Borstar som plug-in koncept
En potatisborste förädlad till en skoborste för storstadsnomader. Fredrik Olssons idé om design är att den inte slutar på ritbordet, utan fortsätter i ett ansvar för hela tillverkningsprocessen och i ett engagemang för hantverkarna som medskapande.

Black and white – en mörk, en ljus. Två små handknutna skoborstar av linoljestruket björkträ med snedklippt tagel i kontrasterande färger. Ett delikat litet kit i en påse av tyg, vändbar så att insidan blir putsduk.
Men det var inte den tilltalande produkten som var huvudsaken. Våren 2009 stod designstudenten Fredrik Olsson inför sin mastersexamen vid HDK – Högskolan för design och konsthantverk – i Göteborg. När han skulle välja examensuppgift föll valet inte på en specifik produkt, utan på ett arbetssätt.
Han ville pröva metoder att som designer gå in i en redan fungerande verkstadsproduktion och med enkla, befintliga medel utveckla både tillverkningsprocesser, material och produktdesign, i nära samarbete med dem som utför hantverket.
Han kallar det ett ”plug in-koncept” och liknar det vid insticksprogram, sådana som man kan ladda ner till datorer för att utveckla deras kapacitet.
– Jag började med att leta efter ett företag som kunde tänka sig att jobba på det sättet, säger Fredrik Olsson.
Han kom i kontakt med ett hantverksföretag som bland annat tillverkar borstar hantverksmässigt. Det speciella med företaget är att de anställda hantverkarna är synskadade, vilket ger dem särskilda erfarenheter som Fredrik Olsson har tagit fasta på.
– När hantverket får vara med och styra, innebär det i det här fallet mer fokus på de taktila värdena, säger han.
Ett exempel på det är att han och hantverkarna kommunicerar mycket genom modeller, som de skickar mellan varandra: ”Hur känns det här? Är vi på väg mot rätt modell?”
Tanken bakom var att ta reda på hur de tillsammans skulle kunna hitta nya designinnovationer utifrån befintliga produkter.
– Jag ser det praktiska hantverket som det viktigaste i processen för att föra formen framåt. Hantverkarna har de kunskaperna, jag har kunnandet om design och organisation.
Tillsammans med borstbindarna Åke Falk och Negassi Tekelab började Fredrik Olsson att experimentera. De testade tio–tolv olika idéer och arbetade med varierande träslag, olika borst och andra material, som de bearbetade med klipp- och borrmaskin.
Därefter valde de att gå vidare med en rotfruktsborste. Genom att ge den ny ytbehandling, byta borst i bindningen och klippa den på ett speciellt sätt, utvecklades den till en skoborste.
Den tillverkas i set om två, som Fredrik Olsson har velat ge ett uttryck av ett växelspel mellan ljust och mörkt, inverterat svart till vitt i trä och tagel.
– Jag är projektledare och hantverkarna med-designers.
Han ser designerns roll som orkesterledare som ska locka fram det bästa ur hantverkarna – musikerna. Ritningen är ett partitur och framförandet ett musikstycke!
Synen på designern som det ensamma geniet tror han inte på, utan mer på det kollektiva samarbetet. Han är inspirerad av datakulturen, med till exempel öppen källkod, som gör det möjligt för flera att bygga vidare på varandras idéer.
– Produkter utvecklas bäst genom att många får komma med synpunkter, idéer och även kritik, för att man sedan ska kunna göra ett urval. Hantverket kommenterar man bäst genom att göra det – bygger du inte, lär du dig inte något.
Borstbindarna han samarbetar med har nu börjat med egna tagelblandningar, framför allt för ett varierat estetiskt utseende – helt utan hans inblandning!
Nu arbetar han vidare tillsammans med hantverkarna – till hösten kommer både en kläd- och en hårborste.
Fredrik Olsson har själv gjort musiken i klippet.





































