Återbruk en framtidsfråga

Från Slöjdforum 2011-03-28 12:48
Miljöfrågorna har alltid funnits med i slöjden. I den nya kursplanen får hållbar utveckling och miljö en ännu starkare ställning och nu skrivs det in att eleverna i slöjden ska arbeta med återvinning av material.

Den omisskännliga lukten av begagnade kläder smyger sig runt i textilsalen på Helenelundskolan i Sollentuna. På bänkarna har åttorna börjat sprätta sömmar och klippa i de second hand-kläder de köpt på Myrorna.

Fanny Marelius hittade en prickig klänning i 60-talsstuk. Överdelen har hon förvandlat till en blus. Nu letar hon efter ett mönster för att förvandla det avklippta klänningstyget till shorts.

– Det är jättekul att handla second hand-kläder. Återbruk är en bra idé. När man syr om kläder så här blir de mycket personliga. Det är spännande att se förvandlingen – från före till efter.

Den nya kursplanen i slöjd betonar hållbar utveckling och slöjdens ansvar för att koppla samman ämnet med miljö och resurshushållning starkare än den nuvarande. Medan nuvarande kursplan skriver allmänt om miljömässiga hänsynstaganden, betonar den nya att förutom att slöjden ska ta sig an miljöaspekterna, ska ämnet också främja en hållbar utveckling genom val av material och metoder.

Bild: Hasse HedströmI det som kallas det centrala innehållet i den nya kursplanen – alltså det som måste läras ut – för årskurs 4–6 står det att slöjdundervisningen ska bidra till resurshushållning genom att eleverna till exempel arbetar med reparationer och återanvändning. I årskurs 7–9 skrivs att eleverna ska arbeta med hur olika material produceras ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ida Eriksson omformar en tröja så att den ska likna ett plagg hon sett i en teveserie. Hon har inget emot att i högre utsträckning arbeta med frågor som handlar om miljö och resurshushållning.

– Att handla second hand-kläder är bra för miljön. Och det är roligt att jobba på det här sättet, man blir lättare inspirerad när man har något att utgå ifrån, säger hon.

Efter lektionen slår jag mig ner med textillärarna Noemi Vega och Mary Seger Smedmark, som berättar att de introducerade återbruk för åttorna i höstas. Det var inte i första hand styrdokumenten utan ett gemensamt intresse för miljö- och resurshushållningsfrågor som fick dem att planera arbetsområdet.

– Vi vill göra eleverna medvetna om vad som ligger bakom deras inköp av kläder. Både Mary och jag letar ständigt efter arbetsområden som ger bestående kunskaper. Slöjden får inte bara bli en aktivitet, säger Noemi Vega.

fortfarande finns en stor omedvetenhet bland eleverna om hur kläder och konsumtion hänger samman med miljön. Hållbar utveckling och textil handlar dessutom om mer än miljöpåverkan.

– Vi började med att undersöka bomull. Vi visste naturligtvis att bomullsodling kräver mycket vatten och kemikalier. Men snart upptäckte vi också att bomullsodling inte bara har konsekvenser för miljön, berättar Noemi och fortsätter:

– Bekämpningsmedel och kemikalier skadar miljön, men allra värst drabbas de fattiga odlarna som blir sjuka och dör. Dessutom finns mycket restkemikalier i kläderna när de hamnar i affärerna i Sverige.

Mary Seger Smedmark framhåller att ekobomull som odlas utan bekämpningsmedel och handelsgödsel är ett alternativ. Men kläder av ekologisk bomull sys i samma fabriker som andra kläder.

– Visserligen får man en mindre miljöbelastande produkt, men produktionen är kanske lika dålig.

Hur är det då med materialen i slöjdsalen? I skåpen ligger travar med tygrullar. Hur har dessa tyger odlats och producerats? Är de ekologiskt framställda?

– Nej, så är det inte. Vi har lekt med tanken att bara köpa in ekologiska tyger. Men där är vi ännu inte. Vi har inte riktigt räknat på vad det skulle kosta, säger Mary.

Noemi hämtar en av de större tygleverantörernas kataloger och blir förvånad över det ganska breda utbudet. Utvecklingen har gått snabbt. Vid starten fanns främst oblekt bomull, nu finns flera sidor med eko-tyger. Här finns till och med ett bambu-trikåtyg. Det går i dag att hitta alternativ till de vanligast använda slöjdtygerna.

– Vi använder massor av joggingtyg i slöjden. Här i katalogen finns eko-jogging som kostar 112 kronor metern. Tyget vi brukar beställa kostar 53 kronor. Ekotyget är mer än dubbelt så dyrt, konstaterar Mary.

hållbar utveckling innebär att det är svårt att presentera färdiga svar. Det handlar om överväganden och avvägningar mellan olika intressen som miljö, tillväxt, arbetsförhållanden och mycket annat. För att visa på alla de komplikationer som finns i bomullsfröers väg från jorden till konsumenthyllorna, visar man på Helenelundskolan filmer för åttorna som visar både odling och produktion av kläder och textilier.

Det här väcker många frågor hos eleverna. Har man något ansvar för textilarbetarnas usla arbetsvillkor när man köper en t-shirt för 39 kronor? Är arbetsvillkoren skäliga om t-shirten kostar 300 kronor? Kan man konsumera hur mycket som helst bara det är ekologiskt framställt? Ska vi sluta handla?

– Vi vill lära eleverna att fråga var kläderna kommer ifrån och under vilka villkor de producerats. Gör eleverna det efter det här arbetsområdet blir vi mycket nöjda, säger Noemi.

De vill att eleverna ska bli medvetna konsumenter.

– Vi för inte in second hand i slöjden enbart för att det är trendigt med vintagekläder, eller för att det här är ett roligt sätt att arbeta på i slöjden. Vi vill också visa på ett klimatsmart alternativ som leder till bättre resurshushållning, säger Mary.

Många elever blir tagna av filmerna och talar om dem länge efteråt. När de är klara med sina plagg ska de i sina utvärderingar inte bara beskriva arbetsprocessen och hur de tillverkat slöjdföremålet, utan också utveckla egna åsikter om återvinning, miljö, ekonomi och produktion.

Mary visar upp ett par elevarbeten där några elever skrivit mycket insiktsfullt om problemen med textilindustrin och hur man som konsument kan bidra till resurshushållning och till att miljön tar mindre skada.

I den nya kursplanen för slöjd står det att eleverna i årskurs fyra till sex ska syssla med återbruk. Trots det kommer de nog att behålla återbrukstemat för åttorna.

– Kanske kör vi ett lite enklare återbrukstema i sexan där eleverna får ta med sig något hemifrån, funderar Mary.

Ett annat alternativ är att trä- och metallslöjden kör ett återbrukstema för sexorna och textilslöjden tar vid i åttan.

– Återbruk passar bra även för yngre elever, för dem som arbetar med en slöjduppgift en hel termin utan att bli klara. Vid återbruk finns redan en produkt som eleven sätter sin prägel på utan att det behöver ta så lång tid, avslutar Noemi.

Sven Tell är lärare på Lemshaga akademi, som är en tvåparallellig F–9-skola som ligger idylliskt på Värmdö. Det är en fristående skola som sedan starten arbetat mycket med hållbar utveckling, ämnesövergripande undervisning och inte minst återvinning. Det senaste återbruksprojektet avslutades för bara några månader sedan.

– Arbetet hade två syften. Dels att utifrån egen fantasi skapa en produkt av begagnade föremål och dels att göra eleverna medvetna om miljö och resurshushållning.

De frågeställningar eleverna skulle söka svar på var om, och hur, detta sätt att arbeta ger kunskaper om miljöfrågor, och om det är ett bra sätt att lägga en grund för nytänkande och nyskapande.

– Eleverna fick använda returmaterial och bygga i stort sett vad de själva kom på. De använde alla typer av material, bland annat återanvände vi plåten i alla konservburkar och lock från köket, gamla plaströr för elledningar, kapsyler, korkar och mycket annat, berättar Sven Tell.

han tycker att det är oerhört viktigt att skolan och slöjden förmedlar materialkännedom och att eleverna förstår varifrån materialet runt omkring oss kommer och hur det framställs och behandlas.

– Det blir lätt så att eleverna utan närmare eftertanke greppar en träbit eller en bit plywood i slöjden. Blir det inte bra så slänger de den utan att ha funderat på varifrån den kommer, vad den kostar och vilka resurser som krävs för att ta fram den.

Han vill att eleverna ska bli medvetna om att alla material vi använder både har en historia bakåt och en framtid som kommer att påverka omgivningen långt efter att vi lämnat materialet ifrån oss.

Eftersom skolan ofta arbetar ämnesintegrerat finns det stort utrymme för eleverna att på djupet tränga in i till exempel miljö- energi- och andra framtidsfrågor.

Lemshaga akademi var med som referenskola när Skolverket tog fram den nya kursplanen för slöjd. Kursplanen diskuterades också livligt vid slöjdinstitutionen i Umeå, där Sven Tell blev behörig lärare för ett år sedan.

– Både från Umeå och min skola så framhölls vikten av att starkare betona miljö- och resurshushållningsfrågorna i kursplanen. Det blev också en starkare miljöprofil jämfört med den nuvarande kursplanen, konstaterar Sven.

Han framhåller att det här är frågor som ligger i tiden och som ingen kan ignorera. Det ligger en stor pedagogisk uppgift i att få eleverna att förstå vikten av resurshushållning och omsorg om materialen i ett samhälle så präglat av konsumtion och slit- och slängmentalitet som vårt.

– Vi har högar med kvarglömda kläder i skolan. Det är skrämmande att ingen kommer och frågar efter dem. Ingen saknar kläderna.

Ett av arbetssätten på Lemshaga akademi är att utgå från elevernas egna frågor. De använder sig av något de kallar Visible Thinking. Med hjälp av olika frågerutiner får eleverna vända och vrida på idéerna innan de praktiskt genomför projektet.

– Vi vinner mycket på att vi ständigt fiskar efter deras frågor och utgår från deras funderingar i undervisningen. Senast hade vi ett energiprojekt i slöjd och NO, där niorna hade i uppgift att ersätta ett kärnkraftverk med förnyelsebar el.

Det här innebar en rejäl fördjupning och i slöjden byggdes modeller av vind-, vatten- och vågkraftverk.

– En elev kom till mig och sa: ”Det här känns som om det var på riktigt”. Det här sättet att arbeta gör att kunskaperna sitter på ett helt annat sätt, säger Sven.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter