"Nyfiken och kritisk hållning till Hattie ingen motsättning"

Från Pedagogiska magasinet 2014-03-04 13:41

Hatties resultat sätter fingret på väsentliga frågor, skriver Per-Arne Andersson på SKL i ett svar till Claes Nilholms artikel i Pedagogiska magasinet nr 4/13.

För tre år sedan översatte SKL John Hatties Visible Learning. Syftet var att göra hans forskningsresultat lättillgängliga. Suget efter skriften var – och är fortfarande – enormt. Vi är glada över att ha bidragit till intresset att utveckla skolans verksamhet utifrån forskning. Vi är också de första att säga att det behövs mer forskning och flera olika sätt att tillgängliggöra den för lärare.

Precis som Claes Nilholm menar också vi att forskning inte ger enkla svar och lösningar som går att omsätta direkt i klassrummet. Vi välkomnar därför kritik och resonemang som utvecklar Hatties slutsatser.

Att kritiskt granska och analysera forskningens slutsatser är en del av ett vetenskapligt förhållningssätt som bör finnas när man närmar sig alla typer av forskningsresultat. Det var också därför som vi tog fram ett diskussionsmaterial till översättningen. Materialet är ett stöd för att samtala och reflektera om forskningsresultaten utifrån egna erfarenheter och lokala behov.

Intresset för översättningen av Visible Learning tror vi är ett tecken på ett stort behov både av mer forskning som är relevant för skolans verksamhet och av att göra forskningsresultat lättillgängliga på olika sätt. Såväl på egen hand som tillsammans med bland annat de fackliga organisationerna arbetar SKL med att driva denna fråga.

Vi hoppas att det kommande forskningsinstitutet ska bidra till att göra forskning mer tillgänglig för lärare och skolledare. I dag ser vi också flera exempel på forskningsresultat som sammanfattas och ”paketeras”. Vi skulle i det sammanhanget vilja lyfta fram Kommunförbundet Skåne som inom serien Forskning i korthet bland annat har gjort en översättning av Helene Timperleys forskningsresultat Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling.

Hattie har naturligtvis inte svaret på allt. Och han har förmodligen inte heller rätt i allt. Men hans resultat sätter fingret på vilka som är de väsentliga frågorna som skolan behöver diskutera. Med en nyfiken ansats och kritisk granskning kan Hatties och annan forskning fortsätta att utveckla också den svenska skolan.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter