Ylvas uppfinning stärker skelettet
Ett lekredskap som stärker skelettet hos barn med allvarliga funktionsnedsättningar.
Den uppfinningen gav Ylva Dalén utmärkelsen Årets kvinnliga uppfinnare
Barnhabiliteringens sjukgymnaster tränar sällan själva sina patienter. Istället handleder de särskolans personal att genomföra elevernas träningsprogram. För att undvika frakturer ordineras rullstolsburna elever mellan 30 minuter och två timmars ståträning varje dag. Det räcker inte alltid. Sjukgymnast Ylva Dalén har under större delen av sitt yrkesverksamma liv arbetat med elever med svåra rörelsehinder. De tillhör en riskgrupp som kan drabbas av spontanfrakturer.
– För att undvika frakturer måste barnen belasta skelettet mer än bara genom att stå, förklarar hon. De behöver rörelse för att öka bentätheten.
Ylva Dalén har ägnat många år åt att forska kring det här problemet. Hon håller nu på med sin licentiatexamen vid Karolinska Institutet i Stockholm.
– Barn utan funktionsnedsättning hoppar och leker. Det stärker skelettet.
För att åstadkomma liknande rörelser har Ylva Dalén konstruerat en ”hopp och lek-maskin”, en motoriserad plattform där barnet står i sitt ståskal. En så finurlig konstruktion att Ylva Dalén på Internationella kvinnodagen utsågs till Årets Kvinnliga Uppfinnare. Prisutdelningen skedde vid en ceremoni på Tekniska museet.
I Hoppolek kan barnet styra själv. Med hjälp av stora touchkontakter i olika färger snurrar, vibrerar eller hoppar plattan. En musikknapp finns också. Några barn är lite försiktiga i början och undviker hoppknappen. Andra lägger sig över manöverplatten för att uppleva allt på en gång.
I dag finns fem Hoppolek i Sverige. Tre ingår i ett forskningsprojekt i Göteborg, en står på Tekniska Museet i Stockholm och den sista är ett demo-ex på en förskola i Stockholm.
Ylva Dalén har precis fått sin uppfinning CE-märkt och kan börja tillverka den för försäljning. Under de åtta år som arbetet med Hoppolek pågått har Ylva Dalén inte haft något lönearbete.
– Tack vare min mans lön, husförsäljning och ett arv har det fungerat.
Ibland har det känts motigt och hon har tappat orken.
– Då har jag åkt till förskolan där Hoppoleken står. När jag träffar barnen där försvinner tröttheten. Då vet jag att jag måste hänga i. Jag får inte ge upp.
Bara hon tänker på barnen lyser ansiktet upp.
– En gång skulle en av pedagogerna visa mig hur duktig hennes elev var. Snurra till mig uppmanade hon eleven som istället snurrade åt andra hållet. Då kändes det härligt att ha gett eleven ett redskap att bestämma över själv.
Forskning om bentäthet
Elever från Högsbogårdsskolan i Göteborg deltar i en studie om benskörhet som Västra Götalandsregionen initierat. Hos personal och anhöriga till barn och ungdomar som tillhör riskgruppen för spontana frakturer finns en oro för hur försiktig man måste vara. En alltför stor försiktighet kan leda till att barnet inte får adekvat belastning av sitt skelett och därmed öka risken för benskörhet. I studien vill man ta reda på om barnen i riskgruppen påverkas av vibrationer. Vetenskapliga studier visar att vibrationsplattor stärker skelettet hos äldre kvinnor.
En liknande studie för barn med så stora rörelsenedsättningar att de bara kan stå i ståskal kräver annan utrustning eftersom traditionella vibrationsplattor ger allför kraftfull vibration. Barnens bentäthet mäts vid olika tillfällen, deras vibrationstid och hopp registreras efter varje behandling. Studien påbörjades 2008 och beräknas pågå i fem år.
Skriv ut
