Gör drama till ett obligatoriskt ämne i grundskolan

Från Pedagogiska magasinet 2016-03-01 15:32

Illustration: Ulf Frödin

Medierna larmar dagligen om psykisk ohälsa bland barn och unga, samtidigt som lärarna knäar under sin arbetsbörda. Men det nns kompetens, verktyg och metoder – en hel yrkesgrupp står och knackar på dörren till skolan, skriver dramapedagogen Malin Stintzing och regissören Suzanne Osten.

En dramapedagog är, i likhet med andra kulturarbetare, i högsta grad en demokratiarbetare. Varje dag möter vi barn och unga och arbetar med deras samspel, kommunikation och förmåga till empati och tolerans för olikheter.

Vi är en relativt okänd yrkesgrupp, som osynliga myror i det stora samhällshjulet, men väldigt glada att medierna på sistone riktat ljuset mot hur barn har det i svenska skolan: bland annat genom programmet Morgans mission i Sveriges Television. Vi har länge känt en frustration över svårigheten att komma in i grundskolan och jobba med de här frågorna – skolan skulle kunna arbeta mycket bättre med förebyggande åtgärder mot våld och psykisk ohälsa om adekvat kompetens togs i bruk i större omfattning.

Lärarna är duktiga och engagerade men minst sagt överbelastade i sitt arbete. Om vi var fler som fick chansen att jobba med att förhindra att barn mår dåligt under sin skoltid, skulle vi drastiskt kunna minska våldet i skolan. Dramapedagoger är specialister på att skapa tillitsfulla gruppklimat, samtala om normer, identitet och hälsa samt synliggöra alla med ett medvetet och normkritiskt ledarskap. Vi kan åstadkomma förändringsarbete på djupet, både med individer och grupper. Med metoder som gruppdynamiska övningar med efterföljande reflektion, forumspel och värderingsövningar får vi deltagarna att inte bara samtala om, utan också uppleva och förstå allt detta som så många är rörande ense om att vi måste prata med våra elever om – men så få vet hur.

Forskning har gång på gång visat vad ett långsiktigt dramapedagogiskt arbete kan åstadkomma, inte bara socialt utan också med elevernas lärande i andra ämnen, inte minst vad gäller språkutveckling. På Island har man gjort drama till ett obligatoriskt ämne i grundskolan. En av orsakerna till det är enligt Ása Helga Ragnarsdóttir, adjunkt i drama vid Islands universitet, att ämnet anses öka elevernas empati, lära dem att samarbeta och lösa problem och konflikter.

Värderingar som på riktigt är förankrade hos eleverna är, som alla vet, inget man brainstormar fram på en eftermiddag. Inget man skriver på ett fint papper, sätter upp på väggen, sjunger en sång om och sedan kan betrakta som klart. Vi vet att det tar tid att förändra värdegrunder och attityder, skapa nya mönster och förhållningssätt. Man måste träna praktiskt för att förändra sitt handlande.

Men vilken rektor med pressad budget är beredd att anställa en drama-pedagog för att jobba med alla klasser varje vecka, och inte bara skrapa lite på ytan för syns skull? Är social kompetens, inlevelse och empati mindre viktigt än till exempel slöjd eller engelska? Är det inte dags att uppdatera läroplanen och avsätta resurser och kompetens på det som vi säger är så viktigt – autonoma, modiga, medvetna och empatiska samhällsmedborgare? Har vi råd att inte utbilda våra barn och unga i detta?

Politiker: sätt frågan om drama som ett obligatoriskt ämne i svenska grundskolan högt upp på dagordningen. Ta oss dramapedagoger och vår kompetens i anspråk på nationell nivå, och hjälp oss hjälpa barn och unga till bättre psykisk och fysisk hälsa så att de förstår och praktiserar demokrati och respekt i sin vardag. Lyssna till oss som har sett att vi kan göra skillnad!

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter