Samtalen måste ha ett tydligt mål

Från Pedagogiska magasinet 2016-02-24 11:44

Foto: Marta Bordin

Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik, forskar om matematiklyftets stödmaterial och har stor erfarenhet av kollegialt lärande. Men han kallar det hellre kollegiala samtal för praktikutveckling.
Andreas Ryves forskargrupp vid Mälardalens högskola fick häromåret 18 miljoner kronor i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet. Detta för att under perioden 2015–2021 forska om stödmaterial inom matematiklyftet och utvecklingen av matematikundervisningen i svenska skolor.

– Matematiklyftet är ju uppbyggt kring kollegialt lärande med olika modulmaterial som stöd. Vi är väldigt intresserade av hur modulerna fungerar som resurs för lärarna i det kollegiala arbetet, säger han.

Projektet är ännu i ett väldigt tidigt skede. Exempel på frågor som forskarna kommer att undersöka är vilka möjligheter modulmaterialen skapar, hur lärarna tolkar och omvandlar materialen i de kollegiala samtalen och vad de väljer att bygga vidare på.

– En empirisk fråga är på vilket sätt materialet positionerar lärarna. Gör det dem aktiva, leder det till reflektion eller agerande? På vilket sätt stödjer det de kollegiala samtalen? Vi vet att det inte bara är materialet som styr lärarna, utan även tvärtom.

Även om den här forskningen är i sin linda har Andreas Ryve redan arbetat mycket med kollegialt lärande för praktikutveckling, bland annat i Räkna med Västerås, Räv. Det är ett stort, forskningsbaserat samarbets-projekt mellan Västerås stad och Mälardalens högskola, i syfte att utveckla undervisningen i matematik i stadens grundskolor. Räv-projektet är inne på sitt fjärde år och involverar omkring 300 lärare. Formellt skulle det avslutas 2015, men fortsätter i ytterligare ett och ett halvt år för att permanenta de positiva erfarenheterna.

– För att institutionalisera projektet jobbar vi på flera nivåer. En nivå är att tillsammans med lärare, som under ett år arbetar med kollegiala samtal för praktikutvecklande, se till att det hela tiden finns konkreta saker de ska göra och öva på i sina klassrum.

Forskning visar att goda kollegiala samtal kräver särskilda förutsättningar. Dit hör att någon leder samtalen och kan hålla fokus i diskussionen, att det finns bra frågor och bra material, att någon tar mötesanteckningar och så vidare. En andra nivå i Räv-projektet handlar om att etablera just sådana förutsättningar: exempelvis har man inrättat ämnesföreträdare, som har fått utbildning och stöd i hur man leder kollegiala samtal. Dessutom finns det ett stödmaterial.

En tredje nivå är att arbeta med rektorer och ämnesföreträdare kring systematiskt kvalitetsarbete, med fokus på att samla information kring elevers kunskaper och utvecklingen av dessa, samt hur man utifrån den sammanställer resultat, analyserar och sätter in åtgärder.

– Om du pratar om kollegialt lärande är det naturligtvis ett forum för att i kollegiet diskutera hur våra resultat ser ut, vad de kan bero på och vad vi vill göra åt dem.

Andreas Ryve kan inte nog understryka att kollegialt lärande inte bara handlar om lärares lärande. Han menar att det talas mycket om kompetensutveckling i skolans värld, men att man kanske lägger alltför stort ansvar på lärarna – som om allt kommer att lösa sig och skolan förändras bara de utvecklar sina kunskaper. Som i all annan verksamhet krävs det bra stöd, organisation och administration.

– Varje dag ska det finnas bra stöd eller resurser för lärare att planera och genomföra sin undervisning, möjlighet till kollegiala samtal och någon som sammankallar till dem, och system för att hjälpa till med formativ undervisning eller för att analysera resultat av nationella prov.

Generellt anser Andreas Ryve att begreppet kollegialt lärande riskerar att slätas ut till att kunna gälla lite vad som helst inom lärares kompetensutveckling, om man inte nyanserar, eller som han säger, ”kvalificerar” det.

– Jag talar hellre om kollegiala samtal för praktikutveckling än om bara kollegialt lärande.

Detta för att försäkra sig om att lärares lärande inriktas mot att det verkligen ska hända något i klassrummet, i undervisningspraktiken.

– Visst kan det vara trevligt att läsa en bok av till exempel Piaget och diskutera kring den. Jag har inget emot djupa diskussioner, men de behöver hela tiden gå mot en praktikutveckling.

Han avbryter sig och tänker efter ett ögonblick.

– Eller snarare – och det är verkligen viktigt – för att kunna utveckla undervisningspraktiken måste man ha djupa diskussioner, men det är nödvändigt att ha ett tydligt mål som styr åt vilket håll man ska.

Litteratur

Cobb, P & Jackson, K (2012): Handbook of International Research in Mathematics Education.
Coburn, C E & Russell, J L (2008): District policy and teachers: social networks. Educational Evaluation and Policy Analysis, 30 (3).
Desimone, L M (2011): Five Critical Features of Efficient Professional Development. A Primer on Effective Professional Development.
 

Andreas Ryve är professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, där hans team forskar om stödmaterial inom Matematiklyftet.

Han medverkar även i Räkna med Västerås, Räv, ett stort projekt för att förbättra matematikundervisningen. Räv är förlängt till 2017, nu med Andreas Ryve på deltid som vetenskaplig expert. Projektet har nyligen fått medel för att utveckla forskningsbaserade läromedel.

Han ingår också i referensgruppen för utvärderingen av Matematiklyftet.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter