Musikens hantverkare är tillbaka

Det finns stolta instrumentbyggartraditioner i Sverige. Det har funnits omkring 300 pianofabriker i landet, vilka gjorde Sverige till världens pianotätaste land. De sista svenska nykonstruktionerna gjordes av Georg Bolin på 1960-talet. I mitten av 1980-talet slog den sista pianofabriken i Sverige igen. En epok var över.
    Men även om Georg Bolin konstruerat pianon och flyglar så är det som gitarrbygg­are han främst gjort sig känd. Han började bygga gitarrer professionellt redan i mitten av 1940-talet, uppmuntrad av Andrés Segovia, som ofta framställs  som den moderna klassiska gitarrens fader.
    Georg Bolin var i grunden möbelsnickare och var under 1950- och 60-talet rektor för Carl Malmstens verkstadsskola. På hans initiativ och under hans ledning startades under 1980-talet en gitarrbyggarutbildning på skolan. När Carl Malmstens verkstadsskola blev en del av Linköpings universitet år 2000 följde också instrumentbyggarlinjen med. Men utbildningen ansågs inte passa i högskolan och 2007 lades instrumentbyggarlinjen ner. Den leddes då av Nicola Nerström, själv elev till Georg Bolin. 
    Men Nicola gav inte upp tanken på en fortsättning. Efter att nu i ett par år ha utbildat blivande slöjdlärare vid Linköpings och Stockholms universitet kan han nu äntligen dra i gång en instrumentbygg­arskola. Det är Folkuniversitetet som står bakom Musikinstrumentakademien som fullt utbyggd varje år ska examinera åtta gitarrbyggare, två   violinbyggare samt två pianotekniker.
  – De flesta sökande vill lära sig bygga gitarrer. Vi har ännu inte fått i gång inriktningarna mot violinbyggare eller pianotekniker, men jag har inte gett upp, säger Nicola Nerström.

    Det finns ett behov av att utbilda hantverkare inom alla tre kategorierna. Visserligen har antalet pianon i hemmen minskat drastiskt under senare år. Men det finns ett stort behov av personer som kan vårda, underhålla och restaurera instrument i offentlig miljö, i kyrkor och konsertlokaler.
    Den nystartade utbildningen – som nu efter en termin har elva elever – ser till stor del ut som utbildningen gjorde på Carl Malmstens verkstadsskola, innan den införlivades i Linköpings universitet. Nu återgår man till en mer praktisk inriktning med mycket tid i verkstan.
  – Gitarrbyggareleverna upplevde att de gemensamma kurserna snarare var anpassade för möbelutbildningarna än instrumentmakarutbildningen.
Studenterna tyckte också att ett gesällprov var en mer relevant test av färdigheterna än ett vetenskapligt arbete. Samtliga studenter genomförde därför gesällprov, däremot gjorde de inte något examensarbete.
  – Det blev lite fel. De som sökte till möbelsnickarutbildningen och till möbeldesignutbildningen sökte medvetet en högskoleutbildning. Men de som sökte gitarrbyggarlinjen sökte i första hand en hantverksutbildning.
Utbildningen på Musikinstrumentakademien består av en tvåårig grundutbildning, kopplad till en gesällutbildning på ett år.