Jag blev tillfrågad av Dalarnas Hemslöjdsförbund om jag ville gå en utbildning på åtta dagar för att bli slöjdklubbshandledare och om jag ville sitta med i deras styrelse. De ville ha just mig, eftersom de vill skapa en naturlig kontakt mellan hemslöjd och skolslöjd.
Självklart sa jag ja. Det känns jätteroligt att få en inblick i hur hemslöjden fungerar och ta del av personalens tankar kring slöjdande. Jag önskar att vi i skolan hade samma förutsättningar. Exempelvis har man aldrig bråttom i slöjdklubben, man har små grupper med blandade åldrar. Det är viktigt att man skapar ett stimulerande och inspirerande rum. Detta kan vi förstås göra i skolan också. Men i skolan är det flera hundra elever i veckan som ska använda samma rum, medan det i slöjdklubben kanske bara är tio barn en gång i veckan.
I slöjdklubben har handledarna utbildning i både hård och mjuk slöjd. Det har jag också och det tycker jag är bra i skolslöjden. Jag är anställd som trä- och metallslöjdslärare men jag älskar att hålla på med alla tänkbara material. Jag och min kära textilkollega hittar på gemensamma projekt så ofta vi bara kan – hon går för övrigt också samma slöjdklubbshandledarutbildning som jag. Vår chef tycker att det är bra att vi vidgar vyerna och ser också att det är spännande att blanda hemslöjd och skolslöjd.
När jag läser slöjdklubbens styrdokument hittar jag flera punkter där vi verkligen strävar åt samma håll. Exempelvis mångkulturella möten mellan slöjdklubbens deltagare och material, verktyg och tekniker. Genom slöjdklubbens aktiviteter utvecklar barnen bättre självkänsla och tilltro till sig själva.
Slöjdklubben har kommit längre i sin strävan mot slöjd som inte är uppdelad i trä- och metall respektive textil. De har könsneutral slöjd där man blandar hårda och mjuka material och där man har ett gemensamt rum för all verksamhet. I skolan har vi oftast två salar och många av Sveriges skolelever har en termin textilslöjd och en ter
min trä- och metallslöjd. Detta beror i de flesta fall på gammal vana och brist på pengar, tror jag.
På min skola har jag turen att ha textilsalen vägg i vägg med träslöjden, det är ett perfekt utgångsläge för samarbete. Vi tänker inte så mycket i termer av textil- och träslöjd, utan vi tänker slöjd. För oss är processen och elevernas insikter och kunskaper viktigast. Så ofta vi kan är vi utomhus och slöjdar, då blir det mera självklart att blanda hårt och mjukt och alla kan prova på allt som bjuds.
Skriv ut
