Mixade språk hjälper eleverna lära

Från Pedagogiska magasinet 2016-02-25 14:16
Att få använda alla sina språk på lektionerna kan underlätta lärandet för flerspråkiga elever, visar internationell forskning. Arbetssättet, som kallas translanguaging, används med framgång på Centrumskolan i Växjö.
Foto: Mats SamuelssonDet är i mitten av december och treorna på Centrumskolan i Växjö har precis lussat för hela skolan. Nu ligger tomtedräkterna och luciaklänningarna i en hög uppe på ett skåp och eleverna återgår till ordinarie undervisning. Det är religion på schemat. Eleverna delas in i grupper efter sitt förstaspråk och får i uppgift att tillsammans besvara två frågor: Hur skapades jorden? Hur skapades den första människan?

I den arabiska språkgruppen sitter tre elever från Irak, Jemen respektive Somalia. De hamnar snabbt i en diskussion på arabiska. Trots att de talar olika dialekter förstår de varandra bra. Ibland dyker det upp svenska begrepp som ”gud” och ”himmel”, och frågorna läses på svenska.

Svaren skrivs ned på båda språken. Först svenska, sedan arabiska.

– Jag tycker att jag är bra på båda språken. Men jag saknar en del arabiska ord och en del svenska också, säger Assad Hicheri.

De två andra eleverna säger att de är bättre på arabiska. De är liksom de allra flesta i den här klassen flerspråkiga och behöver ibland använda sitt förstaspråk för att förstå undervisningen. Förutom svenska och arabiska finns det elever med rumänska, albanska, somaliska och kinesiska som förstaspråk. En del är nyanlända och ytterligare någon ska snart börja i klassen.

Klasslärarna Matilda Bergqvist och Lena A Melkersson säger att det finns flera vinster med att låta eleverna använda alla sina språk i undervisningen. Det stärker barnens identitet och självkänsla. De får en fördjupad förståelse av begrepp och texter. Den kognitiva förmågan utvecklas eftersom eleverna måste använda olika strategier för att förstå ord och sammanhang. De kan hjälpa varandra om någon inte förstått de svenska instruktionerna eller något centralt begrepp. Dessutom utvecklar eleverna skol- och vardagsspråk på båda språken.

– Tidigare såg vi elevernas skilda språkkunskaper som ett problem. Vi skulle bara prata svenska i den här skolan. Tanken var att barnen skulle få ett svenskt språkbad. Men nu ser vi flerspråkigheten som en tillgång. Det har lett till att de lär sig mycket bättre. Kunskaperna fastnar, säger Lena A Melkersson.

Foto: Mats SamuelssonFörändringsarbetet inleddes för snart fyra år sedan. Då hette skolan fortfarande Bokelundskolan och hade mycket dåligt rykte. Man hade inte klarat av de utmaningar som kommer sig av att ligga i Araby, en av Sveriges socioekonomiskt mest utsatta stadsdelar. Elever och lärare lämnade skolan.

– I en skola med så låg status som Bokelundskolan är alla präglade av det, säger Gudrun Svensson, lektor på Linnéuniversitetet.

En ny rektor ville vända trenden genom att knyta forskning till skolan. Uppdraget gick till Gudrun Svensson som snabbt identifierade problemområden: Det saknades gemensamma förhållningsregler, det fanns stora organisatoriska brister, personalen hade inte kompetens i att undervisa flerspråkiga elever och hade dessutom en negativ attityd till flerspråkighet.

– De negativa resultaten ledde till att lärarna själva ofta kände sig uppgivna och lade skulden för dålig måluppfyllelse på sig själva.

Skolans mångkulturella verklighet och flerspråkighet sågs som ett hinder för barnens inhämtning av kunskaper. Det var därför det fanns en policy om att eleverna bara fick prata svenska i klassrummen och i matsalen. Policyn gällde egentligen även på skolgården, men det såg personalen mellan fingrarna med. Det förekom också att lärare frångick policyn när eleverna skrev i sina dagböcker, eftersom det var uppenbart att deras tankeflöde bröts när svenskan inte räckte till för att uttrycka det som de ville få sagt.

Gudrun Svenssons uppgift blev att fortbilda lärarna. Hon höll flera föreläsningar om flerspråkighet och introducerade ”translanguaging”. Det är ett begrepp som myntades 1996 och sedan har utvecklats och spridits över världen. En av de ledande forskarna är amerikanskan Ofelia Garcia. Hon pratar om två principer: ”social justice” och ”social training”.

– Social justice handlar om att skapa en attityd i klassrummet där alla språk är lika mycket värda och att alla språk är en källa till kunskap. I de fall där man endast tillåter svenska skär man bort de kunskaper barnen har med sig, de tillåts inte använda det de har med sig i ryggsäcken och deras språk osynliggörs. Det är begränsande och negativt för identiteten.

Gudrun Svensson beskriver en språkteoretisk utveckling. På 1960-talet inleddes de första språkbadsprogrammen där eleverna utvecklade sitt andraspråk genom att ”badas” i det på skoltid. Under senare år har man förstått att ett utvecklat förstaspråk är viktigt för all inlärning. Därför har modersmålsundervisning uppmuntrats, samtidigt som ordinarie undervisning har skett på majoritetsspråket.

Det nya med translanguaging, eller korsspråkande som det ibland översätts till, är att man inte längre ser olika språk som parallella system. I stället hör de ihop i en gemensam underliggande förmåga. När en människa byter mellan olika språk sker alltså inget ”kodväxlande” mellan olika system, utan hen använder sig av tillgängliga språkliga resurser.

– Språken ska stödja varandra. När eleverna tillåts använda alla sina språk får de möjlighet att tänka fritt och alla deras bakgrundskunskaper aktiveras. Det innebär också att förstaspråket hänger med i utvecklandet av ett skolrelaterat språk. Det blir inte ett språk i hemmet och ett i skolan. De utvecklas samtidigt och knyts ihop, säger Gudrun Svensson.

Foto: Mats SamuelssonDen andra principen, social training, handlar om arbetet i klassrummet. Elevernas språkliga resurser ska användas på ett strukturerat sätt. Lena A Melkersson, som också är förstelärare med särskild uppgift att utveckla arbetet med translanguaging, förklarar:

– Det är viktigt att jag som lärare har en strategisk tanke. Det ska ske på våra villkor. Frågan är inte när utan hur de ska använda sitt förstaspråk. Om en elev inte förstår kan jag till exempel låta en klasskompis med samma språk sätta sig bredvid och förklara. Då kan det plötsligt lossna. Men i en annan språkgrupp kanske det inte funkar. Det beror helt på gruppen. Det måste få utvecklas i klassrummet, säger hon.

2013 inleddes ett pilotprojekt i en årskurs 4 som föll väl ut. De eleverna går nu i årskurs 6 och har visat upp sitt arbete i flera utställningar. Det har fått fler att vilja haka på. I en enkät förra våren uppgav alla lärare att de ville arbeta utifrån translanguaging. Under hösten hade Lena A Melkersson därför enskilda samtal med alla lärare och det arbetet ska fortsätta under våren.

– Det ska inte vara någon extragrej som används då och då. Det är ett synsätt vi arbetar in.

Förstaspråken lyfts in med hjälp av elever, föräldrar, släktingar, modersmålslärare, studiehandledare och översättningsprogram på internet. Lena A Melkersson säger att lärarna inte kan veta vad som är språkligt rätt eller fel. Men det är inte heller viktigt, eftersom det inte handlar om undervisning i förstaspråket utan om att stärka lärandet i alla ämnen.

Det märks att arbetssättet har slagit rot. I skolans källare bakar årskurs 6 lussekatter på hemkunskapen. Eleverna har diskuterat vad saffran kan användas till i olika kulturer och hur det skrivs på olika språk, men när de ska sätta in lussekatterna i ugnarna uppstår en tillfällig förvirring. Några har inte fattat vad läraren sa, men efter en kort diskussion på somaliska och svenska framkommer det att det var ordet ”plåt” som inte gick fram.

– Det finns många ämnesspecifika ord som är svåra att förstå. I hemkunskap är det ingredienser och redskap, i NO är det begrepp. Om eleverna får slå upp orden eller diskutera med varandra kommer de vidare. Annars kan språket göra att det låser sig, de fastnar i tankegången, säger Linda Jeschke Sjöqvist, lärare i NO och hem- och konsumentkunskap.

I ett annat klassrum arbetar eleverna i parallellklassen med att skriva haiku om vänskap, liv och död på både svenska och förstaspråket. De jämför hur olika språk är konstruerade, hur många stavelser det blir när språken byts ut och hur olika man uttrycker till exempel känslor och upplevelser. Intisar Khalid, lärare i SO och svenska, framhåller att arbetssättet ger upphov till många diskussioner och skapar en språklig medvetenhet hos eleverna.

Lena A Melkersson berättar att det i början fanns en rädsla för att eleverna skulle retas och säga fula ord på sitt förstaspråk. Men det har blivit tvärtom.

– Det var mer bråk kring språk tidigare, det användes mer på ett negativt sätt. Nu äger de språket och är stolta över det. Det har skett en attitydförändring. Tidigare kunde de skämmas över sitt språk. Det var pinsamt att till exempel prata somaliska. En del elever ville knappt säga vad de hette i efternamn.

Det är svårt att fastslå om arbetssättet också har förbättrat kunskapsresultaten. Men mycket tyder på det. Eleverna lär sig snabbare och minns bättre.

– I matematiken är det väldigt tydligt. När de får säga och lära sig geometriska ord även på sitt förstaspråk fastnar det. Annars lär de bara in de konstiga begreppen helt ytligt och när det är dags för nationella prov har de glömt bort dem igen, säger Lena A Melkersson.

Många med annat modersmål

  • Centrumskolan är en kommunal F—6-skola med cirka 270 elever.
  • De allra flesta av dem har ett annat modersmål än svenska.
  • Ligger i stadsdelen Araby i Växjö.
  • Samarbetar med Linnéuniversitetet för att implementera translanguaging.
  • Utsågs till »Årets skolbibliotek« år 2014.
  • Hette tidigare Bokelundskolan men bytte lokaler och namn för ett par år sedan.

Använder alla språkliga resurser

  • Translanguaging är processen där en människa använder alla språkliga resurser samtidigt för att förstå, prata, skriva och så vidare.
  • Begreppet myntades 1996 av walesaren Cen Williams. Han menade att språk inte är parallella system som måste hållas separerade. I stället flyter språk samman. »Trans« syftar på att överskrida socialt konstruerade språkstrukturer.
  • Används som pedagogisk modell i bland annat USA, Kanada och Indien. I Sverige finns ett begynnande intresse, främst bland lärare i svenska som andraspråk.
  • Översätts ibland till »korsspråkande«.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter