Slöjd ger kunskap för hela livet

Från Slöjdforum 2011-02-03 16:51
Allt färre slöjdlärare utbildas medan många går i pension. Samtidigt är det svårt att motivera för elever, föräldrar och kollegor varför ämnet behövs. Slöjdforum har pratat med forskare och lärare. I tre artiklar undersöker vi ämnets tillstånd och vad som krävs för ett lyckat upplivningsförsök. Först ut är Marléne Johansson, Sveriges enda docent i slöjd.

Foto: Petra Jonsson

Grytvantar och smörknivar i all ära, men slöjd är även problemlösning, matte och resurshushållning. Det menar Marléne Johansson som doktorerat i vilka kunskaper som slöjden ger. Enligt henne är slöjdens räddning forskning och åter forskning.

– I dag bygger många diskussioner om slöjdens vara eller inte på enskilda upplevelser och värderingar. Slöjdforskning är en bristvara. Men om vi ska kunna påverka politiken och synen på slöjd måste vi ha argument som vilar på fakta.

Marléne Johansson tittar ut genom fönstret i sitt arbetsrum som ligger i en barackliknande byggnad i ett industriområde i Västra Frölunda. Där befinner sig tillfälligt Göteborgs universitets slöjdavdelning på lärarutbildningen. Det har den gjort sedan 1988. Långt borta från övriga delar av lärarutbildningen som sedan några år tillbaka ligger i en ny glasbyggnad i centrala Göteborg.

– Slöjd har länge varit styvmoderligt behandlat. I botten handlar det om att hela samhället värderar så kallat praktiskt arbete lägre än så kallat teoretiskt arbete, säger Marléne Johansson.

Samtidigt visar Skolverkets utvärderingar gång på gång att slöjd är elevernas favoritämne. Men det betyder inte att de tycker det är viktigt. Tillsammans med Peter Hasselskog genomförde Marléne Johansson den senaste utvärderingen som var klar 2006.

– Enligt den anser eleverna att de inte tror att de har, eller kommer ha, någon användning av slöjdkunskaperna, i vare sig dagligt liv, yrkesliv eller framtid. För många är det svårt att se varför de ska sitta i timmar och sy sitt eget pennfack, när de kan köpa det billigt på närmsta varuhus.

Även föräldrar sätter slöjd långt ner på listan över vilka ämnen som de tror att deras barn kommer att ha mest nytta av. Och många lärare upplever att det är svårt att gentemot elever, föräldrar och kollegor motivera varför deras ämne är viktigt.

– Därav behovet av mer forskning. För att vi sakligt ska kunna lyfta fram, diskutera och motivera slöjdens lärande och betydelse, säger Marléne Johansson.

Hennes eget bidrag är doktorsavhandlingen Slöjdpraktik i skolan – hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap. I den gör hon mikroanalyser av videoinspelningar från slöjdundervisning för att titta närmare på hur och vad eleverna lär sig. Resultatet visar att de kunskaper de får med sig omfattar allt från andra skolämnen till initiativförmåga och resurshushållning.

– Vad lär man sig inte i slöjden? frågar Marléne Johansson.

Hon tar upp matte som ett exempel och minns en gammal elev, som skulle sy en kjol med ett mönster som var uppdelat i fyra delar och behövde lägga till två centimeter i rörelsevidd.

– Det här var en strålande elev med högsta betyg i alla ämnen. Men hon kunde inte få ihop det. Rent matematiskt var det en jätteutmaning.

Praktiskt, estetiskt arbete ger även en upplevd materialkännedom som det inte går att läsa sig till rent teoretiskt. Det är en viktig kunskap. Både ur ett mindre och ett större perspektiv. Med den kan vi bedöma ett föremåls kvalitet och hur det ska skötas. I ett större perspektiv handlar det om att få förståelse för var materialet kommer ifrån och på så sätt skapa motivation till resurshushållning. För vi behöver både kunna laga och reparera våra prylar i stället för att köpa nya och få en inblick i tillverkningsprocessen bakom vår konsumtion.

– I tredje klass är det ganska vanligt att göra gosedjur. Många barn upptäcker hur väldigt lång tid det tar att göra ett likadant djur som de kanske annars får med sig när de köper en hamburgare. Frågorna kommer naturligt om vem som gjort gratisleksaken, hur lång tid det tog och hur den kom hit. Som lärare får man ett gyllene tillfälle att lyfta fram både frågan om resurshushållning och barnarbete.

Marlené Johansson menar att det som skiljer slöjd från andra ämnen är att man faktiskt producerar ett föremål. Det är ett förlopp som stärker både den mentala och konkreta förmågan till företagande.

– Unga människor blir alldeles för matade i dag. Men i slöjden får de ta egna initiativ, planera, genomföra och ägna sig åt problemlösning. Slöjdprocessen ger kunskap som man har med sig inom livets alla områden, säger hon.

Men i det faktum att slöjdtimmarna resulterar i konkreta föremål ligger också en förväntan på att de ska vara användbara. Det menar Marléne Johansson är ett orimligt krav som man inte ställer på något av de andra ämnena.

– Under skolåren fyller vi i en mängd matteböcker som är obrukbara när alla tal är räknade. Och så måste det få vara. För syftet med att fylla i dem är den kunskap som de ger. Detta borde även gälla slöjden.

Hon lyfter också fram fingerfärdighet som en viktig slöjdkunskap. Hon beskriver det som att kunna ”tänka med verktyg” och påminner om att alla från kirurger till hantverkare behöver den kompetensen i sina yrken.

Men slöjd handlar också om kultur. Om att ge unga människor tillgång till tidigare generationers kunnande, i tekniker, material och redskap. Marléne Johansson pekar plötsligt på en helt vanlig blå häftapparat på sitt skrivbord.

– I den har någon byggt in kunskap och varje gång jag använder häftapparaten lånar jag den kunskapen, säger hon.

Även kunskapen i hennes egen forskning lånas eftersom avhandlingen används som kurslitteratur vid flera utbildningar med praktisk inritning. Marléne Johansson menar att kontakten med forskning är essentiell för att pedagogiken ska utvecklas. Hon kommer återigen in på bristen på slöjdforskning och ser i sin egen karriär orsakerna som ligger bakom.

– Jag jobbade som textillärare i 17 år innan jag började arbeta på universitet. Och så är det för de som forskar inom praktiskt-estetiska ämnen. Först måste man arbeta ute i verksamheten för att sedan börja om och läsa och etablera sig på universitetet, säger hon.

I dag delar hon sin arbetstid mellan Västra Frölunda och tjänsten vid Göteborgs Universitet med en halvtidstjänst som docent och vikarierande professor vid Åbo Akademis forskarskola i slöjdpedagogik i Vasa i Finland. Där handleder hon ett tiotal doktorander i slöjd och ser stor skillnad mellan Finland och Sverige.

– Finland har överlag en bättre skola och slöjdämnet har en helt annan status. Det märks hos elever och lärare, skolans resurser och den allmänna debatten där skolan sällan får den typ av kritik som den får i Sverige, säger hon.

Men hon är inte orolig över utvecklingen i Sverige. Trots den kris slöjdämnet befinner sig i är hon övertygad om att det alltid kommer finnas.

– Slöjd är mänsklighetens äldsta kunskapsform, att kunna bearbeta material till fysiska föremål är grundläggande för vår utveckling. Det har människan gjort i alla tider och kulturer, säger hon och menar att det är en kvalitet vi behöver. Speciellt i vår tid.

– Både i vårt yrkes- och vardagsliv kommer vi förväntas att bli mer och mer flexibla. Förändringarna är många och vi måste kunna ta egna initiativ. Då är alla de här praktisk-estetiska lärprocesserna som ger praktisk klokhet en stor tillgång.

Det har blivit eftermiddag på slöjdutbildningen i Västra Frölunda och lärarstudenterna sitter med egna arbeten runt om i lokalerna. Det råder en lugn skaparstämning. Inne på Marléne Johanssons kontor berättar Sveriges enda docent i slöjd om ett vanligt samtal hon brukar ha med sin man vid matbordet.

– Han arbetar som byggnadskonstruktör och undervisar ibland på Chalmers Tekniska Högskola. De studenter han möter tycker han ofta saknar en dimension i sitt kunnande. Han säger: ”De kan ju bara räkna mekaniskt och tänker inte problemlösande.”

Hon ler och säger:

– Då brukar jag tänka; de har haft för lite slöjd!

 

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Det praktiska i skottgluggen

Det finns en förhärskande teori om att framtidens samhälle kräver teoretiker och framtiden kräver strategier för ett kraftigare informationsflöde så ifrågasätter jag det på det bestämdaste. De praktiska arbetsuppgifterna förändras mot service, bild och ljud och annat i en värld där automatisering tilltar men behovet av någon som sätter ihop delarna istället för att diskutera hur de ser ut inuti känns fortfarande skönt. Skapandet, övande av handlaget blir ännu viktigare när maskiner gör de enkla arbetsuppgifterna.

Samhälle, föräldrar och skola behöver tänka om så att de inte gör sina barn en stor otjänst. Stora studieskulder och avancerade teorier ger inte alls lika säkert jobb medan riktiga erfarenheter har blivit en stor bristvara. Dags att vi släpper gamla tiders statustänkande.

Annons

Fler nyheter