knepigt för en lärare att avgöra i vilka moment han eller hon får ge aktivt stöd eller när det gäller att inta en passiv roll. Ska till exempel tre CD-skivor köpas till läs- och skrivprogrammet eller räcker det med två för att en elev ska nå målen? I kommuner med tuffa sparkrav kan det ställas på sin spets.
Utbildningsdepartementet avser att återkomma i frågan om särskilt stöd. Med andra ord lär debatten fortgå.
Välkommen till ett nytt läsår med Specialpedagogik. Hör gärna av er till redaktionen med debattinlägg eller tips om vad vi bör skriva om. Och klicka gärna in på vår nya hemsida www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik.
Skriv ut
