Betygen är inte det största problemet – det är undervisningen

Det säger Peter Hasselskog, ledamot i Lärarförbundets ämnesråd för slöjd och universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen i Göteborg.

Han är mycket kritisk till hur slöjdundervisningen organiseras på Kunskapsskolan och ifrågasätter om den undervisning som bedrivs är förenlig med vare sig den gamla eller den nya läro- och kursplanen i slöjd.

Han är kritisk mot både den modell av slöjd som Kunskapsskolan bedriver – med i stort sett bara intensivundervisning – och den som några av koncernens skolor börjat tillämpa med intensivundervisning, kombinerad med viss slöjdundervisning på hemskolan, men utan slöjdlärare, även om han tycker att den senare modellen ändå är ett steg i rätt riktning.

– På sikt är det naturligtvis inte bra för ämnet med den här typen av slöjd. Men allvarligast är det för de enskilda eleverna som inte får den slöjdundervisning som de har rätt till. Det är nog inget hot mot ämnet så länge Skolinspektionen inte säger att det är okej att det inte finns några behöriga slöjdlärare.

Samtidigt är han medveten om att detta kan pågå år från år trots att Skolinspektionen vid flera inspektioner påpekat bristen på slöjdlärare, men inte på allvar satt ner foten – därför kan det också fortsätta.

Att en så stor andel av eleverna som 50-60 procent vid vissa Kunskapsskolor lyckats få betyget MVG stämmer till eftertanke. Det borde ju tyda på mycket duktiga slöjdlärare. Eller är det verkligen så att obehöriga och lärare med annan bakgrund än slöjd är bättre på att undervisa i slöjd?

– Enligt min erfarenhet förekommer det att friskolor utan behöriga slöjdlärare har lokala betygskriterier som har svaga kopplingar till de nationella betygskriterierna, säger Peter Hasselskog..

I dessa fall ingick slöjden i ämnesövergripande projekt. Betygskriterierna som användes ringade bara in en del av de nationella kriterierna.

– Det handlade främst om att de bara bedömt elevernas hantverkskunskaper, dessutom väldigt smala tekniker som skulle passa in i arbetsområden, där slöjden användes för att redovisa ett tema.

På de enskilda skolorna finns bara någon enstaka slöjdlärare, men även på de så kallade Kunskapsgårdarna hör det till undantagen om eleverna träffar på en behörig slöjdlärare.

– Man kan fråga sig om deras så kallade omdömen verkligen stämmer överens med de nationella betygskriterierna, undrar Peter Hasselskog.

Eleverna i Kunskapsskolan bestämmer före undervisningen startar vilket betyg de siktar på. Det här går i linje med skolans upplägg där eleverna redan i årskurs 6 bestämmer sig vilka betyg de ska inrikta sig på i årskurs 9.

– Det anser jag är ett baklängesupplägg. Jag ifrågasätter om det överhuvudtaget är förenligt med läroplan och kursplaner att eleven säger att han eller hon siktar på ett speciellt betyg och läraren sedan presenterar en speciell uppgift. Betyg är något som ska var en följd av den undervisning som eleverna får.

Han misstänker att här finns en av förklaringarna varför snittbetygen varit så mycket högre på Kunskapsskolan. Även när det gäller Hem- och konsumentkunskap finns det många Kunskapsskolor som delat ut många höga betyg. Även det ett ämne som saknar lärare med rätt kompetens.

– Det verkar rimligt att eftersom man inte har några behöriga lärare och bristfällig undervisning och dessutom ett upplägg där eleverna säger vilket betyg de har ambitionen att klara så leder det till för höga betyg. Då ska det mycket till för att lärarna verkligen ska inse att eleverna inte uppfyller kraven för en viss betygsnivå.

Han menar att det är fullständigt orimligt att det är möjligt att nå upp till slöjdens kunskapskrav under ett par dagars intensivslöjd per termin på Kunskapsgårdarna.

– Det är inte möjligt att eleven under den här tiden ska klara av sådant som att välja och motivera och göra överväganden. Hinna med en stegring av progressionen och så vidare, allt det här förutsätter att en process över tid.

Han misstänker att intensivundervisningen leder till att det läggs allt för stort fokus på de hantverksmässiga delarna av slöjden och att den korta tiden för slöjd snarare blir ett sätt för eleverna att vad de kan än ett tillfälle för undervisning och utveckling.

– Utveckling kräver tid, det handlar inte bara om att ha slöjd varje vecka, utan också om en mognadsprocess som pågår, när eleven reflekterar över det som gjorts och tar del av kamraternas arbete.

Själv har han heller aldrig undervisat på någon skola där hälften av eleverna ena året fått MVG i slöjd men bara två av tio fått det högsta betyget något år senare.

– Nej, det har jag aldrig varit med om. Det tycker jag är ett tydligt bevis på att betygen är godtyckligt satta och sker på orimliga grunder Att det skett drastiska sänkningar på många håll beror främst på att de höga betygen kommit till allmän kännedom och att skolan inte vill sticka ut. Det är inte säkert att eleverna får rättvisare betyg för att färre MVG nu delats ut.

Men så länge inte eleverna får en rimlig slöjdundervisning så ligger felet i första hand där och inte i betygssättningen.

– Jag tycker egentligen inte att man ska lägga allt för mycket fokus på den tveksamma betygssättningen inom Kunskapsskolan. Det största problemet är den slöjdundervisning som eleverna på Kunskapsskolan får – eller snarare – inte får.