»Barn börjar inte plötsligt bara prata«

Från Pedagogiska magasinet 2016-02-25 14:34

Foto: André de Loisted

När små barn är mellan 20 och 24 månader ökar deras ordförråd enormt, det är väl känt. Men vad händer egentligen i hjärnan under denna ”ordförrådsspurt”? Det har Kristina Borgström, psykolog och doktorand i neuropsykologi, undersökt tillsammans med sina handledare.

Vad har ni studerat?

– I början av det andra levnadsåret lär sig barn nya ord ganska långsamt för att därefter plötsligt lära sig jättemånga, på kort tid. Vi vill förstå vad som ligger bakom denna snabba utveckling. Går det att se om barn, som är på väldigt olika nivåer i vad de faktiskt säger, också visar skillnader i hur de förstår och lär sig nya ord, utifrån hur hjärnan reagerar under själva inlärningen?

Hur har forskningen gått till?

– För att mäta förståelseprocesserna medan de faktiskt pågår har vi använt EEG, elektrofysiologisk utrustning. Det är elektroder som fästs på huvudet och som mäter hjärnans aktivitet på millisekundnivå. En grupp barn har fått titta på bildspel på en datorskärm. Vi har presenterat bilder av objekt, som sedan benämnts med ord. Det var både välkända objekt – som hund, katt och boll – men också låtsasobjekt; skojiga figurer och saker, som har benämnts med låtsasord. Detta för att simulera nyordsinlärning.

Vilka resultat har ni kommit fram till?

– Vid 20 månaders ålder visade barnen inte tecken på att kunna lära sig kopplingarna mellan nya ord och objekt. Men när samma grupp barn kom tillbaka fyra månader senare och gjorde samma uppgift, fast med nya stimuli, reagerade de tydligt när det var fel koppling mellan ord och objekt! Vad som överraskade mest var att det i den här mätningen inte var någon skillnad mellan barn med olika stort ordförråd – det hade vi förväntat oss.

– Men vi hittade andra intressanta skillnader mellan barn med stort respektive litet ordförråd – det är det andra stora fyndet. Under själva inlärningsprocessen fick barnen se och höra de nya orden totalt fem gånger. Där såg vi skillnader mellan barn, beroende på deras ordförråd, vid både 20 och 24 månaders ålder. De som kunde fler ord bearbetade snabbare och lättare ordens betydelse. Vår tolkning är att de har en mer effektiv inlärningsprocess och snabbare kan forma de här minnena av orden. För det handlar egentligen om minnesrepresentationer; att associera ett objekt till ett ord.

Hur kan pedagoger använda detta?

– Alla pedagoger i förskolan vet givetvis redan att barns talade ordförråd utvecklas jättemycket under den här perioden. Men det kan vara bra att vara medveten om att det inte bara handlar om att de plötsligt börjar prata, utan om att en grundläggande inlärningsförmåga – den att bygga nya associativa minnen – utvecklas starkt. Och den har betydelse för förmågan att utveckla tal.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter