Bristen på likvärdighet större än någonsin

Från Pedagogiska magasinet 2015-11-20 00:53

47 procent av friskolorna har inte en enda elev med lågutbildade föräldrar. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 16,5 procent. Det visar en sammanställning från Lärarförbundet, LR och LO som Pedagogiska magasinet har tagit del av.

Föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilda faktor som har störst påverkan på elevernas betyg. Och den blir allt viktigare. Skillnaden mellan en elev som har minst en högutbildad förälder, och en elev med föräldrar som bara har gymnasieutbildning, var 25 meritpoäng 1998. I dag är den 46 poäng.

Jämfört med en elev vars föräldrar helt saknar gymnasieutbildning skiljer det hela 77 meritpoäng.

– Den utbildning föräldrarna har förklarar numera hälften av resultaten i svensk skola, säger Johan Ernestam.

Han är utredare på Lärarförbundet och huvudförfattare till rapporten, som bland annat visar att:

  • 65 procent av eleverna på fristående skolor har högutbildade föräldrar, jämfört med 25 procent på de kommunala.
  • 47 procent av eleverna på fristående skolor har ingen lågutbildad förälder. Motsvarande siffra för kommunala skolor är 16,5 procent.
  • 85,4 procent av friskolorna har inga nyinvandrade elever. För kommunala skolor är den siffran 37,6 procent.

– Det finns tre tydliga förändringar i skolresultaten den senaste tjugoårsperioden. Det har blivit större spridning mellan olika kommuner, olika bostadsområden och olika skolor.

Vi vet att spridningen mellan skolor primärt handlar om valet till fristående skolor. När det gäller föräldrarnas utbildningsnivå är det en extrem skillnad, säger Johan Ernestam.

Har det fria skolvalet minskat likvärdigheten?

– Skolvalet kan teoretiskt sett både motverka och förstärka segregationen. Vad vi kan se i dag är att det i liten grad motverkar och i hög grad förstärker.

Med ett annat urvalssystem skulle sannolikt segregationen bli mindre, säger Johan Ernestam.

– Det är en sak att ha rätt att söka till en skola. Men det finns ju ett begränsat antal platser och någonstans måste det ske ett urval. I gymnasievalet använder vi betyg, vilket är ganska oproblematiskt. Det är entydigt, enkelt och lättfattligt.

För att anta elever till fristående skolor på grundskolenivå ser regelverket dock annorlunda ut. Det finns tre urvalsinstrument: särskilda skäl, syskonförtur och – framför allt – kötid.

– Kötid innebär att det är hur snabb man har varit att söka som avgör om man kommer in på en skola eller inte. Och vi vet sedan tidigare att tidig skolansökan hänger ihop med en viss socioekonomisk bakgrund. Den som söker direkt från BB går före den som söker ett halvår senare. Den som söker som tvååring går före den som söker som femåring och den som söker som sexåring hamnar sist i kön. Det är klart att fördelningen av elever skulle se annorlunda ut om vi haft en annan urvalsmodell, säger han.

Och det gäller inte bara segregation utifrån utbildningsnivå, utan också etnicitet, enligt Johan Ernestam.

– Även nyanlända skulle ha mycket större chans att komma in på de populäraste skolorna om kötiden slopades.

Johan Ernestam vill inte förorda någon specifik alternativ urvalsmodell.

– Men en variant skulle kunna vara att använda lottning samt olika kvoter vid antagningen. Det skulle ge ett helt annat urval än kötid eller betygsintag, säger han.

Om sammanställningen

Sammanställningen har gjorts i ett samarbete mellan Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Landsorganisationen (LO). Syftet är att beskriva skolsegregationen bland de elever som gick ut grundskolan 2014. I ett senare skede ska även kommunernas fördelning av skolresurser granskas. Rapporten presenteras den 26 november.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter