Viktigt att skilja mellan ordavkodning och förståelse

Från Specialpedagogik 2010-03-28 23:00

Det är speciellt viktigt att uppmärksamma språk- och läsutvecklingen hos elever med autism och andra neuropsykologiska problem, visar en avhandling av Jakob Åsberg. Att kunna avkoda innebär inte alltid att förstå.

I en jämförande studie av barn med AST, det vill säga autismspektrumtillstånd (Autism, Aspergers syndrom och närliggande tillstånd), barn med ADHD och barn utan kända funktionsnedsättningar har forskaren Jakob Åsberg vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet funnit att det främst är förståelsen av texter och deras sammanhang som kan brista hos barn med AST. När det gäller den tekniska så kallade ordavkodningen fann han där­emot inte några större skillnader mellan barnen med AST och de utan funktionsnedsättningar. Barnen med ADHD visade sig ha mer komplexa problem med skriftspråket, alltså både när det gäller ordavkodning och läsförståelse.
  – Det är viktigt att skilja mellan ordavkodning och förståelse när man ska förstå de här elevernas utveckling. Att tekniskt kunna läsa av ord betyder inte att man per automatik förstår dem och kan sätta in dem i sitt sammanhang, berättar Jakob Åsberg.

Ibland används begreppet hyperlexi för att beskriva hur somliga barn med autism lär sig läsa av ord kvickt och korrekt, men med liten förståelse för innehållet.
  – På sätt och vis är hyperlexi motsatsen till dyslexi, som ju handlar om att ha svårt med avkodningen trots en i övrig god språkförståelse, säger Jakob.
    Avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities innehåller fem delstudier, varav fyra består av kartläggningar av ordavkodning, läsförståelse och stavning samt språk- och hörförståelse hos barn med autism, Asperger och uppmärksamhetssvårig­heter. Sammanlagt omfattar studien cirka 200 barn och inkluderar både läs- och skrivtester och språkförståelsetester. Jakob Åsberg har också översatt tester från engelska kartläggningsinstrument till svenska. I en av studierna deltog endast flickor. Där fann man att cirka hälften av de 110 flickor han studerade med AST eller ADHD hade någon form av läs- och skrivsvårigheter. Detta kan jämföras med det sexprocentiga resultatet bland flickorna utan funktionsnedsättningar.
    Den femte och sista studien är en interventionsstudie i en Stockholmsförort där Jakob ­Åsberg samarbetat med en specialskoleenhet för barn med Aspergers syndrom. I samarbete med lärarna och 12 barn med AST användes ett material som delvis utvecklats av den svenska forskaren och specialpedagogen Lena Franzén.
  – Syftet med hör- och läsförståelseträningen var att tydliggöra vad som sker när man förstår en text, var informationen kommer ifrån, och att utveckla ett gemensamt språk mellan lärare och elever för textförståelseundervisning, berättar Jakob Åsberg.

Eleverna fick svara på frågor till texter och kate­gorisera frågorna. Innan och efter träningen träffade Jakob själv barnen och deltog i ­arbetet för att medvetandegöra dem.
    Vissa av frågorna hade självklara svar, medan andra krävde mer egen tankeverksamhet och föreställningsförmåga av eleverna. Inspiration till träningsstudien hämtades bland annat också från utvecklingspsykologen Lev Vygotsky om betydelsen av social interaktion och redskap för lärande. Statistiskt kunde det efter studien påvisas att barnens hörförståelse hade förbättrats. De flesta eleverna och lärarna tyckte dessutom att det var ett roligt och effektivt arbetssätt.
    Jakob Åsberg betonar i avhandlingen att han inte presenterar något ”mirakelmedel” och att förbättringen bara avsåg den tränade variabeln. Effekten var inte så dramatisk, menar han, och det förekom också störningsfaktorer som kan ha påverkat resultatet. Dock är området täm­ligen outforskat även internationellt, så Jakob hoppas att avhandlingen ska inspi­rera till mer forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete.   
  – Som utbildad svensklärare har jag ett intresse för språket och jag vill undersöka hur undervisningen för barnen med neuropsykiatriska utvecklingsavvikelser ser ut och hur den kan utformas för att bli ännu bättre.
    I januari startade Jakob Åsberg ytterligare en studie om autismpedagogik.  
  – Den nya studien är ett samarbetsprojekt med en skola om läs- och skrivutveckling och vi ska också titta ”bredare” på skolgången för elever med Asperger och autism, säger Jakob, som kombinerar sin forskning med undervisning i bland annat mänsklig kommunikation och utvecklingspsykologi.
  – Jag brinner för frågor om barns läs- och skrivutveckling som jag anser nödvändig för att klara sig i skolan och samhället i stort, och jag vill lyfta fram dessa frågor så att ingen räknas ut.
    När Jakob var 15 år sommarjobbade han som assistent åt en flicka med autism på en fritidsverksamhet i Värmland, och blev fascinerad. Senare studerade han språk och utvecklingspsykologi och 27 år gammal började han på sin doktorsavhandling och disputerade fyra år senare, i fjol.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter