
Norska elever garanterade konst och kultur

– Vi får gärna ställa kritiska frågor, men vi ska inte värdera DKS, säger hon.
Tidigare forskning har visat att DKS inte fungerar helt utan problem. Lärare uppskattar att konstnärer kommer till skolan, men kanske är konstnärerna mer begeistrade över ordningen. Lärarna får ta det de får och har inte så stort inflytande över utbudet.
Det finns också åsikter som ”ni behöver inte ha så mycket undervisning i de estetiska ämnena när ni har DKS."
– Lärarna tycker att det är bra att konsten och mötet med konstnärer blir en naturlig del av skolvardagen, men att det är lärare som ska arbeta med de estetiska skolämnena.
Catharina Christophersen besöker fyra lärare i två län. Sammanlagt har man information från olika aktörer i åtta kommuner och fyra län. Varje kommun bestämmer utbudet i DKS själv och därmed är det stor variation mellan vad eleverna får se och göra. Det sägs att DKS ska vara ”de goda mötena” och av ”hög kvalitet”, men Catharina Christophersen undrar vem som bestämmer det.
– Vad ett är bra möte mellan en elev och en konstnär? Och vad är kvalitet? Det kan betyda olika saker för olika personer.
Catharina Christophersen menar att det finns ett slags spänning mellan skolan och konstfältet, olika traditioner och kulturer. I den offentliga debatten om Den kulturelle skolesekken deltar ofta enbart konstnärer och byråkrater, mer sällan lärarna själva. De kommer också ofta med svaren.
Konstnärer har intresse av att synas och vara med i DKS, de når ju sin framtida publik, och kommuner kan använda aktiviteter i DKS i sin marknadsföring.
– Man pratar om skolans aktörer, men inte med dem.
Lärarna Catharina Christophersen hittills talat med uppskattar sekken, men ger också uttryck för att den ibland tränger undan de estetiska ämnena. Eftersom hon inte är klar med sin forskning ännu, vill hon inte säga för mycket.
– Men en sak har jag lagt märke till: de skolor som satsar på de estetiska ämnena ser till att eleverna får mycket kultur för övrigt också.
Man måste vara medveten om att det inte bara handlar om att låta barn uppleva konst, utan det är mycket pengar inblandade till olika grupper. När en grupp får pengar betyder det att en annan grupp inte får pengar. Vad betyder det och vad betyder det när en kommun bestämmer att just en grupp ska få pengar?, undrar hon.
Lärarna är positiva till att möta konstnärer, berättar hon, konstnärerna är specialister på en sak, läraren kan lite om mycket och i klassrummet kompletterar de varandra. Konstnären gör ofta saker med eleverna som läraren inte har tänkt på själv, och kan spinna vidare på det när konstnären har gått. För det är viktigt att både lärare och elever har förberett det de ska vara med om och att läraren vet vad hon/han ska göra av det efteråt.
– Det är ju där lärarens yrkeskunskap kommer in, att de vet hur det går att arbeta med konst pedagogiskt.
Projektet ska redovisas 2013.
Den kulturelle skolesekken – DKS
Startade 2001. Vänder sig till samtliga elever i grund- och gymnasieskola och är ett samarbete mellan kulturdepartementet och kunskapsdepartementet, motsvarar utbildningsdepartementet.
Finansieras till stor del genom pengar från Norsk tipping, motsvarande Svenska spel. Sedan starten har 1,2 miljarder norska kronor gått till DKS.
I snitt används 200 kronor per elev genom DKS, vilket motsvarar fem kulturarrangemang per år. All slags konst ingår: musik, scenkonst, visuell konst, film, litteratur och kulturarv.
Fylkena och kommunerna organiserar DKS olika. Lokal förankring är centralt.
2006 lanserades ”Den kulturelle spaserstokken”, ett kultur- och hälsoprojekt för äldre och det finns också planer på ”Den kulturelle bäremeis” (bärsele) för förskolebarn.
Skapande skola i Sverige har hämtat mycket inspiration från DKS. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth var, innan, hon blev minister, i Norge för att få kännedom om satsningen.
Men i motsats till DKS finns i dagsläget inga planer på att göra Skapande skola obligatoriskt. Enligt kulturdepartementet har 99 procent av Sveriges kommuner och 100 friskolor ansökt om Skapande skola-medel. I februari nästa år kommer Statens kulturråd på regeringens uppdrag att redovisa en uppföljning av satsningen.






































